Ärlinghundra härad

Från Wikipedia
Ärlinghundra härad
Härad
Husby-Ärlinghundra kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Socknar Odensala
Husby-Ärlinghundra
Norrsunda
Haga
Sankt Per
Sankt Olof
Alsike
Knivsta
Vassunda
Ärlinghundra härads läge i Uppland.
Ärlinghundra härads läge i Uppland.
Ärlinghundra härads läge i Uppland.

Ärlinghundra härad var ett härad i mellersta Uppland. Merparten av häradet är idag beläget i Sigtuna kommun i Stockholms län medan den nordligaste delen sedan år 1965 sorterar under Uppsala län och det som numera är Knivsta kommun. Arealen uppgick till drygt 294 km² och befolkningen år 1921 till 6 978 invånare.

Ett tingsställe fanns tidigt i Bromsta i Odensala socken, för att år 1741 flytta till Märsta och 1885 till Kimsta i Seminghundra härad. År 1914 hamnade tinget åter inom häradets gränser i Åshusby i Norrsunda socken för att år 1921 definitivt flytta till Stockholm.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ärlinghundra härad var beläget längs de nordliga mälarfjärdarna Skarven, Sigtunafjärden, Skofjärden och Ekoln. Häradet bestod av oländiga och av vatten genomskurna strandbygder kring Mälaren, av jämnare och mer småkulliga områden i dess inre trakter samt av sandig skogsmark på Långåsen längst i öster. I söder gränsade Ärlinghundra härad mot Sollentuna och Vallentuna härader, Seminghundra och Långhundra härader gränsade i ost och nordost, Vaksala vid Fyrisåns utlopp i norr och Håbo härad låg tvärs över fjärdarna vid dess västra gräns.

Största tätorten är idag Märsta, belägen 40 km norr om Stockholm, som också är centralort i Sigtuna kommun. Sigtuna stad ingick inte i häradet men omslöts helt av dess område.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Ärlinghundra härad bestod av nio socknar.

I nuvarande Sigtuna kommun:

I nuvarande Knivsta kommun:

Sigtuna stad hade egen jurisdiktion, rådhusrätt, till 1948 då den uppgick i häradets jurisdiktion.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ärlinghundra härad var en del av det gamla uppländska folklandet Attundaland. Häradsnamnet skrevs Arlendahundæri under 1300-talet vilket betyder Arlänningarnas hundare/härad där Ar är en fornsvensk böjning av ordet Å. I medeltida dokument kallas området provincia Aarland.

Ärlinghundra härad omslöt helt en av Sveriges äldsta städer nämligen Sigtuna och staden kom tidigt att spela en stor roll i den omkringliggande bygden, såväl som marknadsplats men även som en maktens stad. S:t Pers kyrka tros ha varit ärkestiftets domkyrka innan detta flyttades till Gamla Uppsala år 1164. Även S:t Olofs kyrka tros ha spelat en stor roll under tidigt 1100-tal och kan mycket väl tillhöra de äldsta kyrkorna i hela Sverige. I häradet märks annars en rad stora slottsanläggningar, däribland det kungliga Rosersberg, stormaktsslottet Steninge och det gamla slottet Venngarn, östtornskyrkan vid Husby-Ärlinghundra. Vid gränsen mot Seminghundra härad anlades på 1950-talet Stockholms nya storflygplats vilken fick sitt namn efter det gamla namnet på det härad den är belägen i - Arlanda.

Före 1557 räknades häradet som en del av Stäkes län.[1]

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet har sedan 1715 hört till Stockholms län, innan dess Uppsala län (1634-1639, 1648-1651, 1654-1714) och i perioderna däremellan till Stockholms län. 1971 övergick socknarna som nu ligger i Knivsta kommun, Vassunda, Alsike och Knivsta socknar, till Uppsala län. Församlingarna i häradet tillhörde alla före 1 juli 1942 Uppsala stift, därefter Stockholms stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1881 Långhundra, Seminghundra och Ärlinghundra fögderi
  • 1882-1917 Stockholms läns västra fögderi
  • 1918-1966 Svartsjö fögderi
  • 1967-1990 Sollentuna fögderi
  • 1971-1990 Uppsala fögderi för Alsike, Knivsta och Vassunda socknar

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 180