Resning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om resning.
För andra betydelser, se Resning (olika betydelser).

Resning är ett särskilt rättsmedel som under vissa förutsättningar gör det möjligt att ändra en dom som vunnit rättskraft. Resning kan användas både i brottmål, tvistemål och förvaltningsmål.

Domstols dom får rättskraft om den inte överklagats inom föreskriven tid. När domen vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas, utan den möjlighet som återstår är att ansöka om resning. För att en ansökan om resning ska beviljas krävs dock speciella omständigheter. Syftet med detta är behovet av att lagakraftvunna domar ska kunna ses som mer eller mindre definitiva.[1][2] I många länder, som Frankrike, Italien och England är det överhuvudtaget inte möjligt att begära resning på en friande dom.[3]

Bestämmelser om resning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Bestämmelser om resning i brottmål finns i 11 kap 13 § Regeringsformen[4] och i 58 kap rättegångsbalken. Åklagarmyndigheten uppskattar att de behandlar 30-50 ansökningar per år och att någon enstaka leder till ändrad dom. Det är strängare krav för att få resning behandlad om ansökan är till nackdel för den dömde.[1] Bland annat finns en "ettårsfrist", resning måste ansökas inom ett år efter att nya uppgifter kommer fram.[5] För att en resning ska beviljas måste de nya uppgifterna visa att brottet är allvarligare. Högsta domstolen beviljade inte resning för en våldtäktsman som dömdes till sluten ungdomsvård efter att ha ljugit om sin ålder. Högsta domstolen menade i avslaget att de inte ska ta ställning till påföljdsbedömningar.[6]

Ansökan om resning behandlas normalt av samma domstol som skulle ha behandlat ett överklagande. Arbetsgången är den att domstolen som tagit emot ansökan om resning, efter prövning, antingen avslår ansökan eller beviljar denna. Om ansökan beviljas innebär detta att rättegången återupptas i den instans som meddelat domen som vunnit laga kraft. Om ansökan om resning avslås fortsätter den lagakraftvunna domen att gälla. Detta hindrar dock inte att en ny ansökan om resning inges, till exempel om nya omständigheter framkommit. I brottmål kan till exempel resning till fördel för den dömde beviljas om det har framkommit nya omständigheter som sannolikt skulle ha lett till friande dom eller lägre straff om de varit kända vid tiden för domen.

Särskilt uppmärksammade fall i modern tid där ansökan om resning lämnats in gäller bland annat Christer Pettersson, Billy Butt och Sture Bergwall. I Christer Pettersons fall lämnade åklagarna in ansökan om resning för att ändra den friande domen i mordet på Olof Palme, de fick avslag bland annat enligt den så kallade ettårsfristen, men även för att de inte påvisat att rätten skulle dömt annorlunda med de nya uppgifterna.[5] Billy Butt har själv ansökt om resning tio gånger från 1990-talet fram till 2009 för att frias från våldtäktsdomarna som fastställdes 1993, men aldrig fått resning.[7] Sture Bergvall dömdes för 8 mord i 6 olika rättegångar, han beviljades resning och frikändes i samtliga fall efter att åklagarna i tingsrätterna valt att lägga ned fallen då de inte ansåg att det fanns grund för fällande dom.[8]

Sedan 1993 finns minst elva fall i Sverige där resning i brottmål beviljats och den tilltalade friats i den nya rättegången. Dessa elva fall gällde personer som blivit dömda till långa fängelsestraff, varav två till livstids fängelse.

Andra bestämmelser finns för resning i tvistemål. För resning i förvaltningsmål finns bestämmelser i Regeringsformens 11 kap 14 §.[4] och i 37 b § förvaltningsprocesslagen. "Resning får beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt." Resning kan begäras även i mål om betalningsföreläggande. I sådant fall gäller att klaganden ska visa laga förfall för sin underlåtenhet att bestrida ansökan om betalningsföreläggande. När klaganden inte kunnat detta har ansökan om resning avslagits vilket framgår av NJA 2012 s 555.[9]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nina Brevinge (13 november 2013). ”Oväntad prövning - väntad dom”. Fokus. http://www.fokus.se/2013/11/ovantad-provning-vantad-dom/. Läst 6 november 2016. 
  2. ^ ”Resning”. www.aklagare.se. https://www.aklagare.se/om-oss/riksaklagaren/resning/. Läst 6 november 2016. 
  3. ^ Resning omöjligt i flera länder”. Helsingborgs Dagblad. 11 augusti 2009. http://www.hd.se/2009-08-11/resning-omojligt-i-flera-lander. Läst 6 november 2016. 
  4. ^ [a b] https://lagen.nu/1974:152#K11P13
  5. ^ [a b] Oisín Cantwell, Andreas Harne och Leif Kasvi (28 maj 1998). ”Aftonbladet nyheter: 08:45 i morse: Det blev nej”. Aftonbaldet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9805/28/hd.html. Läst 6 november 2016. 
  6. ^ Pressmeddelande (28 oktober 2016). ”Att en dömd person kan ha varit äldre vid brottet än vad domstolarna utgått från har inte utgjort grund för resning”. Högsta domstolen. http://www.hogstadomstolen.se/Mer-om-Hogsta-domstolen/Nyheter-fran-Hogsta-domstolen/Att-en-domd-person-kan-ha-varit-aldre-vid-brottet-an-vad-domstolarna-utgatt-fran-har-inte-utgjort-grund-for-resning/. Läst 6 november 2016. 
  7. ^ Billy Butt. ”"HD:s praxis saknar logik - ett hån att bevisning från tidigare resningsansökningar är förbrukade"”. Dagens Juridik. http://www.dagensjuridik.se/2015/11/billy-butt-debatt-hds-praxis-resning. Läst 6 november 2016. 
  8. ^ Inrikes (18 december 2013). ”Här är alla domarna mot Quick”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/har-ar-alla-domarna-mot-quick/. Läst 6 november 2016. 
  9. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2012s555

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]