Sören Wibe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sören Wibe
Ämbetsperiod
2008–2010
Företrädare Nils Lundgren
Efterträdare Birgitta Swedenborg
Född 8 oktober 1946
Östersund, Jämtlands län
Död 29 december 2010 (64 år)
Politiskt parti Vänsterpartiet kommunisterna,
Socialdemokraterna,
Junilistan

Sören Axel Wibe, född 8 oktober 1946 i Östersund, död 29 december 2010 i Umeå, var en svensk professor och tidigare socialdemokratisk och innan dess kommunistisk politiker som profilerat sig som EU-kritiker. Han var partiledare för Junilistan från 6 juli 2008 fram till sin död.

Wibe var inledningsvis aktiv i SSU i Östersund, därefter i Vänsterpartiet kommunisterna, men lämnade detta parti under 1980-talet i samband med en strid om att göra upp med sovjetvänligheten inom partiet, och gick istället över till socialdemokraterna.[1] För Socialdemokraterna representerade han Västerbottens län i riksdagen 2002–2006 och var ledamot av Europaparlamentet 1995–1999.[2]

Ekonomisk forskning[redigera | redigera wikitext]

Sören Wibe hade en akademisk grundexamen i matematik, fysik och nationalekonomi från Stockholms universitet, och disputerade 1980 vid nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet på en avhandling om svensk järnhantering[3][4]. Han blev senare professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Wibe invaldes 1989 i Lantbruksakademien, och han startade år 1995 den internationella tidskriften i skogsekonomi, Journal of Forest Economics[3]. Han fick som känd jämte även den skämtsamma hederstiteln ekonomiminister av Republiken Jämtlands regering.

EU-frågan[redigera | redigera wikitext]

Sören Wibe var framförallt känd som en ledargestalt och frontfigur i kritiken mot det svenska medlemskapet i Europeiska unionen (EU) och som socialdemokratins namnkunnigaste motståndare mot införandet av euron som svensk valuta.

I riksdagen var Wibe ledamot i utbildningsutskottet och suppleant i näringsutskottet. I april 2008 meddelande Wibe att han beslutat sig för att lämna det socialdemokratiska partiet, som han tyckte svek sina löften i EU-frågan.[5] Detta grundade Wibe framförallt på det han såg som partiets och fackföreningsrörelsens flathet i frågan om Laval-domen i Vaxholmsmålet, samt samma arbetarrörelses förespegling inför EU-omröstningen att den svenska modellen med starkt förankrade kollektivavtal skulle behållas även vid ett EU-inträde. Wibe blev, efter avhoppet från socialdemokraterna, föreslagen att bli en av två nya partiledare för Junilistan, vilket han valdes till i juli samma år.[6]

I januari 2009 hoppade Annika Eriksson, den andra av Junilistans dåvarande partiledare, av sitt uppdrag och lämnade partiet, varpå Sören Wibe under en period blev Junilistans ende partiledare.[7] Från oktober 2009 till sin död i december 2010 delade Wibe partiledarskapet med Birgitta Swedenborg.[8]

Sören Wibe dog 2010 efter en kortare tids sjukdom.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SVT, 16 april 2008: Wibe lämnar socialdemokraterna
  2. ^ Europaparlamentet: Registeruppgifter: Sören WIBE, läst 21 april 2008
  3. ^ [a b] Sören Wibe in memoriam, Karl-Gustaf Löfgren, 2011
  4. ^ Wibe, Sören (1980). Teknik och aggregering i produktionsteorin: svensk järnhantering 1850-1975 : en branschanalys. Umeå economic studies (Print), 0348-1018 ; 63. Umeå. Libris 194091 
  5. ^ Dagens Nyheter 16 april 2008: "Nu lämnar jag partiet" Arkiverad 15 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. (DN Debatt)
  6. ^ ”Delat ledarskap i Junilistan”. Junilistan. Arkiverad från originalet den 14 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070714094001/http://www.junilistan.se/?p=106. Läst 26 maj 2008. 
  7. ^ En av Junilistans ledare avgår Svenska Dagbladet, 22 januari 2009
  8. ^ Junilistan: Om oss, läst 2012-03-01
  9. ^ Dagens Nyheter 30 december 2010: "Sören Wibe död"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Nils Lundgren		 Junilistans partiledare
2008–2010		 Efterträdare:
Birgitta Swedenborg


Katalogreferenser
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sören_Wibe&oldid=39939590"