Slöja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brudslöja upplyft för att visa ansiktet.

Slöja är ett kvinnoplagg som täcker håret och ofta, men inte alltid, ansiktet och ibland hela kroppen. Tyget är gjort av löst vävt, tunt eller lätt eller mer eller mindre genomskinligt material. Nunnors slöjor benämns dok. Slöja bärs av religiösa, politiska eller andra skäl.

I bland annat traditionell judisk, kristen och islamisk kultur döljer kvinnor håret för att inte riskera att fresta främmande män till orena tankar eftersom håret har ansetts vara erotiskt laddat. Aposteln Paulus uppmanar i Nya Testamentet kvinnor att inte uppträda barhuvade då de utövar sin tro.[1] Traditionen har rötter i assyrisk, mykensk, antik grekisk och romersk kultur.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Att bära slöja är ett bruk som föreskrevs av assyrisk lag så tidigt som på 1200-talet f Kr. Fria kvinnor skulle då bära slöja utomhus, medan slavinnor och prostituerade inte fick beslöja sig. I antikens Grekland skulle gifta kvinnor bära slöja, medan detta var förbjudet för ogifta kvinnor, prästinnor, prostituerade och slavinnor. Då var också slöjan/huvudduken främst en klassmarkering som angav att en kvinna tillhörde en enda man, medan den obeslöjade kvinnan var tillgänglig för alla. Bilder från 100-talet av kvinnor som bär slöja finns i staden Palmyra i nuvarande Syrien. Jungfru Maria, Jesu moder, har alltsedan kyrkans första århundrade avbildats med en sjal över huvud och axlar vilket troligtvis är orsaken till att klosternunnorna bär dok. Bruket att bära slöja spred sig på 1200-talet även till kvinnor i delar av övriga Asien.[2]

I svensk traditionell kultur[redigera | redigera wikitext]

När den kristna kulturen nådde Sverige under medeltiden blev slöja (som inte täcker ansiktet) och dok vanligt i övre samhällsklasser som inte var nunnor. Från tidigmodern tid till senare halvan av 1800-talet dolde kvinnor, särskilt gifta kvinnor, håret med slöja utomhus. Med sekulariseringen följde att kvinnor började visa allt mer av håret, men huvudbonad (schal eller hatt) ansågs fortfarande vara en dygd för kvinnliga gudstjänstbesökare långt in på 1900-talet, särskilt inom viss kristen väckelsefromhet i Sverige.[3][4]

Traditionellt täckte brudslöjan ansiktet före vigseln. När prästen förklarat paret man och hustru lyfte bruden på slöjan så att brudgummen kom åt att kyssa henne.

Traditionellt beslöjades borgerliga kvinnor i samband med sorg. Doket hängde framför ansiktet tills begravningen var över. Därefter lyftes det bakåt över sorghatten, som bars ytterligare ½-2 år, beroende på hur nära släktskapet var.

I muslimsk kultur[redigera | redigera wikitext]

Ordet "slöja" används för olika typer av huvuddukar som bärs av muslimska kvinnor utomhus. Koranen föreskriver att troende kvinnor ska fästa en slöja så att den täcker barmen, och svepa in sig i ytterplagg, utanför hemmet där främmande män och kvinnor vistas tillsammans. Syftet är att undvika att väcka dolda behag, att inte riskera att kvinnan blir ofredad, och att den troende kvinnan ska bli igenkänd [som anständig kvinna].[5][6] Olika typer av slöjor för kvinnor tillämpas i olika muslimska traditioner, och plaggen kan ibland kombineras:[2]

  • hijab, sjal som täcker håret, halsen och axlarna
  • chador, tyg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter
  • abaya, ytterplagg som täcker hela kroppen men inte ansiktet
  • niqab, ogenomskinlig slöja som täcker ansiktet utom ögonen
  • burka eller chadri, plagg som täcker hela kroppen inklusive ansiktet och ögonen

I en del islamska länder åläggs kvinnor att bära slöja, och trots mot bestämmelserna straffas av särskild sedlighetspolis kallad Shariapolis. I 20 av 39 muslimskt dominerade länder vill merparten av befolkningen att kvinnor själva ska bestämma om de ska bära slöja[7] trots att stödet för sharia som officiell lag är stort i många av dessa länder.[8] Att unga muslimska kvinnor i det sekulariserade Europa väljer att bära slöja har flera skäl, att de önskar ta avstånd från västvärldens kommersialiserade, utseendefixerade och sexualiserade kultur, att de vill identifiera sig med den muslimska kulturen och att de vill underkasta sig Allahs vilja (enligt en bokstavlig tolkning av Koranen). De uttrycker ofta en vilja att värna sin integritet och frihet och känner sig fredade från mäns blickar och trygghet för att de inte frestar män till orena tankar och handlingar, när de är beslöjade. Andra ser slöjan som symbol för förtryck,[2] och menar att mäns orena tankar måste vara deras eget ansvar, och att Koranen bör tolkas utifrån att den skrevs i en annan tid.

Slöjförbud[redigera | redigera wikitext]

Slöjan har blivit politiskt kontroversiell, och niqab är förbjuden i delar av muslimvärlden såväl som västvärlden, eller har tidvis varit det under 1900-talet. I Egypten ställde kvinnorörelsen i början av seklet krav på att avskaffa slöjan och menade då mer än själva plagget, man avsåg hela systemet med segregation mellan könen. I Turkiet var hijab förbjuden för kvinnor mellan år 1925 och 2013. Shahen av Iran förbjöd täckt ansikte mellan 1936 och 1941, medan ayatollah Khomeinys regim i Iran tvingade kvinnorna att täcka sina huvuden 1979.[2][9]

På vissa universitet är niqab förbjuden i Syrien och Egypten. Burka och niqab är förbjudna i Frankrike, Belgien och Nederländerna, under kommunisttiden i Jugoslavien och i den schweiziska kantonen Ticino.[10] Burkan förbjöds i Ticino efter en folkomröstning i juli 2016 då 65% röstade för ett förbud.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 Kor 11:3-15
  2. ^ [a b c d] Poulär historia]
  3. ^ Såsom en slöja : Den kristna slöjan i en svensk kontext Hallgren Sjöberg, Elisabeth ;2014
  4. ^ Slöjan har en lång historia i Sverige, Svenska Dagbladet 13 april 2015
  5. ^ Koranen 24:30ff, 33:59
  6. ^ http://islam.se/slojan-i-koranen
  7. ^ The world’s muslims: religion, politics and society, kapitel 4: Women and veiling. Attitydundersökning som genomfördes under åren 2008–12 i 39 länder där minst 65% av befolkningen är muslimer i Afrika, Asien och Europa. 2013-04-30.
  8. ^ Åsikter i den muslimska världen, referat av attitydundersökningen The world’s muslims: religion, politics and society, Forskning och framsteg, juli 2013.
  9. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/turkiet-slopar-forbud-mot-slojor/
  10. ^ [a b] ”Muslims face fines up to £8,000 for wearing burkas in Switzerland”. News - World - Europe. The Independent. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/muslims-fined-8000-wearing-burkas-niqab-switzerland-ticino-islamic-dress-a7124586.html. Läst 8 juli 2016. 

Se även[redigera | redigera wikitext]