Region (landsting)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En region i ett svenskt kommunalrättsligt sammanhang är ett landsting (eller i ett fall, Region Gotland, en kommun) som har fått ett utökat ansvar för vissa samhällsuppgifter som enligt tidigare regelverk har legat på andra samhällsfunktioner, till exempel länsstyrelserna eller kommunalförbund. Regionernas uppgift regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.[1]

Det regionala uppdraget[redigera | redigera wikitext]

De landsting som omfattas av lagen har, vid sidan om traditionella landstingsuppgifter som till exempel hälso- och sjukvård, även ett speciellt ansvar för att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samt samordna insatserna för att den strategin ska genomföras. Regionerna får även besluta om hur vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete ska användas, samt följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Regionerna får dessutom utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram och ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Deras högsta beslutande organ får kallas regionfullmäktige och den verkställande politiska ledningen får heta regionstyrelse.[1]

Av Sveriges landsting har följande 10 status som regioner sedan 1 januari 2015:

*) Länssammanslagning

Historia[redigera | redigera wikitext]

Frågan om en ny regional organisation i Sverige har utretts och diskuterats i olika sammanhang. I slutet av 1990-talet inleddes försök med regionala självstyrelseorgan i Kalmar län och Gotlands län. I Skåne och Västra Götaland skedde sammanslagningar av länen, vilket också påverkade strukturen för de aktuella landstingen, samt deras uppgifter.[2] Region Skåne och Västra Götalandsregionen bildades på försök år 1999. De är formellt landsting med utökade ansvarsområden.[2]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, hade uppdraget att utreda länens framtida ansvar och struktur, samt deras antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport i februari 2007. Kommittén, som leddes av Mats Svegfors, föreslog att antalet län skulle minska till mellan sex och nio. Förslaget innebar också att länen skulle ombildas till regioner som skulle ha ansvar för både vissa statliga uppgifter, som bland annat låg inom länsstyrelserna, och landstingsuppgifter. Bland annat föreslogs att varje region skulle bedriva avancerad sjukvård inom de flesta områden, och att varje region skulle ha ett stort universitet.[3]

Ansvarskommitténs rapport ledde inte fram till någon övergripande och sammanhållen lösning av regionfrågan. Försöken i Skåne och Västra Götaland, som utgick från en sammanslagen landstingsstruktur med ett utökat regionalt ansvar, permanentades år 2011. Då utsågs även Gotlands kommun och landstinget i Halland till formella regioner enligt den särskilda lagen om regionalt utvecklingsansvar.

Flera andra landsting har därefter ombildats till regioner. Från den 1 januari 2015 är även landstingen i Örebro, Gävleborgs och Jönköpings län regioner enligt ett beslut i riksdagen.[1] Även landsting i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län inordnades då i den nya regionstrukturen.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630)
  2. ^ [a b] Nilsson, Lars; Forsell Håkan (2013). 150 år av självstyrelse: kommuner och landsting i förändring. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Libris 14968556. ISBN 9789171649669 
  3. ^ (PDF) Ansvarskommitténs förslag 2007 Arkiverad 24 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får bilda regioner, pressmeddelande, Socialdepartementet, 27 februari 2014 Arkiverad 24 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.