Radiotjänst i Kiruna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
Radiotjänst i Kiruna AB:s huvudkontor i Kiruna.
Huvudkontoret för Radiotjänst i Kiruna AB.
Org.nr556300-4745
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Kiruna, Sverige
NyckelpersonerHanna Stjärne
Styrelseordförande
Carl-Gustav Johansson
Vd
Branschinsamling och administration av radio- och tv-avgift
Antal anställda2018: 120 heltidsanställda
170 deltidsanställda
[1]
Historia
Grundat1988
GrundareSveriges riksdag
Avknoppat frånTeleverket
Ekonomi
Omsättning 2018: 163,1 miljoner SEK
Rörelseresultat 2018: -723 miljoner SEK
Vinst efter skatt 0 SEK
Tillgångar 28,450 miljoner SEK
Eget kapital 100 000 SEK
Struktur
ÄgareFörvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR
ModerbolagSveriges Television Aktiebolag
Övrigt
WebbplatsRadiotjanst.se
FotnoterStatistik från 2018 års bokslut.[2]

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag (RIKAB)[3] är ett svenskt aktiebolag som bildades 1988 sedan riksdagen beslutat att flytta över ansvaret för uppbörden av tv-avgiften från Televerket. Företaget ägs av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Radiotjänsts huvudkontor ligger i Kiruna. Verkställande direktör är Carl-Gustav Johansson.

Innehav av tv-mottagare utan att betala tv-licens var ett brott enligt svensk lag och kunde resultera i böter som påföljd. Med tv-mottagare avsågs (SFS 2006:798) "... sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål”. Under en tid hävdades att även internetanslutna datorer och surfplattor omfattades, men Högsta förvaltningsdomstolen fastställde 2014 att så inte är fallet.[4] Radiotjänst kontaktade hushåll som inte betalade radio- och tv-avgiften. Vid dessa kontakter anfördes vilka regler som gällde avseende avgiftsplikt för tv-mottagare och vilken tolkning av gällande lag som företaget vid det aktuella tillfället tillämpade. Avgiftskontrollanter som arbetade åt Radiotjänst använde förr tv-pejling för att utifrån söka av om det fanns en tv-mottagare i en bostad eller lokal.

Den 14 november 2018 beslutade riksdagen att radio- och tv-avgiften skulle ersättas av en public service-avgift. Denna infördes den 1 januari 2019 och tas in av Skatteverket. Radiotjänst avvecklas under 2019 för att helt förlora sitt uppdrag den 31 december 2019, varpå kvarvarande ärenden överlämnas till Kammarkollegiet.[5]

Radio- och tv-avgiften[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: TV-avgift i Sverige

Från januari 2010 var den formella benämningen radio- och tv-avgift. 2018 var avgiften 2 400 kronor per år (200 kr per månad). Rundradiorörelsens samlade ekonomi (Public service-bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion) uppgick 2018 till drygt 8 miljarder kronor. Radiotjänsts årsredovisning 2018 (sid. 5) Kostnader för Radiotjänst i Kiruna AB uppgick till 163,1 miljoner kronor (sid. 6). Kostnaden för Radiotjänst i Kiruna AB motsvarade alltså ca 2 procent av avgiftsintäkterna.

Radiotjänsts ställning[redigera | redigera wikitext]

Skyldigheten att betala radio- och tv-avgift har prövats i flera fall i svensk domstol. I ett rättsfall prövades även om en fordran från Radiotjänst skulle anses som en konsumentfordran eller en fordran från det allmänna (staten). Högsta domstolens majoritet ansåg att med stöd av tv-avgiftslagen skulle Radiotjänst fordringar anses vara en fordran från staten.

Att det var en fordran från staten innebar att man måste betala radio- och tv-avgiften vid uppmaning därom, annars riskerade man betalningsanmärkning. Om kravet visar sig vara fel är det inte skäl för att undanröja denna anmärkning. Anser man att kravet är fel bör man därför betala och sedan överklaga på samma sätt som i fråga om skatter och vissa andra allmänna avgifter.

Både Förvaltningsrätten i Luleå och Kammarrätten i Sundsvall fann under 2013 funnit att tillämpningen gällande avgiftsplikt för till exempel datorer och surfplattor har stöd i lag.[6][7] Högsta förvaltningsdomstolen fann tvärtemot den 13 juni 2014 att så inte var fallet; datorer och surfplattor har därmed aldrig varit avgiftspliktiga.[4][8]

Samma dom fann även att webbsändningar inte är att betrakta som utsändningar eller vidaresändningar i avgiftslagens mening, utan är mot bakgrund av regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. §6) att anses vara tillgängliga endast på "särskild begäran".

Årets reklamfilm 2009[redigera | redigera wikitext]

2008 och 2009 anlitade Radiotjänst Radiokören för att göra ”tackfilmer” till avgiftsbetalare. Filmen Hembesök vann 2009 reklampriset Guldägget för bästa reklamfilm.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Radiotjänst vill finnas kvar", vipatv.svt.se, 27 november 2017. Åtkomst den 18 februari 2018.
  2. ^ ”Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag”. Ratsit.se. https://www.ratsit.se/5563004745-Radiotjanst_i_Kiruna_Aktiebolag. 
  3. ^ Lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
  4. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140616005643/http://www.radiotjanst.se/Avgiften/Lagar-och-regler/Viktigt-meddelande/. Läst 13 juni 2014. 
  5. ^ Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service, Kulturutskottets betänkande 2018/19:KrU2
  6. ^ www.forvaltningsrattenilulea.domstol.se Arkiverad 29 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ www.dagensjuridik.se
  8. ^ http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%C3%B6randen/2014/Juni/7368-13.pdf
  9. ^ "2009 | Tack (DraftFCB) Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.", guldagget.se. Läst den 27 augusti 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]