Tiundaland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Folklanden i Svitjod (Uppland/Gästrikland)
  Tiundaland
  Roden

Tiundaland är ett historiskt geografiskt område och ett av de forna tre folklanden i nuvarande Uppland och Gästrikland. Tiundaland är en sammandragning av Tiohundraland, området bestod alltså en gång i tiden av tio hund, senare hundare, och borde alltså haft med 1 000 man och 40 skepp i ledung. Huvudort under medeltiden var Östra Aros, vilket fick namnet Uppsala i samband med flytten av ärkebiskopssätet från Gamla Uppsala. År 1296 uppgick Tiundaland i Uppland.

Enligt Snorre Sturlasson i Ynglingasagan låg Uppsala och alla svears ting i Tiundaland, och där hölls regelbundet ett stort blot till vilka många kungar sökte sig.

Snorre säger att Tiundaland är den rikaste och bästa bygden i Svitjod; till den sluter sig hela riket, där är konungens säte, där är ärkebiskopsstolen och där ligger Uppsala varifrån Uppsala öd har fått sitt namn. Över varje lagsaga finns en lagman, men alla lagar är underställda Upplandslagen och alla lagmän är underställda den som är i Tiundaland.

Tiundaland omfattade enligt en kyrklig skatteuppbördslängd för den så kallade sexårsgärden från år 1314[1] provinserna (hundarena) Bälinge, Gästrikland, Håbo, Hagunda, Norunda, Närdinghundra, Oland, Rasbo, Ulleråker, Vaksala och Vendel samt Roden. Vilka de ursprungliga tio hundradena varit är dock oklart. Av de härader som saknas i skatteuppbörden 1314 finns Tierps härad omtalat som självständigt härad redan 1280, och Våla härad 1312.[2]

Tiundaland, var, i likhet med de andra folklanden, en egen lagsaga fram till 1296, då det sammanslogs med Attundaland, Fjädrundaland och Roden till Upplands lagsaga med gemensamt tingsställe i Folklandstingstad i Lunda socken, Seminghundra härad.[3]


Nämnda lagmän:

  1. Ragnvald lagman
  2. Peter Andersson[förtydliga] lagman
  3. Birger Persson till Finsta lagman till år 1296 (sedan i Uppland)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt diplomatarium, SDHK-nummer 2593, DS-nummer 1946
  2. ^ DS 699 respektive DS 1878
  3. ^ Folklanden i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)