Louis Agassiz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Louis Agassiz
Louis Agassiz H6.jpg
FöddJean Louis Rodolphe Agassiz
28 maj 1807[1][2][3]
Môtiers[4][5], Schweiz
Död14 december 1873[1][2][3] (66 år)
Cambridge[5], USA
BegravdMount Auburn Cemetery[6]
MedborgarskapUSA och Schweiz
Utbildad vidZürichs universitet, [4]
Münchens universitet, medicine doktor, [7]
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg[4]
Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg, filosofie doktor, [7] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningGeolog[8], filosof, biolog, botaniker, klimatolog, iktyolog, naturvetare[4][5], universitetslärare, glaciolog[8], paleontolog[4], läkare[9], rasteoretiker, zoolog[7], författare[10]
Befattning
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1863–1873)
ArbetsgivareHarvard University
Université de Neuchâtel
Cornell University
Museum of Comparative Zoology (1859–1873)
MakaCecile Braun
(g. 1832–1848)[11]
Elizabeth Cabot Agassiz
(g. 1850–1873)[12]
BarnAlexander Agassiz (f. 1835)[12]
Ida Higginson (f. 1837)
Pauline Agassiz Shaw (f. 1841)
Utmärkelser
Wollastonmedaljen (1836)[13]
Fellow of the Royal Society[12]
Utländsk ledamot av Royal Society (1838)[14]
Riddare av Hederslegionen (1859)[15][12]
Copleymedaljen (1861)[16]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Namnteckning
Appletons' Agassiz Jean Louis Rudolphe signature.svg
Redigera Wikidata

Jean Louis Rodolphe Agassiz, född 28 maj 1807 i Môtier, kantonen Fribourg, död 14 december 1873 i Cambridge, Massachusetts, var en schweizisk-amerikansk naturforskare; professor i Neuchâtel 18321846, professor vid Harvard University i USA från 1847. Far till Alexander Agassiz.

Agassiz räknas till grundarna av den tidiga vertebratpaleontologin mycket tack vare sin monografi om fossila fiskar som var utgångspunkten för all denna typ av forskning fram till 1860-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Agassiz studerade vid gymnasiet i Biel och sedermera i Lausanne, Zürich och München. Han ämnade först bli läkare, men under hans vistelse i München drogs hans håg helt och hållet åt zoologin, då han, ännu blott en 20-årig student, fick uppdraget att vetenskapligt bearbeta de samlingar av fiskar, som den bekante resanden och botanikern Martius samt hans följeslagare Spix insamlat i Brasilien. Resultatet av denna bearbetning blev ett stort, 1829–31 publicerat och med 91 planscher försett arbete, innehållande nya uppslag till fiskarnas klassifikation.

Agassiz fortsatte sedermera, efter att 1832 ha blivit professor i naturalhistoria i Neuchâtel, sin iktyologiska forskning och utgav tillsammans med Carl Vogt ett stort arbete, Histoire naturelle des poissons d’eau douce de l’Europe centrale (1839–45), som dock aldrig blev avslutat. Sedermera ägnade han sig åt studiet av de fossila fiskarna och utgav om dem det klassiska arbetet, Recherches sur les poissons fossiles (1833–42). Ibland hans många, viktiga arbeten i zoologi kan för övrigt nämnas hans Monographie d’échinodermes vivants et fossiles (1838–42). I biologin hyllade han en teleologisk uppfattning och sökte därför vederlägga den genom Charles Darwin reformerade utvecklingsläran.

Agassiz är bekant även som geolog, genom sina banbrytande undersökningar av Alpernas glaciärer. I sitt 1840 utkomna arbete Études sur les glaciers nedlade han frukterna av fleråriga undersökningar, på grund av vilka han trodde sig kunna dra slutsatsen, att under den vår tid närmast föregående geologiska perioden glaciärerna hade vida större utsträckning och betydenhet än för närvarande samt att därunder större delen av norra halvklotet var täckt av stora ismassor.

På uppdrag av preussiska regeringen reste Agassiz 1846 till USA och höll där föreläsningar om istiden, vilka fick stor uppmärksamhet. Han fick 1847 en professur i zoologi och geologi vid Harvard University, och grundade där ett genom sina rikhaltiga zoologiska och paleontologiska samlingar berömt museum. I den nya världen blev han naturforskningens fader. År 1865 fick han genom enskilda bidrag av en köpman i Boston, Thayer, tillfälle att företa en naturvetenskaplig expedition till Amazonflodens floddal. Där upptäcktes en ofantlig mängd nya fiskar, varjämte han fann vidsträckta geologiska bildningar, som efter hans åsikt ledde sitt ursprung från forntida glaciärers verksamhet. År 1873 ställdes av en förmögen borgare i New York, John Anderson, 50 000 dollar till Agassiz disposition för anläggande av en zoologisk försöksstation på en liten ö i Buzzard Bay. Agassiz avled dock kort därefter. Hans änka utgav 1885 hans biografi och brev. Agassiz har fått ge namn åt Promontorium Agassiz i bergskedjan Montes AlpesMånen.

Agassiz var ledamot av Preussiska vetenskapsakademien. Han invaldes 1837 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, och 1853 av Bayerska vetenskapsakademien.

Auktorsnamnet Agassiz kan användas för Louis Agassiz i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Louis-Agassiztopic/Britannica-Online, omnämnd som: Louis Agassiz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68k786t, omnämnd som: Louis Agassiz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, vol. 1, 1906, s. 60.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: louis-agassiz, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, vol. 1, 1906, s. 64.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, vol. 1, 1906, s. 61.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, vol. 1, 1906, s. 62.[källa från Wikidata]
  9. ^ Agassiz, Jean Louis Rudolph, American Medical Biographies.[källa från Wikidata]
  10. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, blog.biodiversitylibrary.org, läst: 10 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c d] Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, vol. 1, 1906, s. 63.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk, läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 7, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]
  16. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]