Lidingöbanan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
SL Nya pendeltågssymbolen.png Lidingöbanan
Lidingö tram 2016 3.jpg
Allmänt
PlatsStockholm
Sträcka 21  Ropsten - Gåshaga Brygga
Organisation
Invigd1914
ÄgareSL
BanoperatörStrukton Rail
TrafikoperatörTrafik AB Stockholm-Södra Lidingön 1914-1992
SL Lidingö Trafik AB 1992-1997
SL Tunnelbanan AB 1997-1999
Veolia Transport 1999-2012
Arriva Sverige AB 2012-2013
Stockholms Spårvägar 2015-
Tekniska fakta
Längd9,2 kilometer
Antal spårEnkelspår 5,4 kilometer
Dubbelspår 3,6 kilometer
Spårvidd1 435 millimeter
Största tillåtna axellast20 ton
Största lutning29 
Minsta kurvradie300
ATCJa
FjärrblockeringJa
SignalsystemLinjeblockering
Hastighet80 km/h
ElektrifieradJa
Matning750 V
LastprofilLastprofil A
Källor [1] [2]
Linjekarta
Unknown BSicon "vKBHFa"
0 Ropsten  21  Tunnelbana
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Hamnslingan
Unknown BSicon "eABZg+r"
Värtabanan
Bridge over water
Gamla Lidingöbron
Unknown BSicon "eBHF"
0,9 Brogrenen –1971
Unknown BSicon "eABZgl"
Norra Lidingöbanan
Station on track
1,0 Torsvik
Unknown BSicon "eHST"
1,6 Herserud –1983
Unknown BSicon "SKRZ-G1u"
Unknown BSicon "SPLa"
Baggeby Gårds väg
Unknown BSicon "vBHF"
2,3 Baggeby
Unknown BSicon "vSKRZ-G2u"
Bodalsvägen
Unknown BSicon "vBHF"
2,7 Bodal
Unknown BSicon "vSKRZ-G2u"
Larsbergsvägen
Unknown BSicon "vBHF"
3,3 Larsberg
Unknown BSicon "vÜSTr"
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "vABZgr-STR "
Agadepån
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "vABZg+r-STR"
Agadepån
Unknown BSicon "vÜSTl"
Unknown BSicon "vBUE"
Agavägen
Unknown BSicon "vBHF"
4,0 Aga
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Länsväg 277
Unknown BSicon "eHST"
4,6 Centralvägen –2000
Unknown BSicon "SPLa"
Unknown BSicon "vBHF"
4,9 Skärsätra 2000-
Unknown BSicon "evHST"
5,1 Parkvägen –2000
Unknown BSicon "vBHF"
5,5 Kottla
Unknown BSicon "SPLe"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Kottlavägen
Unknown BSicon "SKRZ-GDo"
Unknown BSicon "BUE-sv"
Länsväg 277
Station on track
6,3 Högberga
Straight track
Unknown BSicon "BUE-sv"
Videvägen
Unknown BSicon "BUE-sv"
Vattenvägen
Station on track
7,1 Brevik
Unknown BSicon "BUE-sv"
Hövdingevägen
Straight track
Unknown BSicon "SKRZ-G1o"
Bovetevägen
Unknown BSicon "SPLa"
Unknown BSicon "vBHF"
8,1 Käppala
Unknown BSicon "vBUE"
Herkulesvägen
Unknown BSicon "evHST"
8,5 Talludden -2013
Unknown BSicon "vSTR-eABZgl"
Rastaspåret (upprivet)
Unknown BSicon "vBUE"
Käppalaverket
Unknown BSicon "vBHF"
8,9 Gåshaga
Unknown BSicon "vBUE"
Södra Kungsvägen
Unknown BSicon "vÜST"
Unknown BSicon "vKBHFe"
9,2 Gåshaga Brygga  21  Färjeläge
Stockholm Södra Lidingöns Järnväg lok nr 200 vid Lidingöbron.
Ett Lidingötåg vid Kottla station
En Alstom Citadis från Metro Ligero de Madrid testas på Lidingöbanan, september 2007.
Geografiskt korrekt karta över Lidingöbanan/ Linje 21, före avstängningen 2013.
Grafisk tidtabell för trafiken, före avstängningen 2013. Svart markering är stopp och blå markering är mötesmöjlighet. Det blir fyra möten längs varje tur.

Lidingöbanan (ursprungligen Stockholm–Södra Lidingöns Järnväg – SSLidJ[3]) är en förortsspårväg, [4] huvudsakligen belägen på södra Lidingö. Banan sträcker sig mellan tunnelbanestationen Ropsten över Gamla Lidingöbron till Gåshaga brygga, där det finns anslutning till Vaxholmsbåtar. Den trafikeras av SL:s spårvagnslinje 21.

Lidingöbanan utmärker sig bland Storstockholms fyra spårvägar genom att den till stora delar är enkelspårig. Den har karaktär av järnväg och går helt på egen banvall. Banan var formellt järnväg fram till 2009, då den omklassificerades till spårväg.[5] Tågen på Lidingöbanan har också konduktörer ombord[6].

En två år lång renovering ägde rum mellan juni 2013 och oktober 2015.[7][8]

På sikt finns planer att koppla samman Lidingöbanan med Spårväg City via Lilla Lidingöbron, vilken är avsedd att ersätta Gamla Lidingöbron. Det ska då vara möjligt att resa utan byte mellan Sergels torg (T-Centralen) och Gåshaga brygga. Den nya Lidingödepån ska då fungera som depå även för Spårväg City.[9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Järnvägstrafiken på Lidingö inleddes 1907 på den del som skulle komma att bli Norra Lidingöbanan mellan Islinge och Hersbyholm, 1909 förlängd till Kyrkviken. Från början var den isolerad, men från 1909 sattes en färja in för att skeppa över spårvagnar. Den norra banan ägdes av Lidingö Trafik AB, men trafiken till utfördes en början på entreprenad av Stockholms Nya Spårvägs AB.

År 1912 etablerade Gustaf Dalén företaget Aktiebolaget Gasaccumulator på södra Lidingö. För att ordna kommunikationerna till det nya industriområdet instiftades Trafik AB Stockholm-Södra Lidingön med mål att anlägga en förortsbana[10]. Sträckan HerserudParkvägen öppnade 1914, då banan beviljades järnvägskoncession[11][12] och redan senare samma år skedde en förlängning till Brevik[13], följd 1916 av en förlängning till Gåshaga nedre (nuvarande Gåshaga brygga). Från Herserud fanns en färjeförbindelse till Ropsten, samt en hiss upp på platån. Banan benämndes ursprungligen Stockholm-Södra Lidingöns Järnväg (SSLidJ), i dagligt tal Södra Lidingöbanan. De båda Lidingöbanorna var således isolerade både från varandra och från spårvägsnätet i Stockholms innerstad.

År 1925 ersattes den tidigare flottbron över Lilla Värtan av en ny stålbro, den nuvarande Gamla Lidingöbron, vilket innebar att både norra och södra Lidingöbanan kunde kopplas samman med Stockholms spårvägsnät. Södra Lidingöbanan och Norra Lidingöbanan fortsatte dock att vara separata linjer. Norra banan fick linjenummer 20 och Södra banan linjenummer 21, vilket den behåller än idag (mellan 1975 och 1989 benämndes linjen 221 i enlighet med numreringskonventionen (200-serien) för Lidingös lokaltrafik). Spårvagnarna till Lidingö utgick från 1925 till 1967 från en terminal i Humlegårdsgatan och gick gemensamt med spårvägslinje 10 via Sturegatan och Lidingövägen till Ropsten. Vid Ropstensplan vände linje 10 i en vändslinga medan linje 20 och 21 gick gemensamt till Brogrenen, där de delade upp sig. På södra banan tillkom en ny hållplats vid Torsvik.

Gamla Lidingöbron byggdes och ägdes av ett särskilt företag, Värtan−Lidingö Järnväg, som ägdes av Lidingö stad och Stockholms stad. Tågdriften sköttes av de båda bolagen, i samarbete med Stockholms Spårvägar. På bron samsades spårvagnar, godståg och vägtrafik om samma utrymme, medan gång- och cykeltrafiken från 1950-talet förlades på "vingar" som byggdes utmed brons sidor.

År 1946 infördes samtrafik mellan de båda Lidingöbanorna, där spårvagnarna gick varannan tur på vardera banan. Samtidigt lades hållplatsen Gåshaga nedre ned. Under 1940-talet tillkom nya vagnar, en ny vagnhall och dubbelspår på sträckan Baggeby - AGA (1949).

Persontrafiken sköttes från 1946 till 2013 med så kallade Ängbyvagnar, det vill säga spårvagnar av samma typ som på AB Stockholms Spårvägars förortsbanor. Dessa moderniserades mellan 1988 och 1994 och var före banans avstängning 2013 Sveriges äldsta spårvagnar i reguljär trafik.

Vid högertrafikomläggningen 1967 nedlades spårvagnstrafiken i Stockholms innerstad och därmed upphörde möjligheten att trafikera sträckan Ropsten - Humlegården. En ny ändstation anordnades i Ropsten, i anslutning till den samtidigt öppnade förlängningen av Tunnelbana 2 (röda linjen). I samband med att en ny Lidingöbro för vägtrafik öppnades 1971, lades Norra Lidingöbanan ned, och även hållplatsen Brogrenen. I och med att vägtrafiken flyttade till den nya bron, upphörde blandtrafiken mellan spårvagnar, godståg och bilar. Lidingöbanan har sedan dess gått helt på egen banvall.

Efter att godstrafiken upphörde 1982, träffades följande år en överenskommelse mellan SL och Lidingö kommun. Den tidigare nedläggningshotade Lidingöbanan fick en tidsfrist genom att Gamla Lidingöbron skulle rustas för att hålla i ytterligare 30 år. Kommunen tog över ägarskapet och underhållsansvaret för bron, och utlovade också nya bostäder längs banan. Bron rustades upp 1983-1986, då trafiken ersattes med buss på sträckan Ropsten-Baggeby. Brons ursprungliga dubbelspår ersattes av enkelspår, i samband med att gång- och cykeltrafiken flyttades från "vingarna" som hade visat sig äventyra brons stabilitet. I gengäld byggdes ett kortare dubbelspår mellan Brogrenen och den nya, extra långa, hållplatsen Torsvik, som ersatte de tidigare hållplatserna Torsvik och Herserud.

Lidingöbanan rustades upp under 1990-talet, dock till samma standard som tidigare, och vagnarna moderniserades. Hållplatserna Centralvägen och Parkvägen ersattes 2000 av den nya hållplatsen Skärsätra och följande år startade trafiken till Gåshaga brygga åter.

Upprustning 2013−2015[redigera | redigera wikitext]

Lidingöbanan var avstängd från 21 juni 2013 till 24 oktober 2015.[14] Trafiken ersattes med buss. Under avstängningen genomfördes en allmän upprustning av banan och signalsystem kompletterades. Stationerna byggdes om för att uppfylla moderna tillgänglighetskrav och tillåta 265 cm breda vagnar, vilket numera är standard i Storstockholm. Före avstängningen trafikerades banan av 240 cm breda tåg. Till trafikstarten köptes 7 stycken 265 cm breda och 40 meter långa spårvagnar av typen A36 in. Den äldre Lidingödepån revs och ersattes av en större depå för cirka 30 stycken 40 meters spårvagnar, för att kunna försörja hela framtida Spårväg City och Lidingöbanan. I ett första skede har endast en mindre del av depån färdigställts.

För att öka banans kapacitet och minska störningskänslighet har nya dubbelspår byggts ut cirka 200 meter västerut från Baggeby, mellan Skärsätra och Kottla och mellan Käppala och Gåshaga brygga. De enkelspåriga hållplatserna Talludden och Gåshaga har lagts ned och ersatts med en hållplats Gåshaga på dubbelspår knappt 200 meter väster om tidigare hållplats. Vid AGA har omkring 400 meter av befintligt dubbelspår ersatts med en ny sträcka längs Södra Kungsvägen, för att ge plats för den nya depån. Här har en ny plankorsning tillkommit med en väg som byggs för att förbättra förbindelserna med bostäderna i Dalénum-området. Flera andra åtgärder genomfördes också, bland annat byggdes dubbelspår på några delsträckor och spårledningarna byttes ut mot axelräknare.

Ursprungligen var planen att banan skulle återöppnas i december 2014, men detta datum sköts fram flera gånger och invigning skedde den 24 oktober och start för ordinarie trafik 25 oktober 2015.[7], då det fanns tekniska problem med signalsystemet[15]. Upprustningen byggde på överenskommelsen mellan SL och Lidingö stad från oktober 2009, samt förstudien (augusti 2011) och järnvägsplanen (september 2012) för Lidingöbanan.[källa behövs]

Godstrafik[redigera | redigera wikitext]

Lidingöbanans plankorsning vid Brevik, sedd från förarhytten.

När Lidingöbron invigdes 1925 fick Lidingöbanorna kontakt, förutom med Stockholms spårvägsnät även, med den av Statens Järnvägar ägda Värtabanan, via en överlämningsbangård vid Norra Hamnvägen, vilket möjliggjorde godstrafik till och från Lidingö. Godstrafiken startade år 1925. Åren 1925-1929 drogs enstaka godsvagnar av spårvagnar med en speciell koppelvagn innan ackumulatorloket SSLidJ 200 köptes in från Asea[16][17].

Det förekom godstrafik till bland annat AGA och LIVA:s margarinfabrik i Gåshaga. Dessutom fanns en större oljedepå i Rasta, med daglig växling. "Rastaspåret", som byggdes 1928, utgick från en växel strax väster om Talluddens hållplats. För godstrafiken fanns två tvåaxliga lok som även kunde köras på batteri. Vid enstaka tillfällen kunde dessa ersättas av SJ:s diesellok av typen Z65[18][19]. I början på 70-talet lämnade Kalmar Verkstad in en offert till SSLidJ på dieselloket Z65[20]. Köpet blev dock aldrig av, då dieselloket Z65 inte kunde inte dra lika många godsvagnar uppför Herserudsbacken som SSLidJ 200 och 201 kunde göra. Godstrafiken minskade under 1970-talet, då de största kunderna, oljedepåerna och margarinfabriken i Gåshaga avvecklades, och AGA upphört att utnyttja banan som transportväg. Godstrafiken upphörde helt 1982 och spårförbindelsen till Trafikverkets spår i Värtan är numera bruten. Vid Gamla Lidingöbrons upprustning 1983 - 1986 togs ingen hänsyn till godståg, och sedan upprustningen 2013 - 2015 tillåter inte heller banans lastprofil någon godstrafik.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Södra Lidingöbanan var ursprungligen planerad som spårväg och fick även ursprungligen spårvägskoncession. Trots att banans passagerartrafik ända sedan starten 1914 har bedrivits med spårvagnar synes emellertid banan ha betraktats som järnväg. Detta kom att bekräftas från staten som på ett tidigt stadium beviljade bidrag för vägskyddsanläggningar, något som inte beviljades spårvägar. Trots detta rådde viss oklarhet kring både norra och södra Lidingöbanornas status fram till det att statusen som järnvägar bekräftades genom två avgöranden från Högsta domstolen under 1940-talet. När dubbelspåret mellan Baggeby och Aga färdigställdes under slutet av 1940-talet meddelades det järnvägskoncession. Efter medgivande av Järnvägsstyrelsen, i beslut fattat den 28 augusti 2008 efter hemställan från ägaren SL, omklassificerades banan till spårväg den 1 mars 2009.

Från invigningen 1914 och fram till 1990-talet bedrevs trafiken av Trafikaktiebolaget Stockholm-Södra Lidingön, ursprungligen grundat av Gustaf Dalén, sedermera (efter 1972) ett dotterbolag till SL. Detta bolag bedrev även busstrafiken på södra Lidingö. De båda Lidingöbanorna drevs av var sitt trafikbolag och med varsin vagnpark, men i nära samarbete med varandra och med AB Stockholms Spårvägar som blev nuvarande SL; bland annat lånade man regelmässigt vagnar av varandra. På sträckan Ropsten-Humlegården körde man på Stockholms Spårvägars spår, och enligt dessas regler. 1967 förvärvades Södra Lidingöbanan av Kommunalförbundet för Stockholms län (KSL), som var interimistisk trafikhuvudman under SL:s uppbyggnadsfas. Banan kan i och med detta sägas ha blivit en del av SL-trafiken, även om de formella övertagandena skedde senare.

Trafiken utfördes på entreprenad av Veolia Transport (tidigare Connex) fr.o.m. juli 1999 till augusti 2012 då Arriva Sverige AB övertog entreprenaden. I september 2007 provade SL/Veolia Transport/Alstom en Alstom Citadis-vagn som sedan skulle gå i Madrid. Redan under de första testkörningarna visade sig vagnen gå mycket bra, vilket visar att banupprustningen gjort nytta.

Banans funktion[redigera | redigera wikitext]

Banan går helt på egen banvall och har signalsäkerhetssystemet Trainguard Zub 222[21] från Siemens AB (relätyp), som även finns på Saltsjöbanan. Lidingöbanan är därmed utrustad med axelräknare, fjärrblockering och ATC[22]. Vid behov och när ATC ej fungerar, tillämpas System M[23]. Banan är elektrifierad med 750 V likspänning. Likriktarstationer finns i Ropsten, Baggeby, AGA, Brevik och Gåshaga. Det finns även en separat likriktarstation som tillhör depån.

Alla stationer är mötesstationer (Ropsten, Torsvik, Högberga och Brevik) eller ligger på dubbelspår. Dubbelspåriga sträckor är Baggeby−AGA, Skärsätra−Kottla och Käppala−Gåshaga brygga. Vid AGA finns tre spår, varav ett för vändning av extra vagnar från Ropsten. Övergångsväxlar finns i anslutning till depån och vid Gåshaga brygga. Banan körs huvudsakligen i högertrafik, men vänstertrafik gäller i Högberga samt på sträckan Käppala−Gåshaga.

Trots att Lidingöbanan till största del är enkelspårig är turtätheten relativt hög, var 10:e minut i vardera riktning vid högtrafik. Detta betyder att ett tåg möter ett annat tåg var 5:e körminut om de har samma hastighet, vilket innebär 3−4 möten per tur genom att en tur tar 20 min. Mellan Ropsten och AGA finns möjlighet att köra extra vagnar som, vilket ger 5-minuterstrafik. Dock måste de köras som direkttåg på sträckan Ropsten-Aga på grund av kapacitetsbrist. Turtätheten begränsas av de enkelspåriga sträckorna (Ropsten−Torsvik, Torsvik−Baggeby, AGA−Skärsätra, Kottla−Högberga, Högberga−Brevik och Brevik−Käppala).

Olyckor[redigera | redigera wikitext]

  • Den 4 juli 1952 inträffade en kollision då tåget från Gåshaga kolliderade med Stockholmståget mellan Högberga och Kottla.[24][25]
  • Den 6 oktober 1971 kolliderade ett södergående tåg med ett norrgående tåg strax söder om Brevik station. 20 personer skadades varav 9 personer fick besöka sjukhus[26].
  • En person omkom den 31 oktober 2008 efter ha klämts ihjäl av boggin mellan två vagnar vid Larsberg station[27][28].
  • En person omkom den 1 december 2012 efter ha blivit påkörd av Lidingötåget vid Baggeby station[29]
  • Den 4 december 2015 frontalkrockade Lidingötåget 552 i en hastighet på 60 km med ett nedfallet träd över banan mellan Käppala och Brevik. Alla ombord kom undan med lindriga skador[30]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Lilla Lidingöbron[redigera | redigera wikitext]

Lidingö stad, som äger Gamla Lidingöbron, beslutade under 2012 att inte renovera den nuvarande bron och i stället bygga en ny bro norr om den befintliga, med planerat färdigställande omkring år 2020. Nuvarande tidplan är att bron förväntas börja byggas 2019 och färdigställas 2022.[källa behövs] Därefter kommer Gamla Lidingöbron att rivas. I augusti 2017 avtalade Lidingö stad och Stockholms läns landsting att den nya bron ska få dubbelspår. Den nya bron får även bredare gång- och cykelbanor än den nuvarande. När den nya bron öppnas får Ropsten en ny spårvagnshållplats i samma längd som övriga hållplatser på Lidingöbanan, 65 meter.

Sammankoppling med Spårväg City[redigera | redigera wikitext]

Spårväg City planeras att sammankopplas med Lidingöbanan

Lidingöbanan ska kopplas samman med Spårväg City i Ropsten, vilket möjliggör direkt trafik från Lidingö till Stockholms city, och att den nya depån vid AGA kan fungera som depå för hela Spårväg City. Sammankopplingen avtalades 2009, och planerades då att ske år 2014, men har flera gånger försenats. Under 2013 planerades sammankopplingen att ske omkring år 2020, medan det nu (2018) inte finns någon definitiv tidplan. Det hänger samman med utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden. Spårväg City och Lidingöbanan kan tidigast kopplas samman när den nya bron, Lilla Lidingöbron, färdigställs omkring år 2022, men troligen kommer sammankopplingen att ske senare.

Lidingöbanan via Lidingö centrum?[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2006 har det flera gånger utretts att dra Lidingöbanan via Lidingö centrum.[31][32] Det skulle troligen innebära att stationerna Torsvik och Baggeby läggs ned och ersätts av en ny station vid Lidingö centrum. Eventuellt kan en hållplats vid Torsviks torg planeras in, och hållplatsen Bodal skulle eventuellt kunna ersättas av en ny hållplats längre norrut på den befintliga banan (för att få en jämnare fördelning av hållplatserna).[källa behövs] Genomförandet hänger samman med planer på förtätning kring Lidingö centrum, och överdäckning av Södra Kungsvägen. SL har studerat frågan i en idéstudie.[33] Det finns 2018 inga beslut om en omläggning av banan. Om Lilla Lidingöbron byggs är det troligt[vem?] att banan blir kvar i sitt nuvarande läge.

Det har under 2016 även förts diskussioner om att förlänga tunnelbanan till Lidingö centrum (något som diskuterades redan 1960 före bygget av Ropstens station som förbereddes för det). En ny bro för Lidingöbanan skulle ändå behöva byggas.[34][35] Detta motiveras med ökande behov av bostäder. Sverigeförhandlingen resulterade 2017 inte i något avtal om tunnelbana till Lidingö.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ https://njdbwebb.trafikverket.se/SeTransportnatverket
  3. ^ ”NJDBwebb” (på en). njdbwebb.trafikverket.se. https://njdbwebb.trafikverket.se/SeTransportnatverket. Läst 24 augusti 2018. 
  4. ^ ”Banguide - Lidingöbanan Ropsten-Gåshaga - järnväg.net” (på sv-se). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/banguide/ropsten-gashaga. Läst 28 april 2017. 
  5. ^ Beslut 2008-1141/22[död länk] av Järnvägsstyrelsen, 28 augusti 2008 (sidan besökt 15 september 2008)
  6. ^ ”Storstockholms Lokaltrafik” (på en). SL. https://sl.se/en/eng-info/getting-around/light-railway/. Läst 7 september 2018. 
  7. ^ [a b] ”Spänningssättning av Lidingöbanan”. Stockholms läns landsting. Arkiverad från originalet den 28 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150128113014/https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/sparvag-city/pagaende-arbeten/Nu-justeras-sparen-pa-Lidingobanan/. Läst 25 januari 2015). 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151021024143/http://sl.se/sv/info/resa/forandringar/lidingobanan/. Läst 11 oktober 2015.  Pressmeddelande från SL
  9. ^ http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/Aktuella-projekt/Sparvag-City/ Spårväg City
  10. ^ ”Bandel: Stockholm Humlegården - Ropsten - Brogrenen - Gåshaga” (på sv). www.bangardar.se. http://www.bangardar.se/kartor/bandel.php?tillbaka=bandelskarta_04b.htm&bandel=329. Läst 6 februari 2018. 
  11. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven” (på sv). sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=Liding%C3%B6+J%C3%A4rnv%C3%A4g&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=19&postid=Arkis+2F6993BF-20B7-4E97-9040-415717B6DBFF&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 30 mars 2018. 
  12. ^ ”Förslag till Station vid Herserud”. http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1274.jpg. Läst 6 februari 2018. 
  13. ^ ”Plan av Lidingö-Brevik Station”. http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1279.jpg. Läst 6 februari 2018. 
  14. ^ Järnvägsplan för Lidingöbanan (sidan besökt 29 november 2012) Arkiverad 27 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Nystart för Lidingöbanan skjuts upp”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6079172. Läst 28 januari 2015. 
  16. ^ ”Statens Järnvägar SJ U 596 vid AGA”. http://www.samlingsportalen.se/all/CgiText-GetRecord?Table=fg_Foton&QID=-1542193023&Formname=/all/fgblkttxt.htm&Incl=0000000000051&Recnr=1. Läst 25 februari 2018. 
  17. ^ ”SSLidJ 200”. www.tugboatlars.se. http://www.tugboatlars.se/SSLID200.htm. Läst 25 februari 2018. 
  18. ^ ”Lokguide - Lokomotor Z65 - järnväg.net” (på sv-se). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/lokguide/z65. Läst 9 januari 2018. 
  19. ^ ”SJ Z65 vid Baggeby Station”. https://4.bp.blogspot.com/-YP9fZ06bDII/VhDwDYEbGuI/AAAAAAAAFA8/5FA3l_CNnYA/s400/835-2-18.jpg. Läst 9 januari 2018. 
  20. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven” (på sv). sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=SSLIDJ&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+08252EBA-C6BF-4C90-8B45-1D663E00C7F1&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 9 maj 2018. 
  21. ^ Saltsjöbanan får nytt signalsäkerhetsystem” (på sv). Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/siemens_ab/pressreleases/saltsjoebanan-faar-nytt-signalsaekerhetsystem-1441829. Läst 31 augusti 2017. 
  22. ^ Bergström, Fredrik. ”Cactus Rail - Lidingöbanan”. www.cactusrail.se. http://www.cactusrail.se/referenser-dokument/referenser/lidingobanan/. Läst 1 juni 2017. 
  23. ^ ”SÄO Lidingöbanan”. http://www.rtcon.se/sakdok/tri/Tri%20Spv%20Atr%203%20inkl%20SLM%201-10.pdf. Läst 9 maj 2018. 
  24. ^ ”TÅGOLYCKA”. app.tt.se. https://app.tt.se/bildobjekt/image/sdlta3b355e. Läst 24 augusti 2018. 
  25. ^ ”TÅGOLYCKA”. app.tt.se. https://app.tt.se/bildobjekt/image/sdlta3b3575. Läst 25 augusti 2018. 
  26. ^ Per Kagrell (7 oktober 1971). ”Tågen sprider nu skräck!”. Lidingö Tidning. 
  27. ^ ”Dödsolycka på Lidingöbanan” (på sv). lidingosidan.se. https://lidingosidan.se/lidingo/dodsolycka-pa-lidingobanan/. Läst 24 augusti 2018. 
  28. ^ Radio, Sveriges. ”Två omkomna i spårolyckor - P4 Stockholm” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=2415063. Läst 24 augusti 2018. 
  29. ^ ”Man påkörd av Lidingötåget” (på sv). lidingosidan.se. https://lidingosidan.se/lidingo/man-pakord-av-lidingotaget/. Läst 10 oktober 2018. 
  30. ^ Lidingötåget körde in i träd” (på sv-SE). Mitt i Stockholm. https://mitti.se/nyheter/lidingotaget-korde-in-i-trad/. Läst 10 oktober 2018. 
  31. ^ http://www.lidingo.se/download/18.f1ce160128cd9a7d838000153/MSN_2009_62+-+Inriktningsbeslut+%C3%B6versiktsplan+2011%2C+Liding%C3%B6+2030.+_ver+1_+_1_.pdf Arkiverad 27 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ http://www.lidingo.se/download/18.6dd3b36c12bac3105b380002111/Protokoll+Inriktningsbeslut+%C3%96versiktsplan+2011.pdf Arkiverad 27 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  33. ^ https://web.archive.org/web/20131016031318/http://www.sll.se/Handlingar/Trafikn%C3%A4mnden/2012/oktober/TN%201210-0208_Idestudie%20Liding%C3%B6banan_PDFA.pdf
  34. ^ Förhandlingsstart om satsningar på kollektivtrafik som ger tusentals nya bostäder
  35. ^ Lilla Lidingöbron Arkiverad 30 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]