Ruda (fisk)
| Ruda Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig[2] Status i Finland: Livskraftig[3] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Karpartade fiskar Cypriniformes |
| Familj | Karpfiskar Cyprinidae |
| Släkte | Rudor Carassius |
| Art | Ruda C. carassius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carassius carassius | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Synonymer | |
|
Cyprinus carassius Linnaeus, 1758[4] | |
 Guldfärgad form | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ruda (Carassius carassius)[7] är en art i familjen karpfiskar som beskrevs 1758 av Carl von Linné. Rudan ingår i släktet Carassius och familjen karpfiskar.[8][7] Inga underarter finns listade.[9] Den liknar karpen men saknar dess karaktäristiska skäggtömmar och är inte lika avlång.[10] Rudan lever i färskvatten som inte är för strömt.[1] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Rudan lever nästan uteslutande i stillaflytande vatten som sjöar, dammar, långsamflytande floder och bakvatten, men kan även förekomma i flodmynningar vid innanhavsbäcken, som Östersjön och Nordsjön. Arten är en allätare, som lever av plankton, bottenlevande ryggradslösa djur, växter och detritus.[1]
Honorna leker flera gånger och med flera hanar under lekperioden. Reproduktionen sker i maj-juni, i grunda vatten med tät vegetation. Äggen fästs vid växter och kläcks efter 4-8 dagar.[11]
Övervintring och andning
[redigera | redigera wikitext]Rudan har en exceptionell överlevnadsförmåga och kan övervintra i bottenfrusna gölar genom att tillbringa vintermånaderna i dvala i icke fruset bottenslam[10] helt utan syre. Rudan har även exceptionell förmåga att överleva i syrefattigt vatten eftersom den bland annat, vid behov, kan anpassa sina gälar så att de får en större yta [12]. men har utöver detta även möjlighet att omvandla kroppens slaggprodukter till alkohol istället för mjölksyra. Förmågan kan delvis förklaras genom att rudan vid anoxiska förhållanden producerar alkohol som avlägsnas via gälarna, en process som påminner om ölbryggning, där jäst omvandlar kolhydrater till alkohol.[13]
Sjöruda och dammruda
[redigera | redigera wikitext]Rudan har ibland delats upp i två tillväxttyper, som av vissa även har behandlats som två arter: sjöruda och dammruda, där sjörudan är mer högryggad än dammrudan. Det finns en utbredd uppfattning att de olika typerna uppstår beroende på grund av näringstillgång.[14] Men det är samma art, där den ena som kompenserar närvaron av rovfisk genom att växa sig större. Sjörudan utvecklas då på höjden för att undvika predation, av till exempel gädda. Om predatorer inte finns, exempelvis i en damm, förblir individen låg.[15] Förmågan att anpassa sig efter miljö på det här sättet kallas fenotypisk plasticitet.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Ursprungsområdet för ruda utgörs av sötvattensområden, som flodmynningar, i delar av havsbäckena i Nordsjön, havsbäckena i Östersjön till omkring 66° N, i Vita havet, Barents hav, Svarta havet, delar av Kaspiska havet samt Egeiska havet, och då speciellt floden Maritsas avrinningsområde. Vidare ingår flodsystemen i Europa, från Rhen i väster, över större delen av kontinenten, inklusive Norden utom längst i norr, till Kolymafloden i Ryssland i öster. Arten har sedan spritts utanför sitt ursprungliga område, bland annat till Italien, Frankrike och Storbritannien, även om det också finns en diskussion att den skulle vara ursprunglig i sydöstra England).[1]
I Fennoskandia
[redigera | redigera wikitext]Rudan är utplanterad på många håll i Sverige,[10] och dess faktiska utbredningsområde är därför betydligt större än det naturliga utbredningsområdet. Utplantering av ruda i skogsdammar får till följd att vissa andra arter som har svårare att hävda sig försvinner, och rudan är nästan omöjlig att utrota. Dammruda förökar sig lätt och är enkel att odla i större akvarier och i dammar. I Finland förekommer rudan glest, framför allt längs väst- och sydkusten. Den är dock klassificerad som livskraftig ("LC").[3]
Ruda och människan
[redigera | redigera wikitext]Namn
[redigera | redigera wikitext]Ruda kommer av fornsvenskans Rudha som är nära besläktat med ordet röd.[16] I Skåne har den dialektalt kallats för "karussa"[17] och i Västergötland för "kroppa"[18]
Inom mat och fiske
[redigera | redigera wikitext]Idag är den inte vanlig som matfisk, men i forna tider var den viktig som föda, och Cajsa Warg har recept på den i sin kokbok.[källa behövs] Den är en uppskattad fisk vid mete. Svenskt sportfiskerekord ligger på 3,030 kg efter att tidigare rekordfisk på 3,07 kg visat sig vara en hybrid.[19] Då den är seglivad används den ibland som bete vid gäddmete.[källa behövs]
I kulturen
[redigera | redigera wikitext]Carl Michael Bellman skaldade om rudan i Fredmans epistel 71, Til Ulla i fenstret på Fiskartorpet, Middagstiden, en Sommardag. Där sjungs "...eller ur Sumpen en sprittande Ruda..."
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Freyhof, J. 2024 Crucian Carp Carassius carassius . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 juli 2024.
- ↑ Florin, A.-B., Degerman, E., Hekim, Z., Stenberg, C., Söderman, M. & Vitale, F. (2020). ”Ruda Carassius carassius (Linnaeus, 1758)”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/carassius-carassius-102608/information. Läst 3 juli 2024.
- 1 2 Risto Väinölä (2019). ”ruda – Carassius carassius”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.53168?showTree=true. Läst 18 december 2019.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Kottelat, M. (1997) European freshwater fishes., Biologia 52, Suppl. 5:1-271.
- ↑ Robins, C.R., R.M. Bailey, C.E. Bond, J.R. Brooker, E.A. Lachner, R.N. Lea and W.B. Scott (1991) World fishes important to North Americans. Exclusive of species from the continental waters of the United States and Canada., Am. Fish. Soc. Spec. Publ. (21):243 p.
- 1 2 Eschmeyer, W.N. (ed.) (1999) Catalog of fishes. Updated database version of November 1999., Catalog databases as made available to FishBase in November 1999.
- 1 2 Kullander, S.O., Nyman, L., Jilg, K. & Delling, B. (2020). ”Ruda Carassius carassius (Linnaeus, 1758)”. Taxonomi. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/102608/taxonomi. Läst 3 juli 2024.
- ↑ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
- ↑ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- 1 2 3 Anders Ivarsson. ”Ruda”. Allt om fisk. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813103041/http://www.fiskbasen.se/ruda.html. Läst 10 oktober 2012.
- ↑ https://www.fishbase.se/summary/Carassius_carassius.html
- ↑ Sollid J, De Angelis P, Gunderson K, Nilsson GE. (2003). "Hypoxia induces adaptive and reversible gross morphological changes in crucian carp gills". J. Exp. Biol., 206:3667-3673.
- ↑ ”Goldfish go months without oxygen by making alcohol inside cells”. New Scientist Media Centre. https://www.newscientist.com/article/2143579-goldfish-go-months-without-oxygen-by-making-alcohol-inside-cells/. Läst 12 mars 2018.
- ↑ Lars Nielsen & Ulf Svedberg (2010) Våra fiskar, Norstedts, ISBN 978-91-1-303036-4[sidnummer behövs]
- ↑ Predator-induced phenotypical change in body morphology in crucian carp
- ↑ "ruda", Svensk etymologisk ordbok, sida 658, 1922
- ↑ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 311 , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ↑ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 367 , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ↑ Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: Sportfiskerekord i sötvatten
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ruda (fisk).
Wikispecies har information om Carassius carassius.
|