Sirius
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Sirius (olika betydelser).
| Sirius A/B | |
 Sirius position (vid pilen) | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Rektascension | 06t 45m 08,9s |
| Deklination | -16° 42′ 58″ |
| Skenbar magnitud () | -1,43/8,44 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A1V/DA2 |
| U–B | -0.05/-1.04 |
| B–V | 0.00/-0.03 |
| Variabeltyp | Nej |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -7,6 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -546,01 mas/år Dek.: -1223,08 mas/år |
| Parallax () | 380,02±1,28 mas |
| Avstånd | 8,58 lå (2,631 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,47/+11,35 |
| Detaljer | |
| Massa | 2,14/0,98 M☉ |
| Radie | 1,68/0,008 R☉ |
| Luminositet | 26,1/0,0024 L☉ |
| Temperatur | 9 900/25 200 K |
| Metallicitet | 1 000/? %solen |
| Ålder | 2-3 × 108 år |
| Andra beteckningar | |
| α Canis Majoris, 9 CMa, HD 48915, HR 2491, BD -16°1591, Gl 119-052, GCTP 1577.00 A/B, GJ 244 A/B, LHS 219, ADS 5423, LTT 2638, HIP 32349. | |
Sirius (α CMa, α Canis Majoris, Alfa Canis Majoris), även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Från jorden sett är Sirius den klarast lysande stjärnan (bortsett från solen). Sirius ligger 8,6 ljusår från solen och är därmed en av de stjärnor som ligger närmast jorden.
Friedrich Wilhelm Bessel fastslog 1841 efter upptäckten av Sirius skenbara "vaggning" att Sirius måste ha en ännu inte upptäckt följeslagare. Denna upptäcktes 1862 av Alvan Graham Clark. Stjärnorna ligger på ett avstånd av 20 AE från varandra och gör ett varv kring varandra på 50 år. Den mindre stjärnan, Sirius B, är en vit dvärg.
Allmänt
Sirius är den starkast lysande stjärnan på stjärnhimlen, mer än dubbelt så stark som den näst ljusaste, Canopus. Den är dock inte lika ljus som Venus eller Jupiter. Sirius är synlig från i princip alla bebodda delar av jorden, det är bara från platser belägna på 73 grader nordlig bredd eller nordligare som stjärnan inte kan ses. Utgår man från stjärnbilden Orion är det lätt att lokalisera Sirius, genom att förlänga Orions bälte mot sydost så hittar man stjärnan. Sirius bildar tillsammans med Betelgeuse och Procyon asterismen Vintertriangeln.
Historia och religion
Sirius har spelat en betydande roll för många kulturer. Sålunda baserade sig den egyptiska kalendern på Sirius heliakiska uppgång, det första datum på året då den åter steg över horisonten. Viss tror att stjärnan identifierades med Osiris. Ett flertal tempel var ägnade åt Sirius. Sirius ska även ha dyrkats i Hedeby under 900-talet, men på vilket sätt den dyrkades inom asatron finns tyvärr inga källor som förtäljer. Baserat på Osiris-teorin, skulle eventuellt stjärnan identifierats med Oden, liksom anglo-saxerna eventuellt identifierade polstjärnan med Tyr, men detta är bara spekulationer.
