Stockholms Spårvägsmuseum

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Spårvägsmuseet” leder hit. För spårvägsmuseet i Malmköping, se Museispårvägen Malmköping.

Stockholms Spårvägsmuseum
Sparvagsmuseet1.jpg
Museets tidigare entré.
Information
Typ av museumSpårvägsmuseum
PlatsStockholm, Sverige Sverige
Etablerat1944
Besökare per år77 338 (t.o.m. 10 september 2017)[1]
Webbplats
www.sparvagsmuseet.sl.se

Stockholms Spårvägsmuseum är ett spårvägsmuseum i Stockholm. Det låg tidigare på Tegelviksgatan 22 på Södermalm i och planerar att 2021 flytta in i Värtan i Stockholm. Museet ägs och drivs av Trafikförvaltningen inom Region Stockholm och visar utvecklingen av Stockholmsområdets kollektivtrafik från 1650-talet fram till våra dagar. I Spårvägsmuseets uppdrag ingår också att bevara och berätta om lokaltrafiken till sjöss samt om nutida och framtida kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Från 2005 låg även Leksaksmuseet i Spårvägsmuseets lokaler, som i sin tur inrymdes i den tidigare Söderdepån.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Spårvägschefen Ernst Hjortzberg började samla föremål redan kring sekelskiftet 1900, då det fortfarande rullade hästspårvagnar på Stockholms gator. Ett internt museum fanns på en vind vid bolagets huvudkontor på Tegnérgatan. Ett av de första fordonen bevardes var Hästspårvagn nr 12, en av de första spårvagnarna i Sverige.[2]

År 1944 öppnades museet för allmänheten på Tulegatan, i närheten av spårvagnshallarna. År 1964 flyttades museet till Odenplans tunnelbanestation med hästspårvagn nr 12 uppe på perrongen. Lokalerna som låg i skyddsrummen under perrongen var mycket små, och man hade inte möjlighet att visa så många fordon.[3][4]

År 1990 fick museet nya lokaler som var mer passande för verksamheten, nämligen i bottenvåningen av SL:s bussgarage Söderdepån på Södermalm med entré från Tegelviksgatan. Här kunde man nu visa en stor del av samlingen, med plats för en minitunnelbana för barn att åka med genom museet.[5]

Spårvägsmuseet flyttade ur lokalerna på Tegelviksgatan i september 2017. Det planera att öppna i nya lokaler i Hjorthagen 2021 i en industribyggnad från 1893, som ritades av Ferdinand Boberg och som varit reningshus, och tidigare regenerationshus.

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Museet har ett 60-tal spårvagnar, lokaltåg, bussar, trådbussar och järnvägsvagnar för utställning. Andra fordon finns på Lidingöbanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan och i tunnelbanan, där de körs vid evenemang, samt på Djurgårdslinjen. I museets samlingar finns även ett omfattande ritningsarkiv, fotosamling och referensbibliotek.

I museilokalerna på Tegelviksgatan visades permanent fordon och föremål från kollektivtrafikens historia. Det äldsta fordonet i samlingen är en hästomnibus, en så kallad Wurst, förmodligen byggd någon gång på 1840-talet. Detta är sannolikt det äldsta bevarade lokaltrafikfordonet i Sverige.

Ett av de främsta föremålen i samlingen är hästspårvagn nr 12 från Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag samt Stockholms Södra Spårvägsaktiebolags elektriska spårvagn nr 14, byggd 1901.

Fordon i urval[redigera | redigera wikitext]

Nya lokaler[redigera | redigera wikitext]

Stockholms Spårvägsmuseum stängde i september 2017 i sina tidigare lokaler i den gamla Söderdepån i kvarteret Persikan vid Tegelviksgatan, vilka senare rivits till förmån för bland annat bostäder. Museet planeras att åter öppnas under 2021 i Värtagasverkets tidigare område i Hjorthagen. De nya museilokalerna inrättas i gasverkets Hus 9, regenerationshuset, som är en stor industrilokal från 1897 ritad av Ferdinand Boberg. Totalt disponeras 3 700 kvadratmeter utställningsyta. Arkitektuppdraget gick till AIX Arkitekter.[6]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018.
  2. ^ ”På Hjortzbergs tid” (på sv-SE). Spårvägsmuseet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315003800/http://sparvagsmuseet.sl.se/undersida-1/pa-hjortzbergs-tid/. Läst 14 mars 2018. 
  3. ^ ”Tulegatan” (på sv-SE). Spårvägsmuseet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315004133/http://sparvagsmuseet.sl.se/undersida-1/tulegatan/. Läst 14 mars 2018. 
  4. ^ ”Odenplan” (på sv-SE). Spårvägsmuseet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315004117/http://sparvagsmuseet.sl.se/undersida-1/odenplan/. Läst 14 mars 2018. 
  5. ^ ”Söderhallen” (på sv-SE). Spårvägsmuseet. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315004121/http://sparvagsmuseet.sl.se/undersida-1/soderhallen/. Läst 14 mars 2018. 
  6. ^ AIX Arkitekter: Nya Spårvägsmuseet i Hjorthagen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]