Roald Dahl
Roald Dahl | |
Patricia Neal och Roald Dahl. | |
Född | 13 september 1916 Llandaff, Cardiff, Wales, Storbritannien |
---|---|
Död | 23 november 1990 (74 år) Oxford, Oxfordshire, Storbritannien |
Yrke | Romanförfattare, novellförfattare |
Nationalitet | Storbritannien |
Språk | engelska[1][2][3] och norska |
Genrer | Barn- och vuxenlitteratur |
Hemort | Llandaff och Gipsy House[4][5] |
Webbplats | http://www.roalddahl.com/ |
Roald Dahl, född 13 september 1916 i Llandaff i Cardiff, död 23 november 1990 i Oxford, var en brittisk författare. Flera av hans böcker har filmatiserats.
Biografi
Barndom och uppväxt
Roald Dahl föddes i Wales 1916. Hans föräldrar, Harald och Sofie, var båda ursprungligen från Norge och han fick sitt förnamn efter den norske nationalhjälten Roald Amundsen.
År 1920, då Roald Dahl var fyra år, dog hans sjuåriga syster Astri i blindtarmsinflammation. Efter bara en månad dog även fadern 57 år gammal i lunginflammation. Modern valde att bo kvar i Storbritannien då faderns önskan hade varit att barnen skulle få sin utbildning där, eftersom han ansåg att de brittiska skolorna var de bästa i världen.
Dahl började först i skolan Llandaff Cathedral School[6], men bytte skola som åttaåring för att han hade fått stryk- därför att han, tillsammans med några vänner hade lagt en död mus i godisbutiken och ertappades. Hans mor höll inte med om det där straffet och tog honom från skolan. Han blev då skickad till internatskola i Derbyshire. Åren där var en obehaglig tid för Roald, som vantrivdes i skolan. Han längtade hem väldigt mycket och skrev brev till sin mamma nästan varje dag. Inte förrän hon dog fick han reda på att hon hade sparat alla brev han skickade i små buntar sammanhållna med gröna band. Sommarloven tillbringade han i sina föräldrars hemland Norge. Vid 18 års ålder hoppade Dahl av studierna.
Livet som vuxen
Under andra världskriget tjänstgjorde Roald Dahl som pilot i Royal Air Force. Han skadades två gånger och placerades efter det vid ambassaden i Washington, D.C. som biträdande flygattaché. Under denna tid skrev han sina första noveller, vilka publicerades i Saturday Evening Post, vilka senare publicerades i novellsamlingen Over to You (1945).
År 1954 bosatte han sig i samhället Great Missenden i Buckinghamshire väster om London, och bodde sedan där under resten av sitt liv. Sina böcker skrev han i ett litet stenskjul i trädgården.
Han skrev romaner, rysarnoveller och barnböcker och är mest känd för sina ofta både humoristiska och makabra berättelser, både för vuxna och barn. Roald Dahl tar ofta barnens parti i sina böcker och kan beskriva vuxna ganska elakt. I Den fantastiska räven lyckas den listige räven överlista de otrevliga och elaka bönderna Bönne, Buns och Bena. 2010 släpptes "Fantastic Mr.Fox", vilken är en filmatisering av Den fantastiska räven.
Flera av Roald Dahls böcker har blivit film, till exempel Matilda och vid två tillfällen Kalle och chokladfabriken. I filmatiseringen 2005, hade Johnny Depp rollen som Willy Wonka och i versionen från 1971 hade Gene Wilder rollen.
Dahl skrev även ett flertal filmmanuskript baserade på andras böcker, exempelvis James Bond-filmen Man lever bara två gånger, med Sean Connery, och Chitty Chitty Bang Bang, med Dick Van Dyke - båda baserade på böcker skrivna av Ian Fleming.
Dahls första äktenskap (1953-1983) var med skådespelerskan Patricia Neal. De fick tillsammans barnen Olivia, Theo, Tessa, Lucy och Ophelia. Från 1983 fram till sin död 1990 var Dahl gift med Felicity Crosland (1938- ).
Roald Dahl-dagen firas varje år den 13 september.[7]
Bibliografi (i urval)
Barnböcker (Svensk översättning Meta Ottosson, om inget annat anges)
- The Gremlins (1943)
- James och jättepersikan (James and the giant peach, 1961)(Tiden, 1991) [filmatiserad 1996]
- Kalle och chokladfabriken (Charlie and the chocolate factory, 1964) (översättning Göran Brante, Cavefors, 1976) (översättning Viveka Tunek, Tiden, 1983) [filmatiserad 1971 och 2005]
- Mitt magiska finger (The magic finger, 1966) (Tiden, 1994)
- Den fantastiska räven (Fantastic Mr Fox, 1970) (översättning Göran Brante, Cavefors, 1976) (Tiden, 1997) [filmatiserad 2009]
- Kalle och den stora Glashissen (Charlie and the great glass elevator, 1972) (översättning Viveka Tunek, Tiden, 1984) [fortsättning på Kalle och chokladfabriken]
- Danny - bäst i världen (Danny, champion of the world, 1975) (Tiden, 1982) [filmatiserad 1989]
- Den enorma krokodilen (The enormous crocodile, 1978) (ill. av Quentin Blake, Tiden, 1988)
- Herr och fru Slusk (The twits, 1980) (Tiden, 1998)
- Jojjes ljuvliga medicin (George's marvellous medicine, 1981) (Tiden, 1991)
- Mitt liv som pojk (Boy, 1987) (Tiden, 1987)
- SVJ (Stora Vänliga Jätten) (The BFG (The Big Friendly Giant), 1982) (ill. av Quentin Blake, Tiden, 1986) [filmatiserad 1989 och 2016]
- Häxorna (ill. av Quentin Blake, 1983) (Tiden, 1984) [filmatiserad som The Witches med Anjelica Huston 1990]
- Giraffen och Pelikanen och jag (The Giraffe and the Pelly and me, 1985) (ill. av Quentin Blake, Tiden, 1987)
- Matilda (Matilda, 1988) (ill. av Quentin Blake, Tiden, 1989) [filmatiserad som Matilda 1996]
- Naddap Dlöks - sköldpaddan (Esio trot, 1989) (Tiden, 1992)
- Minipinnarna (The minpins, 1991) (Tiden, 1993)
- Kyrkoherden i Nibblevick (The vicar of Nibbleswicke, 1991) (Tiden, 1993)
- Vådliga verser (Revolting rhymes) (översättning Hans och Nina Nygren, Tiden, 1990)
Vuxenböcker
- Over to You (1945)
- Någon som du (Someone Like You, 1954) (översättning Pelle Fritz-Crone resp. Birgitta Hammar [en novell], Bonnier, 1955)
- Puss puss: noveller (Kiss Kiss, 1959) (översättning Pelle Fritz-Crone, Bonnier, 1961)
- Hustrubytet (Switch bitch, 1974) (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1974)
- Min farbror Oswald: ur en Don Juans memoarer (My uncle Oswald 1979) (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1981)
- Roald Dahls svarta bok (Roald Dahl's book of ghost stories) (översättning Lars Hansson, Trevi, 1985)
- Soloflygning (Going solo, 1986) (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1987)
- Den underbara historien om Henry Sugar och fyra andra rysare (The wonderful story of Henry Sugar, 1977) (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1989)
- Dahls dagbok (The Dahl diary) (översättning Meta Ottosson, Tiden, 1993)
Svenska urvalsvolymer
- Vinkännaren: 13 utvalda rysarnoveller (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1972) [urval ur Någon som du och Puss puss]
- Porträttlik: 11 rysarnoveller (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1973)
- Hämnden är min AB och sju andra historier (översättning Pelle Fritz-Crone, Trevi, 1990)
Priser och utmärkelser
- Edgar Allen Poe Award 1953, 1959 och 1980
- World Fantasy Convention Award 1983
- The Whitbread Award 1983 för Häxorna
Externa länkar
- Roald Dahl, officiell webbplats
- Roald Dahl Museum
- Läs mera om barnboksförfattaren Roald Dahl i "Författare & illustratörer för barn och ungdom", del 2 (BTJ, ISBN 91-7018-422-4)
- Roald Dahl i Libris
- Lena Kåreland om Roald Dahl Läst 13 september 2016.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
- ^ ПроДетЛит, 17 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Inside Roald Dahl's Buckinghamshire cottage, House & Garden (på engelska), Condé Nast, 6 september 2017, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
- ^ ”The Cathedral School, Llandaff” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Cathedral_School,_Llandaff&oldid=715610125. Läst 20 april 2016.
- ^ Lena Kåreland om Roald Dahl Läst 13 september 2016