V915 Scorpii

Från Wikipedia
V915 Scorpii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension17t 14m 27,65508s[1]
Deklination-39° 45′ 59,9378″[1]
Skenbar magnitud ()6,22-6,64[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 Ia-0[3]
U–B+2,48[4]
B–V+2,25[4]
VariabeltypOkänd[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+46,00[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -0,758[1] mas/år
Dek.: -1,466[1] mas/år
Parallax ()0,5485 ± 0,0525[1]
Avstånd5 900 ± 600  (1 800 ± 200 pc)
Absolut magnitud ()-9,0[6]
Detaljer
Massa6,1[7] M
Radie571[8] R
Luminositet74 000[9] L
Temperatur3 990[9] K
Metallicitet-0,21[8]
Andra beteckningar
HD 155603, CCDM J17145-3946A, CD-39 11212, CPD-39 7296, GSC 07874-01217, HIC 84332, HIP 84332, HR 6392, IRAS 17109-3942, 2MASS J17142765-3945599, PPM 296076, SAO 208569, TYC 7874-1217-1, UCAC3 101-242376, V915 Scocpii, WDS J17145-3946A, Gaia DR2 5972220130436909568, Gaia DR3 5972220130436909568[10]

V915 Scorpii eller HD 155603 är en dubbelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 6,22[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,549 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 5 900 ljusår (1 800 parsek)[7] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 46 km/s.[5] Stjärnan ingår i den glesa OB-föreningen Moffat 2.[11] Den är också omgiven av ett hölje av stoft och gas, vilket ger ett betydande överskott av infraröd strålning.[12]

Observation[redigera | redigera wikitext]

V915 Scorpii har klassats som en trippelstjärna. 15 bågsekunder bort ligger Wolf-Rayet-stjärnan WR 85, en av de mest lysande stjärnorna som är kända, men ändå visuellt fyra magnituder svagare än V915 Scorpii.[13] Komponent V915 Scorpii C är en stjärna av 10:e magnituden av spektralklass K separerad med 17 bågsekunder.[14] Det finns också en stjärna av 14:e magnituden 22 bågsekunder bort. Fotometri och egenrörelser tyder på att endast V915 Scorpii och WR 85 ligger på samma avstånd, medan de andra två stjärnorna är förgrundsobjekt. Antaganden om ljusstyrkan för varje stjärna antyder ett avstånd på 2 600 parsec, och en beräknad separation på 0,2 parsec.[15]

Ljuskurva för V915 Scorpii plottade Hipparcos-data.[16]

V915 Scorpii är variabel över nästan en halv magnitud, men typen av variationerna är inte känd.[2][17] Varje period som är kopplad till variationen är längre än 600 dagar.[18]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan V915 Scorpii är en orange till gul extremt ljusstark[11][6][12] superjättestjärna av spektralklass K0 Ia-0.[3] Den har en massa som är ca 6,1[7] solmassor, en radie på ca 570[8] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 74 000[9] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 000 K.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V915 Scorpii, 29 januari 2024..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373. S2CID 123149047.
  4. ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  5. ^ [a b] Barbier-Brossat, M.; Petit, M.; Figon, P. (1994). "Third bibliographic catalogue of stellar radial velocities (Text in French)". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 108: 603. Bibcode:1994A&AS..108..603B.
  6. ^ [a b] Stickland, D. J. (1985). "IRAS observations of the cool galactic hypergiants". The Observatory. 105: 229. Bibcode:1985Obs...105..229S.
  7. ^ [a b c] Anders, F.; Khalatyan, A.; Chiappini, C.; Queiroz, A. B.; Santiago, B. X.; Jordi, C.; Girardi, L.; Brown, A. G. A.; Matijevič, G.; Monari, G.; Cantat-Gaudin, T.; Weiler, M.; Khan, S.; Miglio, A.; Carrillo, I.; Romero-Gómez, M.; Minchev, I.; De Jong, R. S.; Antoja, T.; Ramos, P.; Steinmetz, M.; Enke, H. (2019). "Photo-astrometric distances, extinctions, and astrophysical parameters for Gaia DR2 stars brighter than G = 18". Astronomy and Astrophysics. 628: A94. arXiv:1904.11302. Bibcode:2019A&A...628A..94A. doi:10.1051/0004-6361/201935765. S2CID 131780028.
  8. ^ [a b c] Stassun, Keivan G.; Oelkers, Ryan J.; Paegert, Martin; Torres, Guillermo; Pepper, Joshua; De Lee, Nathan; Collins, Kevin; Latham, David W.; Muirhead, Philip S.; Chittidi, Jay; Rojas-Ayala, Bárbara (2019-10-01). "The Revised TESS Input Catalog and Candidate Target List". The Astronomical Journal. 158 (4): 138. arXiv:1905.10694. Bibcode:2019AJ....158..138S. doi:10.3847/1538-3881/ab3467. hdl:1721.1/124721. ISSN 0004-6256. S2CID 166227927.
  9. ^ [a b c d] Dorn-Wallenstein, Trevor Z.; Levesque, Emily M.; Neugent, Kathryn F.; Davenport, James R. A.; Morris, Brett M.; Gootkin, Keyan (2020). "Short-term Variability of Evolved Massive Stars with TESS. II. A New Class of Cool, Pulsating Supergiants". The Astrophysical Journal. 902 (1): 24. arXiv:2008.11723. Bibcode:2020ApJ...902...24D. doi:10.3847/1538-4357/abb318. S2CID 221340538.
  10. ^ V915 Sco (unistra.fr). Hämtad 2024-03-27.
  11. ^ [a b] Moffat, A. F. J.; Fitzgerald, M. P. (1977). "Some very luminous supergiants associated with compact groups of luminous OB stars". Astronomy and Astrophysics. 54: 263. Bibcode:1977A&A....54..263M.
  12. ^ [a b] Odenwald, S. F. (1986). "An IRAS survey of IR excesses in G-type stars". Astrophysical Journal. 307: 711. Bibcode:1986ApJ...307..711O. doi:10.1086/164456.
  13. ^ Hamann, W.-R.; Gräfener, G.; Liermann, A. (2006). "The Galactic WN stars. Spectral analyses with line-blanketed model atmospheres versus stellar evolution models with and without rotation". Astronomy and Astrophysics. 457 (3): 1015. arXiv:astro-ph/0608078. Bibcode:2006A&A...457.1015H. doi:10.1051/0004-6361:20065052. S2CID 18714731.
  14. ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
  15. ^ Andrews, J. P. (1977). "HR 6392 - A double star with very high luminosities". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 178 (2): 131–136. Bibcode:1977MNRAS.178..131A. doi:10.1093/mnras/178.2.131.
  16. ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021.
  17. ^ Dean, J. F. (1980). "BVRI Photometry of the Superluminous Supergiants HR 5171 and HR 6392". Information Bulletin on Variable Stars. 1796: 1. Bibcode:1980IBVS.1796....1D.
  18. ^ ESA (1997). "The HIPPARCOS and TYCHO catalogues. Astrometric and photometric star catalogues derived from the ESA HIPPARCOS Space Astrometry Mission". The Hipparcos and Tycho Catalogues. Astrometric and Photometric Star Catalogues Derived from the ESA Hipparcos Space Astrometry Mission. 1200. Bibcode:1997ESASP1200.....E.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]