Biograf Edison

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biograf Edison omkring 1905.
Biograf Edison omkring 1905
Foto: Kasper Salin

Biograf Edison var en stumfilmsbiografNorrmalm i Stockholm. Den låg på Regeringsgatan 111, vid gatans norra ände intill korsningen med Tegnérgatan och Birger Jarlsgatan. Edisonbiografen hörde till Stockholms tidiga biografer, den öppnade 1905 och stängde 1916, men levde under många år vidare som teater.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Biografen, som fick sitt namn efter uppfinnaren Thomas Edison, började med filmvisning den 9 november 1905 i en nybyggd fastighet i slutet av Regeringsgatan. Från entrén förde en lång passage till salongen som hade plats för 304 besökare. För det passande ljudet fanns en orkester bestående av fem man. 1906 blev John A. Bergendahl ägare, han skulle så småningom bli en av Stockholms stora biografägare.

År 1910 hade Bergendahl planer på att omvandla biolokalen till en "intim teater" och sätta upp "mindre folkpjäser och tillfällighetsstycken" men han fick aldrig lokalen godkänd som teater på grund av brandrisken. Istället visade han "sjungande och talande bilder", men läppsynkront ljud fanns inte på den tiden utan det var grammofoninspelningar som spelades upp tillsammans med filmen.

Teater[redigera | redigera wikitext]

År 1916 lades biografverksamheten ner och efter en del ändringar av lokalen (för att uppfylla brandkraven) uppfördes kabaréföreställningar under namnet Cabaret 111:an (efter adressen Regeringsgatan 111). Därefter följde en lång rad med andra teaterföretag i gamla Edisonbiografen; Centralteatern (1922), Lilla Teatern och Mindre Teatern (1923), Nya Teatern (1936) och från 1956 Lilla Teatern igen. 1971 stängde även teaterverksamheten och lokalen byggdes om till restaurang och det är den fortfarande 2010.

Scenuppsättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Nya teatern[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1938 Vi gentlemän
Noël Coward Sandro Malmquist[1]
Stenen vill falla
Lars-Levi Læstadius Sandro Malmquist[1]
Blåsten och regnet
Merton Hodge Otto Salomon[1]
Liliom
Ferenc Molnár Sandro Malmquist[1]
Tartuffe
Tartuffe
Molière Sandro Malmquist[1]
Virveln
The Torrent
Noël Coward Sandro Malmquist[1]
Lyckan kommer, revy
Alf Henrikson Sandro Malmquist[1]
1941 Christina
August Strindberg Per-Axel Branner Premiär 26 december 1941
Karin Kavli, Carl Ström, Stig Järrel, Magnus Kesster, George Fant[2]
1942 Natten till den 17 januari
Night of January 16th
Ayn Rand Per-Axel Branner[3]
Munken går på ängen
Carl Gandrup John Zacharias[4]
1943 I evighet amen
In Ewigkeit Amen
Anton Wildgans Per-Axel Branner Premiär 13 maj 1943
Erik Berglund, Stig Järrel, Märta Arbin, Anders Ek, Willy Peters, Bengt Ekerot, Erik Strandmark
Scenografi Eric Söderberg
Raid i natt
Terrence Rattigan Per-Axel Branner[5]
1947 Född igår
Born Yesterday
Garson Kanin Per-Axel Branner[6]
1948 Nina
André Roussin Per-Axel Branner

Lilla teatern[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1955 Simon och Laura
Alan Melville Per-Axel Branner[7]
1956 Janus
Carolyn Green Nanny Westerlund
1957 En skojares dagbok
Aleksandr Ostrovskij Josef Halfen
1957 Balettafton
Lia Schubert Ballet Intim (gästspel)
1957 Vi bygger hus
Else Fisher Else Fisher
1958 Spindelnätet
Agatha Christie Gösta Cederlund
1958 Jeppe på berget
Ludvig Holberg Josef Halfen
1958 Min fru går igen
Blithe Spirit
Noël Coward Frank Sundström
1959 I sista minuten
Aldo de Benedetti Frank Sundström
1959 Oscar
Claude Magnier Gösta Folke
1960 Primadonna
Marc-Gilbert Sauvajon Gösta Folke
1960 Den heliga ilskan

Biedermann och pyromanerna
Max Frisch Vivica Bandler Lilla Teatern, Helsingfors (gästspel)
1960 Dagdrömmaren
Robert Bolt Tom Dan-Bergman
1960 Om tobakens skadlighet
Anton Tjechov Tom Dan-Bergman
1960 Fällan
Robert Thomas Tom Dan-Bergman
1961 Tokan
Marcel Achard Tom Dan-Bergman[8]
1961 Fantasticks
Fantasticks
Tom Jones och Harvey Schmidt Jackie Söderman och Tom Dan-Bergman
1962 Leon Phitts är död
Mark Zalk Hans Abramson
1962 Party
Beppe Wolgers Jackie Söderman
1963 Brecht on Brecht
George Tabori Jackie Söderman
1963 Cranks
John Cranko Jackie Söderman
1964 Kära lögnare
Jerome Kilty Sandro Malmquist Riksteatern (gästspel)
1964 Va' ska vi göra
Klaus Rifbjerg och Jesper Jensen Jackie Söderman
1964 Match
Michel Fermaud Tom Dan-Bergman
1965 Offret
Lennart F. Johansson Göran Graffman
1965 O
Sandro Key-Åberg Claes von Rettig
1965 Kääärlek
Murray Schisgal Keve Hjelm Stockholms stadsteater (gästspel)
1966 Knickedick 2
Cornelis Vreeswijk Lia Schubert Stockholms stadsteater (gästspel)
1967 Alltid på en onsdag
Muriel Resnik Kåre Santesson
1968 Älskling, du vet att jag inte hör dig när vattnet rinner
Robert Anderson Per Gerhard
1970 I hjärtat av Paris
Pierre Barillet och Jean-Pierre Gredy Stig Ossian Eriksson
1971 Skulle det dyka upp fler lik är det bara å ringa
Jack Popplewell Arnold Wesker

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] [1] i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1938 (1939) s. 186
  2. ^ Oscar Rydqvist (27 december 1941). ”Strindbergs 'Christina' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-12-27/351/12. Läst 30 januari 2016. 
  3. ^ Oscar Rydqvist (19 februari 1942). ”'Natten till den 17 januari' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-19/49/11. Läst 15 augusti 2015. 
  4. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 184. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  5. ^ Oscar Rydqvist (29 oktober 1943). ”'Raid i natt' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-10-29/294/11. Läst 25 augusti 2015. 
  6. ^ Teater Musik Film: Nya Teatern: 'Född i går'”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 september 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-09-05/239/11. Läst 19 januari 2016. 
  7. ^ Televisionsskoj på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 10. 30 december 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-12-30/353/10. Läst 22 augusti 2015. 
  8. ^ 'Tokan' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 25 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015.