Sjuhundra härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sjuhundra härad
Härad
Husby-Sjuhundra kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Socknar Fasterna
Rimbo

Skederid
Husby-Sjuhundra
Sjuhundra härads läge i Uppland.
Sjuhundra härads läge i Uppland.

Sjuhundra härad var ett härad i mellersta Uppland. Häradet ligger numera i sin helhet inom Norrtälje kommun i Stockholms län. Den totala arealen uppgick till 292 km² och befolkningen uppgick år 1915 till 5 223 invånare. Tingsställe var till 1870 Rimbo för att sedan vara ambulerande till tidigt 1900-tal då det flyttade till Norrtälje.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Häradets område var beläget kring det övre eller mellersta loppet av flera till havet, mestadels i östlig riktning, rinnande vattendrag. Runt vattendragen finns slättbygder och mellan dem låga bergåsar. Bergåsarna hör till eller utgår från den höjdsträckning, som skiljer Stockholms läns mellersta slättbygd från den i öster angränsande kusten. Det är i allmänhet ett ojämnt och backigt land, med rik bergsmark och skogsmark. Sjuhundra härad gränsande till Långhundra härad i väster, Närdinghundra härad i norr, Lyhundra härad i öster, Frötuna och Länna skeppslag i sydost samt Åkers skeppslag i söder.

Den största tätorten är idag Rimbo, belägen 50 km öster om Uppsala, vilken också var häradets enda municipalsamhälle.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Sjuhundra härader omfattade fyra/fem socknar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sjuhundra härad var under medeltiden en del av det uppländska folklandet Attundaland. Dess namn skrevs under 1300-talet som Sæhundæri där syftar till ordet sjö. Häradets tingsplats var belägen i Kundby strax öster om bygdens huvudort Rimbo. Sjuhundrabygden har en lång historia som sträcker sig tillbaka till forntiden. Fram till vikingatiden genomkorsades häradet av en segelled - Sjuhundraleden - som gick från Norrtäljeviken via sjön Lommaren västerut mot Långhundraleden, vilket förband bygden med områden så långt inåt landet som Uppsala. Området har även gott om fornborgar och ett system av vårdkasar kan ha använts redan under järnåldern. Gården Finsta i Skederids socken har länge hållits som platsen för Heliga Birgitta, men detta är troligtvis en långt driven missuppfattning. Norr om Rimbo finns häradets tre större herresäten - Ekebyholms slott, Rånäs slott och Mörby slottsruin. En kungsgård tillhörig Uppsala öd fanns i Husby-Sjuhundra.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet har sedan 1715 hört till Stockholms län, innan dess Upplands län (1634-1639, 1648-1651, 1654-1714) och i perioderna däremellan till Stockholms län. Församlingarna i häradet tillhörde alla före 1 juli 1942 Uppsala stift, därefter Stockholms stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1881 Lyhundra, Sjuhundra, Bro-Vätö, Väddö-Häverö fögderi
  • 1882-1966 Mellersta Roslags fögderi
  • 1967-1990 Norrtälje fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • 1680-1900 Sjuhundra tingslag i
    • 1680 Sjuhundra, Lyhundra, Frötuna, Länna, Långhundra, Seminghundra, Vallentuna och Åkers häraders/skeppslags domsaga
    • 1681-1689 Långhundra, Lyhundra, Frötuna, Länna, Sjuhundra, Åker och Värmdö häraders/Skeppslags domsaga
    • 1689-1714 Olands, Närdinghundra, Sjuhundra, Frösåker och Häverö häraders/skeppslags domsaga
    • 1715-1777 Lyhundra, Frötuna, Länna, Närdinghundra, Sjuhundra, Frösåker, Häverö, Väddö, Bro och Vätö häraders/Skeppslags domsaga
    • 1777-1862 Lyhundra, Sjuhundra, Frötuna och Länna och Närdinghundra domsaga
    • 1863-1900 Lyhundra, Sjuhundra, Frötuna och Länna, Bro och Vätö domsaga från 1870 benämnd Mellersta Roslags domsaga
  • 1901-1970 Mellersta Roslags domsagas tingslag i Mellersta Roslags domsaga

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]