Kristinestad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristinestad
Kristiinankaupunki (finska)
Kommun
Kristiinankaupunki.vaakuna.svg
Kristinestads vapen
Land Finland Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Kristinestads stad
Area 1 678,98 km² (2016-01-01)[1]
 - land 683,03 km²
 - vatten 995,95 km²
Folkmängd 6 789 (2015-10-31)[2]
 - män 3 396 (2015-10-31)[2]
 - kvinnor 3 393 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 9,94 invånare/km²[2][1]
Politik  
 - Kommundir. Riitta El-Nemr
Kommunkod 287
GeoNames 650769
Läge 62°16′00″N 21°21′00″Ö / 62.26667°N 21.35000°Ö / 62.26667; 21.35000
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
42,6 %
57,4 %
%
Admin. data  
-Landskapsförb. Österbotten
-Regioncentrum Vasa
-Härad Vasa
-Magistrat Vasa
-Skattebyrå Österbotten
-Sjukvårdsdistrikt Vasa
-Försäkringskrets Västra Finland
-Nödcentral Österbotten
-Räddningsverk Österbotten
-EU-målområde övergångsperiod
Kristinestads läge
Kristinestads läge

Kristinestad (uttalas [kristi:nestad]) (finska Kristiinankaupunki) är en stad i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland vid Bottenhavets östra kust. Kristinestad är en småstad som har en yta på &&&&&&&&&&&01678.9800001 678,98 km², varav &&&&&&&&&&&&0995.950000995,95 km² är vatten.

Kristinestad är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. 55,4 procent av befolkningen har svenska som modersmål och 41,4 procent har finska som modersmål, medan 3,2 procent talar andra språk.

Nuvarande Kristinestads kommun bildades den 1 januari 1973, då kommunerna Lappfjärd, Sideby och Tjöck slogs samman med Kristinestads stad.

Kristinestads stadskärna med sina låga trähus och smala gränder är unik i hela Norden, och därför kallas Kristinestad ofta Bottenhavets pärla. Staden har under sin drygt 350-åriga existens aldrig drabbats av några större eldsvådor och kan i dag därför visa upp en nästan oförstörd rutstadsplan som omfattar 220 huvudbyggnader och 69 ekonomibyggnader.

Kristinestad är sedan 2011 med i det internationella Cittaslow-nätverket.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kristinestads rådhus

Staden grundades år 1649 på ön Koppö vid Stadsfjärden (fi. Kaupunginlahti) i Lappfjärds socken och kallades då Koppö, men från och med den 1 mars 1651 Christinae Stadh. Generalguvernör Per Brahe d.y. gav staden namn efter drottning Kristina, men det är möjligt att han lika mycket tänkte på sin hustru, grevinnan Kristina Katarina Stenbock. Lantmätaren Claes Claesson kom att på Per Brahes initiativ år 1651 rita den stadsplan, enligt renässansens rutplansmönster, för den nyanlagda staden, som ännu i dag till stora delar gäller.

Områdets historia är dock mycket äldre än så - byarna Lappfjärd och Tjöck, som ingår i Kristinestad, omnämns redan år 1303 i ett brev från kung Birger Magnusson.[4]

Stadens glanstid var på 1800-talet, då dess handelsflotta förde varor till och från dess hamn. I dag är handeln mer blygsam, även om staden har två hamnanläggningar, vid sidan av den service som ges åt fritidstrafiken på Bottenhavet.

Under denna tid var också varvsindustrin av stor betydelse för försörjningsmöjligheterna i socknarna som i dag utgör kristinestad [5][6]


Turism[redigera | redigera wikitext]

Kristinestad har som den första kommunen i Finland som fått status som Cittaslow-kommun.

Turismen och fritidsboendet inom staden har under 2000-talet blivit allt mer betydelsefullt för stadens utveckling. Naturen i Kristinestad är omväxlande med inslag av kuperad inlandsterräng samt typiskt flacka ådalsslätter, skogar och kärr. Strandlinjen är 370 km lång och vattenområdet 16 kvadratkilometer stort.

Tillsammans med grannkommunen Bötom och Museiverket i Finland söker man hitta kulturella utvecklingsmöjligheter vid en fredning för ett av Finlands viktigaste arkeologiska fynd, resterna av neanderthalbosättningen Varggrottan i Bötombergen, [1]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Kristinestads marknader har över 200 år gamla anor. Sedan år 1783 har höstens skörd sålts på Mikaelimarknaden.

På kyndelsmäss hölls tidigare en vintermarknad men på grund av liten uppslutning av både besökare och säljare har den ersatts med en vårmarknad[7]

Under sommaren hålls den idag mest publikdragande sommarmarknaden, som samlar över 60 000 besökare.Ett populärt inslag har gammaldagstorgdagen blivit. Den har hållits sedan 1994 och är alltid den första lördagen i september.[8]

Museer[redigera | redigera wikitext]

Carlsro[redigera | redigera wikitext]

Kommersrådet skeppsredaren Carl Alfred Carlström byggde sin sommarvilla vid Storträsket år 1896. Villan kallades Carlsro. Carlsro är en bevarad herrskapsvilla från 1800-talet med en betydande samling bruksföremål.Man får också en känsla av hur herrskapsfolk avnjöt sommaren i början av 1900-talet [9]

1910 förlorade Carlström villan vid en tragisk konkurs och villan med inventarier gick på auktion följande år. Carlsro fungerade som sommarhotell med olika drivande företagare 1922–1945. Men verksamheten var olönsam och villan stod åter oanvänd 1945.

År 1960 beslöt Finlands turistförening att sälja villan på auktion till den mestbjudande. Villan inropades av kristinestadsbon Åke Weckström, som närde en idé om den gamla villans framtid. Den skulle bli museum. Museiverksamheten på Carlsro inleddes i början av 1960-talet. Åke Weckström var en idog samlare genom hela livet och Carlsro museum byggdes upp av hans samlingar. Weckström skötte rörelsen och fastigheten tillsammans med sin hustru Anni, och museets samlingar utökades så småningom. Då Åke Weckström dog 1989 övergick museets drift och skötsel till en på 1970-talet grundad stiftelse. År 2002 tog Kristinestads museiväsende över museet.

Kilens Hembygdsgård[redigera | redigera wikitext]

Kilens Hembygdsgård är beläget i Sideby och är ett museum som omfattar bonde-, fiske- och allmogekultur och de förmedlar kunskap om tidigare generationers liv och levnadssätt.[10]

Lebellska köpmansgården[redigera | redigera wikitext]

I Lebellska köpmansgården kan besökaren utforska stilhistoriska interiörer från 1700-1800-talen och en viktig del av Kristinestads historia. Ursprungliga detaljer finns kvar i huset med möbler, bruksföremål och prydnader.[11][12] Husets barocksal från 1600-talet är den enda i sitt slag i Finland, takmålningarna och tapeterna i salen är ursprungliga och den gröna kakelugnen troligtvis den äldsta i Finland!

Sjöfartsmuseet[redigera | redigera wikitext]

I Sjöfartsmuseet i Kristinestad finns föremål, fotografier och berättelser som har anknytning till sjöfart, skeppsbyggeri och rederiverksamhet i staden. De otroliga seglatserna som man gjorde förr kommer till liv i den mångsidiga utställningen.[13] Sjöfartsmuseet i Kristinestad har två verksamhetspunkter: en på stadsbibliotekets vind invid Salutorget och en i Badhusparkens sjöfartsmagasin.

Ulrika Eleonora kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Ulrika Eleonora kyrka, Kristinestad hör till de äldsta byggnader i staden och är samtidigt en av de bäst bevarade 1700-tals kyrkorna i Finland. Änkedrottningen Ulrika Eleonora har gett namn åt kyrkan.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[14]

Mandatfördelning i Kristinestads stad, valen 1964–2017[redigera | redigera wikitext]

Valår VF SDP ÖVR SAF C KD SAML SFP KHP Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1964 1 5 11
1 5 11
17 81,2
1968 2 2 5 8
2 2 5 8
17 82,2
1972 2 2 5 18
2 2 5 18
27 81,5
1976 3 3 5 2 21 1
3 3 5 2 21
35 82,6
1980 3 3 1 4 3 21
3 3 4 3 21
35 82,3
1984 2 3 1 4 3 22
2 3 4 3 22
35 84,1
1988 2 3 1 5 3 21
2 3 5 3 21
35 81,1
1992 2 4 1 4 3 21
2 4 4 3 21
35 78,9
1996 2 3 5 3 22
2 3 5 3 22
35 74,4
2000 2 3 6 4 20
2 3 6 4 20
35 71,9
2004 1 2 3 5 16
2 3 5 16
27 74,8
19 8
2008 1 4 7 15
4 7 15
27 79,5
18 9
2012 1 1 3 1 6 15
3 6 15
27 73,6
20 7
2017 1 1 3 5 17
3 5 17
27 71,6
16 11
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper (11).
    • För valet 1972 Icke-socialistiska övriga partier eller grupper (5).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kristinestads ungdomsråd[redigera | redigera wikitext]

I Kristinestad verkar sedan år 1999 ett ungdomsråd. Ungdomsrådet består av personer mellan 13 och 25 år och är ett flerspråkigt, partipolitiskt obundet påverkningsorgan som jobbar med att göra ungdomarnas röst hörda. Ungdomsrådet ger utlåtanden, initiativ, ordnar evenemang samt lilla parlamentet och ungdomsparlamentet, vilka är påverkningsorgan för lågstadie- respektive högstadieelever.[15]

Orter i kommunen[redigera | redigera wikitext]

  • I Kristinestad finns bosättningskvarteren och byarna
    • Alesund (fi. Leppäsalmi),
    • Högåsen (sjukhus, fi. Korkeaharju),
    • Norrstaden (fi. Pohjapää)
    • Söderstaden (fi. Eteläpää) och Östra sidan (fi. Itäpuoli).

Gästhamnar i Kristinestad[redigera | redigera wikitext]

Gästhamnar i skärgården kring Kristinestad på Google Maps.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015. 
  3. ^ ”Cittaslow Kristinestad”. Kristinestads stad. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213033932/http://www.kristinestad.fi/sv/d-Kristinestad-2020-Cittaslow-Kristinestad.aspx?docID=8564&smi=5&tocid=299. Läst 9 december 2013. 
  4. ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=242. Läst 13 maj 2016. 
  5. ^ ”Varv”. http://sydaby.eget.net/swe/bgre.htm. Läst 7 oktober 2014. 
  6. ^ ”Minnessten Varv”. http://svenska.yle.fi/artikel/2003/08/07/skeppsvarv-far-minnessten. Läst 7 oktober 2014. 
  7. ^ ”Marknader” (på sv-SE). Visit Kristinestad. http://www.visitkristinestad.fi/upplev/evenemang/marknader/. Läst 8 april 2017. 
  8. ^ ”Marknader Kristinestads stad”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009154554/http://www.kristinestad.fi/sv/document.aspx?docID=8453&tocID=241. Läst 6 oktober 2014. 
  9. ^ ”Carlsro”. http://www.museiportalosterbotten.fi/museum-a-o/museum/5-carlsro-museum. Läst 8 oktober 2014. 
  10. ^ ”Kilen”. http://www.kilen.fi/pa_svenska/om_kilen/. Läst 8 oktober 2014. 
  11. ^ ”Lebellska köpmansgården”. http://www.museiportalosterbotten.fi/museum-a-o/museum/84-lebellska-kopmansgarden. Läst 9 oktober 2014. 
  12. ^ ”Lebellska köpmansgården 2”. http://www.visitkristinestad.fi/upplev/sevart/lebellska-kopmansgarden. Läst 9 oktober 2014. 
  13. ^ ”Sjöfartsmuseet”. http://www.museiportalosterbotten.fi/museum-a-o/museum/83-sjofartsmuseet-i-kristinestad. Läst 9 oktober 2014. 
  14. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 8 april 2017. 
  15. ^ ”Ungdomsrådet” (på sv-SE). Kristinestad. http://www.kristinestad.fi/fritid-och-kultur/ungdomsarbete/ungdomsradet/. Läst 13 april 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]