Statsgräns

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bevakad gränsövergång mellan Kirgizistan och Kazakstan. Många förknippar gränser med en tull och poliskontroller som bilen måste passera.
Berlinmuren var en del av de inomtyska gränsbildningarna och var en extremt välbevakad.
Gräns mellan Nederländerna och Belgien i Baarle-Nassau, mitt inne i staden, med ett café vid gränsen.

En statsgräns eller en riksgräns är en gräns mellan två suveräna stater. Exempelvis är gränsen mellan Sverige och Norge en statsgräns. Statsgränser på land är traditionellt röda och tjocka streck/linjerkartor, grönt är dock vanligt som alternativ färg. Till sjöss/havs är de inte alltid utsatta, ibland syns de dock och då oftast många små svarta streck. Ibland är de ritade likadant som statsgränserna på land. För att skilja på statsgräns och delstatsgränser markeras statsgränser ofta med raka streck (–––) och delstatsgränser med delade streck (– –).

Bevakat och obevakat[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Gränsövergång

Gränser mellan staterna var ofta bevakade under 1900-talet, även om man genom politiska samarbetsavtal även försökt skapa passfrihet, och gjort obevakade gränsövergångar bevakade.

Faktorer bakom gränsdragning[redigera | redigera wikitext]

Stater och andra politiska områdens gränser baseras oftast på naturliga geografiska gränser. Geografiska gränser är till exempel hav, sjöar, floder, älvar, åar, bergsområden, glaciärer, öknar, djungler och skogar. en annan viktig gränsfaktor är kallt, varmt eller torrt klimat. Kontinenter, öar, och halvöar eller mellanliggande låglandsområden utgör naturligt geografiskt avgränsade områden som ofta resulterar i gränser för stater eller etniska grupper. Ytterligare gränsfaktorer är utbredning och förekomst av vissa växter och djur, liksom skillnader i förutsättningarna för jordbruk, djurhållning och skogsbruk. Även skillnader i språk, religion, kultur och politiska förhållanden har utgjort viktiga gränsfaktorer genom historien, särskilt under senare tid. Likaså har bosättning av fientligt inställda folkgrupper eller stater har varit en väsentlig gränshållande faktor.

Ett exempel på geografiskt grundade gränser är Sveriges statsgränser. Landgränsen mot Norge utgörs av skogar, floder och berg. Gränsen mot alla övriga stater utgörs av vatten: Muonioälven/Könkämäälven, Torneälven, Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön, Öresund och Kattegatt. I Afrika, Nordamerika och Australien har många stats- och delstatsgränser tvärtom dragits utan hänsyn till naturliga geografiska gränser. Dessa gränser har istället dragits av politiska, förhandlingstekniska och praktiska skäl. Med linjal drogs streck upp av beslutsfattare för att skapa dessa gränser, ett exempel är de stater som hade kolonier, tillsammans med de stater i Afrika som förblev självständiga. Så var det också med landgränsen Sverige-Finland, som drogs i en älv just av politiska, förhandlingstekniska och praktiska skäl, oberoende av den tidens språk- och kulturgränser.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]