Hijab

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Iranska kvinnor iförda hijab; till vänster en scarf som lämnar en del hår synligt, till höger täcks hår och hals fullständigt med en undersjalett.
Bärande av hijab i världen.
Rött - Användning förbjuden eller begränsad inom utbildningsväsendet och den offentliga förvaltningen.
Brunt - Hijab är vanligt förekommande.
Gult - En betydande minoritet av kvinnorna använder plagget.
Ljusgrönt - De flesta kvinnor använder hijab.
Mörkgrönt - Användning av hijab är för kvinnor påbjudet i lag.
Hijab och status.
Mörkgrönt - Land med övervägande muslimsk befolkning där landets premiärminister eller "första dam" bär hijab.
Ljusgrönt - Land med övervägande muslimsk befolkning där landets premiärminister eller "första dam" inte bär hijab.

Hijab (ibland hidjab; arabiska حجاب) är dels en beteckning på islamsk täckande klädsel i allmänhet och i snävare bemärkelse namnet på ett specifikt plagg, nämligen en huvudduk eller sjal som används av kvinnor och som täcker håret, halsen och axlarna. Den senare betydelsen är vanlig både i flera arabländer och västländer. Att täcka huvudet med sjal är en variant att klä sig enligt muslimska påbud och är en tradition med rötter i i assyrisk, mykensk, antik grekisk, romersk, judisk och kristen kultur.

I dagligt tal i Sverige används ordet slöja i stället för hijab.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Hijab (حجاب) betyder ordagrant förhänge, gardin eller överdrag. Roten حجب har innebörden övertäcka, avskärma eller beskydda. I den senaste koranöversättningen till svenska (2000) översätts ordet hijab i sura 33:53 med förhänge.

Termen hijab används emellertid inte i Koranen om kläder, istället används libas för att generellt beskriva klädsel. Hijab är ett förhänge som skulle användas för avskildhet. Koranen instruerar manliga troende muslimer att om de ska fråga profeten Muhammeds hustrur om något ska de göra så från bakom en hijab. Att använda sig av denna hijab är ett ansvar som männen, och inte profetens fruar, måste ta. Det är först senare som betydelsen hijab har överförts till klädsel trots att den term som används för kläder specifika för kvinnor är jilbab.[1]

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Bärande av hijab och andra täckande plagg i olika muslimska kulturer och länder.

Olika typer av täckande plagg för kvinnor tillämpas i olika muslimska traditioner, och plaggen kan ibland kombineras:[2] [3]

  • hijab, sjal som täcker håret, halsen och axlarna. Förekommer i olika färger, mönster och tyger.
  • chador, plagg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter. Vanligen svart.
  • abaya, ytterplagg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter. Vanligen svart
  • niqab, ogenomskinlig slöja som täcker ansiktet utom ögonen. Vanligen svart.
  • burka eller chadri, plagg som täcker hela kroppen inklusive ansiktet och ögonen. Vanligen ljusblå.
  • burkini, baddräkt som täcker kroppen utom ansikte, händer och fötter, och möjliggör simning. Förekommer i olika utformningar och färger.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Awrah

Enligt islam är det olämpligt att blotta vissa delar av människokroppen i offentliga sammanhang och särskilt för främmande personer av motsatt kön. Dessa delar kallas awrah. Vilka delar som är awrah är olika för män och kvinnor. Enligt de flesta tolkningar av islam är bland annat en kvinnas hår awrah och en "anständig" kvinna ska därför täcka sitt hår i det offentliga rummet.

Koranen föreskriver att troende kvinnor skall fästa ett tygstycke (en khimār, som är en huvudduk som de arabiska kvinnorna före och efter islams inträde i historien hade för vana att fästa över håret[4]) så att den täcker barmen, och svepa in sig i ytterplagg utanför hemmet där främmande män och kvinnor vistas tillsammans. Syftet är att undvika risken att kvinnan blir ofredad och att hon skall visa att hon är en anständig kvinna.[5][6]

Att bära hijab tjänar dels det praktiska syftet att täcka håret, men det är även en symbol som uttrycker identitet, könstillhörighet, samhällsstatus och religionstillhörighet. Hijab är ett plagg med ett starkt politiskt symbolvärde, och bärande eller icke bärande av det kan ge upphov till konflikter.

Även i andra religiösa grupper i eller från Mellanöstern bär kvinnor ibland plagg som skyler håret. Gifta judiska kvinnor bär traditionellt tichel,[7] och också inom kristendomen finns påbud om huvudduk vid gudstjänst.

Variationer[redigera | redigera wikitext]

Awrah uppfattas något olika i olika länder och kulturer. Traditionellt behöver inte flickor bära hijab eller täckande klädsel förrän i puberteten.

Hijab i Mellanöstern[redigera | redigera wikitext]

Vissa länder, exempelvis Iran[8] och Saudiarabien, har lagstadgat att kvinnor måste bära täckande klädsel och hijab.

Hijaber till försäljning i Damascus Souk.

I en del muslimskt dominerade länder åläggs kvinnor att bära hijab, och trots mot bestämmelserna straffas av särskild sedlighetspolis kallad shariapolis. I 20 av 39 muslimskt dominerade länder vill merparten av befolkningen att kvinnor själva ska få bestämma om de skall bära slöja[9] trots att stödet för sharia som officiell lag är stort i många av dessa länder.[10]

Hijab i Egypten[redigera | redigera wikitext]

I Egypten uppstod en kvinnorörelse i början av 1900-talet som fick många kvinnor att förkasta hijab. Man krävde avskaffande av hijab och menade då mer än själva plagget, man avsåg hela systemet med segregation mellan könen. På vissa universitet är niqab förbjuden.

Hijab i Iran[redigera | redigera wikitext]

Iran är 2017 ett shiamuslimskt land som tillämpar sharialagar. Kvinnor måste på allmän plats enligt lag bära någon form av hijab som täcker håret och bära täckande, löst sittande kläder. Detta gäller även utländska besökare inklusive statsbesök.[11]

  • 1936-1941 - Att som kvinna täcka sitt ansikte med exempelvis niqab eller burka var förbjudet under Shahen av Irans regim. [2]
  • 1979 6 mars - Den nya regimen under Khomeini gör ett uttalande med innebörden att kvinnor måste bära hijab och fotsida kläder på sina arbetsplatser.
  • 1980 juni - Regimen uppmanar alla kvinnor som vistas i myndighetsbyggnader att bära hijab.[12]
  • 1983 - Det införs en lag med innebörden att alla kvinnor måste bära hijab på allmän plats och att den som inte gör det bestraffas med 74 piskrapp. [12]
  • 1984 - En särskild shariapolis får till uppgift att bland annat övervaka kvinnors klädsel på allmän plats. [12]

Hijab i Turkiet[redigera | redigera wikitext]

Som en del av sekulariseringen av Turkiet upphävde Mustafa Kemal 1925 föreskrifterna för kvinnor att bära hijab. Förbudet att bära hijab togs bort 2013.[13]

På turkiska universitet var det tidigare (från 1920-talet) inte tillåtet för kvinnor att bära hijab, men detta förbud togs bort av det turkiska parlamentet den 9 februari 2008.[14] Senare bestämde Turkiets högsta domstol att förbudet skall fortsätta att gälla.[15]

Hijab i Europa[redigera | redigera wikitext]

Att bära hijab ses i många västerländer som ett uttryck för samhällets eller familjens kvinnoförtryck. En del menar dock att kvinnor som själva väljer att använda sig av hijab för att markera sin religiösa tillhörighet och vördnad för religionen inte är förtryckta.[16] Enligt ett beslut av Europeiska unionens domstol har arbetsgivare rätt att vägra anställda bära religiösa, filosofiska och politiska symboler under arbetstid.[17]

Andra debattörer väljer att tolka hijaben som symbol för manligt förtryck av kvinnor,[2] könssegregering, arrangerade äktenskap och hederskultur. Motståndare till hijab menar att Koranen bör tolkas utifrån att den skrevs i en annan tid, att mäns orena tankar måste vara deras eget ansvar, och att det inte enbart kan vara kvinnans ansvar att undvika att bli sexuellt ofredad.

Att unga muslimska kvinnor i det sekulariserade Europa väljer att bära slöja har flera skäl: att de önskar ta avstånd från västvärldens kommersialiserade, utseendefixerade och sexualiserade kultur; att de vill identifiera sig med den muslimska kulturen; och att de vill underkasta sig Guds vilja (enligt en bokstavlig tolkning av Koranen). De uttrycker ofta en vilja att värna sin integritet och frihet och känner sig fredade från mäns blickar och trygghet för att de inte frestar män till orena tankar och handlingar, när de är beslöjade.

I Belgien, Nederländerna, vissa städer i Spanien samt Sevastopol är slöja som täcker ansiktet förbjudet.

Hijab i Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Bärande av religiösa symboler är sedan 2004 förbjudet för alla anställda i den offentliga sektorn, som i Frankrike anses vara representanter för den sekulära statsbildningen.[18][19] Detta omfattar exempelvis lärare, tågbiljettkontrollanter för SNCF och anställda på Frankrikes postverk.[19] Icke-diskreta religiösa symboler såsom hijab är förbjudna i statliga skolor åtminstone sedan 2005, och slöja som täcker ansiktet (burka och niqab) på offentliga platser sedan april 2011. Baddräkten burkini förbjöds i flera kommuner i södra Frankrike i augusti 2016, men förbudet hävdes preliminärt i en vägledande dom samma månad.[20][21]

Hijab i Jugoslavien[redigera | redigera wikitext]

Hijab var förbjudet under kommunisttiden i Jugoslavien

Hijab i Norge[redigera | redigera wikitext]

Under firandet av den internationella kvinnodagen den 8 mars 2009 i Oslo väckte kolumnisten Sara Azmeh Rasmussen starka reaktioner genom att offentligt bränna sin hijab. [22]

Hijab i Schweiz[redigera | redigera wikitext]

I den schweiziska kantonen Ticino är slöja som täcker ansiktet förbjudet efter en folkomröstning i juli 2016 då 65% röstade för ett förbud.[23]

Hijab i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är hijab (liksom turban eller kippa) tillåtna undantag från polisens uniformsbestämmelser.[24]

Efter att en gravid kvinna med hijab attackerats hösten 2013 klädde sig många svenska icke-muslimska kvinnor i hijab under det så kallade hijabupproret, som en solidaritetshandling för att försvara muslimska kvinnors rätt till sin muslimska identitet utan att bli trakasserade.[25] Feminister med muslimsk bakgrund ifrågasatte hijabupproret.[26]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Martin, Richard C. (red.) (2004). The Encyclopedia of Islam and the Muslim World. New York: MacMillan-Thomson Gale. sid. 721 
  2. ^ [a b c] Anne Sörman, "Bakom slöjan", Populär historia 2006-07-11
  3. ^ http://www.huffingtonpost.com/anne-peterson/know-your-veils_b_812944.html
  4. ^ Kommentar av Mohammed Knut Bergström i noterna till Koranens budskap, sura 24:31.
  5. ^ Koranen 24:30ff, 33:59
  6. ^ http://islam.se/slojan-i-koranen
  7. ^ Seigelshifer, Valeria, and Tova Hartman. "From Tichels to hair bands: Modern orthodox women and the practice of head covering." Women's Studies International Forum. Vol. 34. No. 5. Pergamon, 2011.
  8. ^ Tourists join bareheaded protest against Iranian clothing laws” (på en-GB). BBC News. 9 april 2016. http://www.bbc.com/news/blogs-trending-35988134. Läst 4 maj 2017. 
  9. ^ The world’s muslims: religion, politics and society, kapitel 4: Women and veiling. Attitydundersökning som genomfördes under åren 2008–12 i 39 länder där minst 65% av befolkningen är muslimer i Afrika, Asien och Europa. 2013-04-30.
  10. ^ Åsikter i den muslimska världen, referat av attitydundersökningen The world’s muslims: religion, politics and society, Forskning och framsteg, juli 2013.
  11. ^ http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Teheran/Reseinformation/Reseinformation-Iran/
  12. ^ [a b c] http://www.iranchamber.com/society/articles/chronology_events_women_iran.php
  13. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/turkiet-slopar-forbud-mot-slojor/
  14. ^ Zena Ayman och Ellen Knickmeyer (10 februari 2008). ”Ban on Head Scarves Voted Out in Turkey”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/02/09/AR2008020900832.html?hpid=sec-world. Läst 13 februari 2008. 
  15. ^ Sabrina Tavernise (6 juni 2008). ”Turkey’s High Court Overturns Headscarf Rule”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2008/06/06/world/europe/06turkey.html?fta=y. Läst 17 oktober 2008. 
  16. ^ Heidi Avellan (2 december 2006). ”Litet tyg, men en stor fråga”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/opinion/heidiavellan/article200240.ece. Läst 13 februari 2008. 
  17. ^ lefigaro.fr. ”Une entreprise peut interdire le port de signes religieux visibles, selon la justice européenne” (på fr). Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/flash-eco/2017/03/14/97002-20170314FILWWW00084-une-entreprise-peut-interdire-le-port-de-signes-religieux.php. Läst 14 mars 2017. 
  18. ^ The Islamic veil across Europe” (på en-GB). BBC News. 31 januari 2017. http://www.bbc.com/news/world-europe-13038095. Läst 4 maj 2017. 
  19. ^ [a b] Chrisafis, Angelique (22 juli 2013). ”France's headscarf war: 'It's an attack on freedom'” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2013/jul/22/frances-headscarf-war-attack-on-freedom. Läst 4 maj 2017. 
  20. ^ http://afp.omni.se/0594cbc3-52ec-4729-94a7-b178fdfee458
  21. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/franskt-burkiniforbud-stoppas/
  22. ^ (Norsk) Hammerstad, Kathrine (8 mars 2009). ”Pepret med snøballer under hijab-brenning”. VG.no. http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=551334. Läst 9 mars 2009. 
  23. ^ ”Muslims face fines up to £8,000 for wearing burkas in Switzerland”. News - World - Europe. The Independent. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/muslims-fined-8000-wearing-burkas-niqab-switzerland-ticino-islamic-dress-a7124586.html. Läst 8 juli 2016. 
  24. ^ Mångfald Polisens nationella policy och plan för mångfald och likabehandling 2010-2012
  25. ^ http://www.expressen.se/nyheter/de-bar-sloja-for-att-visa-solidaritet/
  26. ^ http://www.dn.se/arkiv/nyheter/hijabuppropet-far-kritik-manga-tvingas-till-sloja/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]