Säters socken, Dalarna
Säters socken | |
Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Dalarna |
Härad | - |
Koordinater | 60°20′43.6″N 15°44′48.4″Ö / 60.345444°N 15.746778°Ö |
Kyrkby | Säter |
Area | 119 km²[1] |
Folkmängd | 1 856 (1934)[2] |
Befolkningstäthet | 16 invånare/km² |
Geonames | 8128202 |
Sockenkod | 2384 |
Säters socken låg i södra Dalarna, uppgick 1952 i Säters stad och området ingår sedan 1971 i Säters kommun och motsvarar från 2016 Säters distrikt.
Socknens areal var 119,1 kvadratkilometer, varav 109 land.[1] År 1934 fanns här 1 856 invånare[2]. Orten Bispberg med Bispbergs gruva ligger i området. Som sockenkyrka användes Säters kyrka, gemensam med, och i, staden.
Administrativ historik
Säters socken utbröts 1636 ur Stora Tuna socken under namnet Dalsby fjärdings socken som senast 1638 namnändrades till Säters socken. Församlingen hade varit ett kapellag sedan 1500-talet. 1642 utbröts Säters stad och Säters stadsförsamling.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Säters landsförsamling och för de borgerliga frågorna till Säters landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Säters stad som 1971 ombildades till Säters kommun.[3] Församlingen uppgick 1952 i Säters församling som sedan 2010 uppgick i Säterbygdens församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Säter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet, Livkompaniet.[5]
Geografi
Säters socken ligger omkring Säter kring Ljusterån. Socknen är i norr slättland, i söder småkuperad skogsbygd.[2][1]
Fornlämningar
En boplats från stenåldern och ett gravröse funna på Bispbergs klack.[2][6][7]
Namnet
Namnet (1553 Sättre) kommer från en kungsgård med ursprungligt namn Sätra av säter, 'utmarksäng'.[8]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Säter socken
- ^ [a b c d] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Säter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Säters socken, Dalarna
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Säters socken, Dalarna Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Säters socken, Dalarna. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Säters socken, Dalarna. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Säter socken. Källa: SOFI
- Säters hembygdsförening