Sonja Wigert

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sonja Wigert
Sonja Wigert tidigt 1940-tal.
Sonja Wigert tidigt 1940-tal.
Född Sonja Wigert
11 november 1913
Notodden, Norge
Död 12 april 1980 (66 år)
Spanien
Andra namn Sonja Wigert von Holstein-Rathlou
Aktiva år 1932–1960
Make Torsten Flodén
(1939-1941)
Niels von Holstein-Rathlou (1945-1949; hans död)
Betydande roller
Marianne i Hennes lilla Majestät
Ingegerd Bremssen i Fallet Ingegerd Bremssen
Inga Dahl i Ombyte av tåg
Annemarie Wikström i Räkna de lyckliga stunderna blott
Else Hill i Mitt folk är icke ditt
IMDb SFDb

Sonja Wigert, född 11 november 1913 i Notodden, Norge, död 12 april 1980 i Alfaz del Pi, Spanien, var en norsk-svensk skådespelare. Wigert medverkade i omkring 30 filmer mellan 1934 och 1960, däribland i Tattarbruden (1937), Eli Sjursdotter (1938), Hennes lilla Majestät (1939), Fallet Ingegerd Bremssen (1942), Ombyte av tåg (1943), Räkna de lyckliga stunderna blott (1944) och Mitt folk är icke ditt (1944).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wigert var engagerad vid teatrar i Oslo och filmdebuterade i Norge 1932. Hon kom till Sverige 1939 och blev på 1940-talet stor stjärna inom svensk film. Hon fick sitt genombrott i Anders Henriksons film Fallet Ingegerd Bremssen 1942. Totalt spelade hon in 22 filmer i Sverige. Hon drog sig tillbaka från filmandet 1960 och flyttade 1969 till Spanien.

Hon var i sitt första äktenskap gift med Torsten Flodén och i andra giftet med flygkapten Niels von Holstein-Rathlou (1910–1949) som omkom i en flygolycka.

Sonja Wigert är begravd i Alfaz del Pi, norr om Benidorm i Spanien.

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1944 Kitty Duval Livet är ju härligt
William Saroyan
Per Knutzon Oscarsteatern[1]
1947 Det var en gång...
Holger Drachmann
Åke Ohberg Skansens friluftsteater
1951 Nellie Vem är Sylvia?
Terence Rattigan
Martha Lundholm Vasateatern[2]
1955 Laura Foster Simon och Laura
Alan Melville
Per-Axel Branner Nya teatern[3]
1962 Maxime Faulk Iguanans natt
Tennessee Williams
Per Gerhard Vasateatern[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1944). ”Saroyan på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-30/116/26. Läst 31 augusti 2015. 
  2. ^ ”Vem är Sylvia?”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14167&pos=458. Läst 4 maj 2016. 
  3. ^ Televisionsskoj på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 10. 30 december 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-12-30/353/10. Läst 22 augusti 2015. 
  4. ^ ”Iguanans natt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14075&pos=483. Läst 6 maj 2016. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sonja Wigert - et dobbeltliv, Iselin Theien, Cappelen Damm, 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]