Rasbo härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rasbo härad
Härad
Rasbo kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Socknar Rasbo
Rasbokil
Funbo
Rasbo härads läge i Uppland.
Rasbo härads läge i Uppland.
Rasbo härad år 1862

Rasbo härad var ett härad i mellersta Uppland. Det omfattade delar av nuvarande Uppsala kommun i Uppsala län. Dess totala areal mätte knappt 288 km² och befolkningen uppgick år 1914 till 3 545 invånare. Dess namn lever kvar som beteckning för hela bygden längs med länsväg 288 mellan Uppsala och Alunda.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Rasbo härad var huvudsakligen en kullig, av flera dalgångar sönderdelad, stenbunden slättbygd belägen kring Funboåns mellersta lopp och dess nordliga tillflöden, mest kuperat i söder och skogbevuxet i norr. Häradet gränsade mot Vaksala och Norunda härader i väster, Olands och Närdinghundra härader i öster och till Långhundra härad i söder.

Häradet saknade köpingar och municipalsamhällen men den största tätorten är numera Gåvsta belägen 19 km öster om Uppsala.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Rasbo härad omfattade:

Häradet omfattade förutom sina tre socknar före 1716 även delar av Almunge socken i Närdinghundra härad samt före 1889 delar av Ärentuna och Lena socknar i Norunda härad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rasbo härad, som under slutet av 1200-talet skrevs Resbohundæri vilket då betecknade såväl häradet som socknen, var en del av det medeltida uppländska folklandet Tiundaland. Häradets tingsplats var belägen vid Hofs gästgivargård, inte långt från Rasbo kyrka. Alla häradets tre kyrkor uppfördes någon gång under 1200-talet - Funbo kyrka eventuellt i slutet på 1100-talet. Rasbo kyrka är en av de största kyrkorna på den uppländska landsbygden. Den ansågs betydelsefull på grund av den källa, kallad S:t Olofs källa, som fanns murad under dess torn. Bygden är en av Sveriges fornminnestätaste, med tusentals registrerade punkter och inte mindre än tio fornborgar.

I fredsförhandlingarna efter Engelbrektsfejden år 1435 förlänades Engelbrekts närmaste man Erik PukeRasbo härad som pant. Engelbrekt själv fick Örebro län. Efter nya uppror i Södermanland kom dock Erik Puke att avrättas i Stockholm år 1437.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet har från 1634 hört till Uppsala län. Församlingarna i häradet tillhör(de) Uppsala stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1878 Uppsala läns Fjärde fögderi
  • 1879-1885 Uppsala läns Tredje fögderi
  • 1886-1917 Uppsala läns mellersta fögderi
  • 1918-1966 Tiunda fögderi
  • 1967-1990 Uppsala fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • 1680-1903 Rasbo tingslag i
    • 1680-1689 Bälinge, Vaksala, Rasbo, Ulleråker, Hagunda, Norunda och Örbyhus häraders domsaga
    • 1689-1714 Bälinge, Vaksala, Rasbo, Norunda och Örbyhus häraders domsaga
    • 1715-1852 Hagunda, Lagunda, Bälinge, Vaksala, Rasbo, Ulleråkers domsaga kallad Uppsala läns mellersta domsaga
    • 1853-1903 Uppsala läns mellersta domsaga
  • 1904-1970 Tiunda tingslag i Uppsala läns mellersta domsaga till 1927, Uppsala läns södra domsaga därefter

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]