Ratojaure
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jukkasjärvi socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 68°11′20″N 18°30′43″Ö / 68.18902°N 18.51204°Ö |
SWEREF 99 TM | 7568082, 645556 |
Mått | |
Areal | 1,81 km² [1] |
Höjd | 773 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 9,54 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
Utflöde | Rautasälven |
Utflöde (lokalt namn) | Rautasätno |
VattendragsID (VDRID) | 755316-168670 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE756939-161327) |
Övrigt | |
SjöID | 756939-161327 |
ID vattenförekomst | SE756939-161327 |
Vattenytans ID (VYID) | 756880-161227 |
Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 756729-161324 |
Namn | Utloppet av Ratojaure |
Areal | 21,66 km² |
Vattenytor | 2,03 km² |
Sjöprocent | 9,37 % |
Ackumulerad areal uppströms | 238,41 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Rautasälven (Rautasätno) |
VattendragsID (VDRID) | 755316-168670 |
Avstånd till havet | 495 km |
Medelhöjd | 1 102 m ö.h. |
Område nedströms | 756936-161337 |
Källor | [4][5][6] |
Ratojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,81 kvadratkilometer och ligger 773 meter över havet. Ratojaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Rautasälven (Rautasätno).
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Ratojaure ingår i det delavrinningsområde (756729-161324) som SMHI kallar för Utloppet av Ratojaure. Medelhöjden är 1 102 meter över havet och ytan är 21,66 kvadratkilometer. Räknas de 8 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 238,41 kvadratkilometer. Rautasälven (Rautasätno) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 495 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (79 procent). Avrinningsområdet har 2,03 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 9,4 procent. Delavrinningsområdet täcks till 11,45 procent av glaciärer, med en yta av 2,4806 kvadratkilometer.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Ratojaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |