AR Scorpii

Från Wikipedia
AR Scorpii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 21m 47,28s[1]
Deklination-22° 53′ 10,3″[1]
Skenbar magnitud ()13,6 - 1,9[2]
Stjärntyp
SpektraltypM5 + D?[3][4]
VariabeltypPulsar[2]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +9,707[5] mas/år
Dek.: -51,469[5] mas/år
Parallax ()8,4918 ± 0,0408[5]
Avstånd384 ± 2  (117,8 ± 0,6 pc)
Detaljer
Massa0,8[6] M
Radie0,01[6] R
Åldermiljoner år
Andra beteckningar
2MASS J16214728-2253102, UCAC4 336-082331, AR Scorpii, Gaia DR3 6050296829033196032, Gaia DR2 6050296829033196032[3]

AR Scorpii är en dubbelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en kombinerad genomsnittlig skenbar magnitud av ca 14,75[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 8,49 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 384 ljusår 118 parsek) från solen.

Observation[redigera | redigera wikitext]

Optisk bredbandskurva i för AR Scorpii, anpassad från Keplerdata.[7]

AR Scorpii är den första "vita dvärgpulsaren" som har upptäckts.[8] Dess ovanliga karaktär uppmärksammades först av amatörastronomer.[9] Perioden på 3,56 timmar i AR Scorpiis ljuskurva gjorde att den blev felklassificerad som en Delta Scuti-variabel, men 2016 visade sig denna period vara den binära omloppsperioden. Dessutom visar systemet mycket starka optiska, ultravioletta och radiopulseringar som härrör från den röda dvärgen med en period på bara 1,97 minuter, vilket är en period baserad på omloppsrotationen och den vita dvärgens rotation.[4] Dessa pulseringar uppstår när en relativistisk stråle från den vita dvärgen sveper över den röda dvärgen, som sedan omarbetar strålen till den observerade elektromagnetiska energin.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan AR Scorpii A är en vit dvärgstjärna av spektralklass D?[3] Den har en massa som är ca 0,8[6] solmassa, en radie på ca 0,01[6] solradie. Följeslagaren AR Scorpii B är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M5[3] Den har en massa som är 0,28 - 0,45[4] solmassor.

Även om den vita dvärgen visar tecken på acretion i det förflutna, växer den för närvarande inte nämnvärt, och systemet drivs av den vita dvärgens rotationsminskning.[8] [6] Den vita dvärgens rotation kommer att sakta ner i en tidsskala av 107 år.[6] Den har en radie på cirka 7×103 km,[6] ungefär lika stor som jorden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AR Scorpii, 24 februari 2024..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Cutri, Roc M.; Skrutskie, Michael F.; Van Dyk, Schuyler D.; Beichman, Charles A.; Carpenter, John M.; Chester, Thomas; Cambresy, Laurent; Evans, Tracey E.; Fowler, John W.; Gizis, John E.; Howard, Elizabeth V.; Huchra, John P.; Jarrett, Thomas H.; Kopan, Eugene L.; Kirkpatrick, J. Davy; Light, Robert M.; Marsh, Kenneth A.; McCallon, Howard L.; Schneider, Stephen E.; Stiening, Rae; Sykes, Matthew J.; Weinberg, Martin D.; Wheaton, William A.; Wheelock, Sherry L.; Zacarias, N. (2003). "VizieR Online Data Catalog: 2MASS All-Sky Catalog of Point Sources (Cutri+ 2003)". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2246: II/246. Bibcode:2003yCat.2246....0C.
  2. ^ [a b] "AR Scorpii". International Variable Star Index. AAVSO. Hämtad 2023-03-13.
  3. ^ [a b c d e] AR Scorpii (unistra.fr). Hämtad 2024-03-21.
  4. ^ [a b c] Marsh, T. R.; et al. (2016). "A radio-pulsing white dwarf binary star". Nature. 537 (7620): 374–377. arXiv:1607.08265. Bibcode:2016Natur.537..374M. doi:10.1038/nature18620. PMID 27462808. S2CID 4451512.
  5. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  6. ^ [a b c d e f g] Singh, K. K.; Meintjes, P. J.; Yadav, K. K. (2021). "Properties of white dwarf in the binary system AR Scorpii and its observed features". Modern Physics Letters A. 36 (13). arXiv:2103.11602. Bibcode:2021MPLA...3650096S. doi:10.1142/S0217732321500966. S2CID 232307204.
  7. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
  8. ^ [a b] Buckley, D. A. H.; Meintjes, P. J.; Potter, S. B.; Marsh, T. R.; Gänsicke, B. T. (2017-01-23). "Polarimetric evidence of a white dwarf pulsar in the binary system AR Scorpii". Nature Astronomy. 1 (2): 0029. arXiv:1612.03185. Bibcode:2017NatAs...1E..29B. doi:10.1038/s41550-016-0029. S2CID 15683792.
  9. ^ Hambsch, Franz-Josef (15 August 2016). "Amateurs Help Discover Pulsing White Dwarf". Sky and Telescope.
  10. ^ Pelisoli, Ingrid; Marsh, T. R.; Buckley, David A. H.; Heywood, I.; Potter, Stephen B.; Schwope, Axel; Brink, Jaco; Standke, Annie; Woudt, P. A.; Parsons, S. G.; Green, M. J.; Kepler, S. O.; Munday, James; Romero, A. D.; Breedt, E. (2023-06-15). "A 5.3-min-period pulsing white dwarf in a binary detected from radio to X-rays". Nature Astronomy. 7 (8): 931–942. arXiv:2306.09272. Bibcode:2023NatAs...7..931P. doi:10.1038/s41550-023-01995-x. ISSN 2397-3366. S2CID 259164753.
  11. ^ Gamillo, Elizabeth (2023-06-21). "Second-ever elusive white dwarf pulsar spotted | Astronomy.com". Astronomy Magazine. Hämtad 2023-07-15.
  12. ^ Lewis, Evan (23 June 2023). "The Only Known White Dwarf Pulsar Just Got a Little Sibling". Astrobites.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]