Lesath

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lesath (υ)
Scorpius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
Stjärnbild Skorpionen
Rektascension 17t 30m 45,83712s[1]
Deklination -37° 17′ 44,9285″[1]
Skenbar magnitud () 2,70[2]
Stjärntyp
Spektraltyp B2 IV[3]
U–B -0,854[2]
B–V -0,221[2]
Astrometri
Radialhastighet () +8,0[4] km/s
Egenrörelse (µ) RA: -2,37[1] mas/år
Dek.: 30,09[1] mas/år
Parallax () 5,66 ± 0,18[1]mas
Avstånd 580 ± 20  (177 ± 6 pc)
Detaljer
Massa 11,4 ± 0,5[5] M
Radie 6,1[6] R
Temperatur 22 831 ± 169[6] K
Metallicitet -0,14[7]
Vinkelhastighet 24[8]
Ålder 20,0 ± 2,6[5] miljoner år
Andra beteckningar
Υ Sco, 34 Sco, 34 Scorpii, CD- 37 ° 11638, HD 158408, HIP 85696, HR 6508, SAO 208896.[9]

Lesath eller Ypsilon Scorpii (υ Scorpii, förkortat Ypsilon Sco, υ Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, [10] är en stjärna belägen nära Lambda Scorpii i sydöstra delen av stjärnbilden Skorpionen. De två bildar ett optiskt par som ibland kallas "Kattens ögon".[7] Den har en skenbar magnitud på 2,7[2] och är tillräckligt ljus för att vara synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar befinner den sig på ett avstånd av 580 ljusår (ca 177 parsek) från solen.[1]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Ypsilon Scorpii har det traditionella namnet Lesath (alternativt stavat Leschath, Lesuth), från det arabiska las'a, "passage (eller bett) av ett giftigt djur". Detta är en feltolkning av Scaliger (en europeisk astronom som kunde arabiska) för det tidigare "Alascha", som kom från arabiska al laţkha "den dimmiga fläcken", med hänvisning till det närliggande öppna stjärnhopen M7. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN godkände namnet Lesath för denna stjärna den 21 augusti 2016 och det är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[10] Tillsammans med Lambda Scorpii (Shaula) är Lesath listat i det babyloniska kompendiet MUL.APIN som dSharur4 u dShargaz, vilket betyder "Sharur och Shargaz".[12]koptiska kallades de Minamref[8] Det inhemska boorongfolk i nordvästra Victoria kallade den Karik Karik (tillsammans med Lambda Scorpii),[13] "falkarna".[14]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Lesath tillhör spektralklass B2 IV,[3] med luminositetsklass "IV" som anger att den är en underjättestjärna. Stjärnans utstrålning från dess yttre skikt är 12 300[15] gånger den hos solen vid en yttemperatur på 22 831[6] K. Stjärnan har en radie som är 6,1[6] gånger större än solens och dess massa är 11[5] gånger solmassan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168
  3. ^ [a b] Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 3, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1982mcts.book.....H
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  6. ^ [a b c d] Underhill, A. B.; et al. (November 1979), "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 189: 601–605, Bibcode:1979MNRAS.189..601U, doi:10.1093/mnras/189.3.601
  7. ^ [a b] Schaaf, Fred (2007), The 50 best sights in astronomy and how to see them: observing eclipses, bright comets, meteor showers, and other celestial wonders, John Wiley and Sons, p. 95, ISBN 0-471-69657-9
  8. ^ [a b] p. 1678, Burnham's Celestial Handbook: An Observer's Guide to the Universe Beyond the Solar System, Volume 3, Robert Burnham, New York, Dover Publication, Inc., 1978.
  9. ^ [7"ups Sco -- Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-01]
  10. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  11. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  12. ^ Rogers, J. H. (February 1998), "Origins of the ancient constellations: I. The Mesopotamian traditions", Journal of the British Astronomical Association, 108 (1): 9–28, Bibcode:1998JBAA..108....9R
  13. ^ Hamacher, Duane W.; Frew, David J. (2010). "An Aboriginal Australian Record of the Great Eruption of Eta Carinae" (PDF). Journal of Astronomical History & Heritage. 13 (3): 220–34. Bibcode:2010JAHH...13..220H. arXiv:1010.4610 Freely accessible.
  14. ^ Stanbridge, WM (1857). "On the Astronomy and Mythology of the Aboriginies of Victoria" (PDF). Transactions Philosophical Institute Victoria. 2: 137–140.
  15. ^ Kaler, James B., "LESATH (Upsilon Scorpii)", Stars, University of Illinois, retrieved 2012-01-28

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]