Sargas

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Theta Scorpii (θ)
Scorpius constellation map.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension17t 37m 19,12985s[1]
Deklination-42° 59′ 52,1808″[1]
Skenbar magnitud ()1,84 (1,862 + 6,22)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF0 II[3]
U–B+0,21[4]
B–V+0,40[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,4 [5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +5,54[1] mas/år
Dek.: -3,12[1] mas/år
Parallax ()10,86 ± 1,49[1] mas
Avståndca 300  (ca 90 pc)
Detaljer
Massa5,66 ± 0,65[6] M
Radie26[7] R
Luminositet1,834[6] L
Temperatur7 268[6] K
Vinkelhastighet125[8]
Andra beteckningar
Girtab, 160 G. Scorpii, CCDM J17373-4300, FK5 654, HD 159532, HIP 86228, HR 6553, SAO 228201, CD- 422 12312 [9]

Sargas eller Theta Scorpii (θ Scorpii, förkortat Theta Sco, θ Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna av typ F belägen i sydöstra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud på +1,87,[4] och är en av de ljusaste stjärnorna på natthimlen. Baserat på parallaxmätningar har det beräknats att den befinner sig på ett avstånd av ca 300 ljusår (ca 90 parsek) från solen.[1]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Stjärnans traditionella namn, Sargas, är av sumeriskt ursprung.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN godkände namnet Sargas för Theta Scorpii den 21 augusti 2016 och det är nu inskrivet i IAU Catalog of Star Names.[12]

I kinesisk astronomi kallas den 尾 宿 五 (Wěisuwǔ), ”den femte stjärnan i svansen”.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Sargas är en ljusstark jättestjärna i spektralklass F0 II.[3] Med en massa 5,7 gånger den hos solen har den expanderat till ca 26[7] gånger solens radie. Dess utstrålning av energi från dess yttre skikt är 1,834[6] gånger så mycket som solens vid en effektiv temperatur på 7 268 K,[6] vilket ger den den gulvita färg som karakteriserar en stjärna av typ F. Denna stjärna roterar snabbt, vilket ger den en tillplattad form med en ekvatorialradie 19 procent större än polärradien.[8]

En följeslagare av magnitud 5,36 ligger med en vinkelseparation på 6,470 bågsekunder.[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (november 2007). "Validering av den nya Hipparcos-reduktionen". Astronomi och astrofysik . 474 (2): 653-664. Bibkod : 2007A & A ... 474..653V . ArXiv : 0708.1752 Freely accessible . Doi : 10,1051 / 0004-6361: 20078357 .
  2. ^ Høg, E .; Fabricius, C .; Makarov, VV; Urban, S .; Corbin, T .; Wycoff, G .; Bastian, U .; Schwekendiek, P .; Wicenec, A. (2000). "Tycho-2 katalog över de 2,5 miljoner ljusaste stjärnorna". Astronomi och astrofysik . 355 : L27. Bibkod : 2000A & A ... 355L..27H . Doi : 10,1888 / 0333750888/2862 .
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Ann Arbor : Dept. of Astronomy, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 2, Bibcode:1978mcts.book.....H
  4. ^ [a b c] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  5. ^ Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institute of Washington D.C. Bibcode:1953GCRV..C......0W
  6. ^ [a b c d e] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349–360, Bibcode:2010AN....331..349H, arXiv:1003.2335 Freely accessible, doi:10.1002/asna.200911355
  7. ^ [a b] Pasinetti-Fracassini, L. E.; et al. (February 2001) [December 2000 (arXiv)], "Catalogue of Stellar Diameters (CADARS)", Astronomy and Astrophysics, 367 (2): 521–524, Bibcode:2001A&A...367..521P, arXiv:astro-ph/0012289 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20000451
  8. ^ [a b] van Belle, Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, arXiv:1204.2572 Freely accessible, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
  9. ^ "* tet Sco". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2012-02-18.
  10. ^ Burnham, Robert (1978), Burnham's celestial handbook: an observer's guide to the universe beyond the solar system, Dover books explaining science, 3 (2nd ed.), Courier Dover Publications, p. 1676, ISBN 0-486-23673-0
  11. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  12. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. arXiv:0806.2878 Freely accessible. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]