Visa källa för Stockholms regeringskvarter

{{coord|59|19|46.2|N|18|3|56.9|E|type:landmark_region:SE|display=title}}
[[Fil:Stockholms regeringskvarter, 2013.jpg|miniatyr|stående=2.2|Stockholms regeringskvarter på [[Nedre Norrmalm]] (inom röd markering), vy mot norr, 2013.]]
'''Stockholms regeringskvarter''', ibland under benämningen ''Departementsstaden'', finns på [[Nedre Norrmalm]] i centrala [[Stockholm]]. Området ligger samlat kring [[Fredsgatan, Stockholm|Fredsgatan]] och [[Drottninggatan, Stockholm|Drottninggatans]] södra del och består av tio kvarter: [[Kvarteret Rosenbad|Rosenbad]], [[Kvarteret Lejonet|Lejonet]], [[Kvarteret Vinstocken|Vinstocken]], [[Kvarteret Johannes större|Johannes större]], [[Kvarteret Tigern, Stockholm|Tigern]], [[Kvarteret Röda bodarne|Röda bodarne]], [[Kvarteret Brunkhuvudet|Brunkhuvudet]], [[Kvarteret Brunkhalsen|Brunkhalsen]], [[Kvarteret Björnen och Loen|Björnen och Loen]]. Drottninggatan delar Departementsstaden i en västlig och en östlig sida.<ref>{{Webbref|url=http://www.huginmunin.se/portfolio/rgeringskvarteren/|titel=Regeringskvarteren|hämtdatum=2020-11-10|utgivare=Hugin & Munin}}</ref> 

De första fastigheterna i Departementsstaden förvärvades 1906 ([[Arvfurstens palats]]) och den sista år 2019 ([[Adelswärdska huset]]), båda i kvarteret Lejonet. I kvarterens fastigheter har [[Regeringskansliet]] lokaler för sina olika [[Sveriges departement|departement]]. Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska värden – de flesta är blåmärkta av [[Stadsmuseet i Stockholm]] vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".<ref>{{Webbref|url=http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html|titel=Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm|hämtdatum=2020-11-10|utgivare=Stadsmuseet, Stockholms stad}}</ref> Några är skyddade som [[byggnadsminne]]n. Byggnadsbeståndets ålder sträcker sig från 1640-talet, då kvarteren bildades, fram till våra dagars ombyggnationer.

Bland kända byggnader i kvarteren noteras [[Arvfurstens palats]] och [[Sagerska huset]] i [[kvarteret Lejonet]] samt [[Rosenbad]]komplexet i [[kvarteret Rosenbad]]. Fastigheterna ägs av [[svenska staten]] genom [[Statens fastighetsverk]]. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 år att genomföra, illustrerar även en ändrad inställning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: från total rivning av byggnadsbeståndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning.<ref name=Departementsstaden>
{{Tidningsref|rubrik=Kulturvärden nr 1, 2009|url=https://issuu.com/kulturvarden/docs/kulturvarden_2009-1|hämtdatum=2020-11-10|utgivare=[[Statens fastighetsverk]]|issn=1104-845x}}</ref> År 2020 fanns här omkring 4&nbsp;000 arbetsplatser för Regeringskansliets medarbetare.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/sa-arbetar-regeringen-och-regeringskansliet/|titel=Så arbetar regeringen och Regeringskansliet|hämtdatum=2020-11-10|datum=2020-05-04|utgivare=[[Regeringskansliet]]}}</ref>

==Kvarterens äldre historia==
===Regleringen av södra Norrmalm===
{{huvudartikel|Stadsplanering i Stockholm}}
[[Fil:Södra Norrmalm 1625 (Stockholms regeringskvarter).jpg|miniatyr|Området före regleringen 1625 med det ungefärliga läget för regeringskvarteren.]]
Mellan 1602 och 1635 var ''Norre Förstaden'' (Norrmalm) praktiskt taget en självständig stad, som snabbt ökade i både omfång och folkmängd. Anledningen var att [[Sveriges stormaktstid]] inletts under [[Gustav II Adolf]]s regering med stor inflyttning till huvudstaden som följd.<ref name=Björnen>{{Webbref|url=https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0005757_01.pdf|titel=Björnen - ett krukmakarkvarter i Södra Klara|hämtdatum=2020-11-10|utgivare=[[Stockholmskällan]]|efternamn=Århem|förnamn=Barbro}}</ref> Under åren 1635 till 1685 fyrdubblades Stockholms befolkning till cirka 60&nbsp;000 individer. Det skulle bli den största relativa befolkningsökningen i staden genom tiderna.{{sfn|Lundevall|2006|p=31}}

[[Stadsplan|Regleringen]] på Norrmalm tog sin början under 1630-talet när [[överståthållaren]] [[Klas Fleming (1592–1644)|Klas Fleming]] gav [[generalkvartermästare]]n [[Olof Hansson Örnehufvud]] i uppdrag att lägga ut en stram [[Rutnätsplan och radialplan|rutnätsplan]] över området. Idéerna kom från [[renässans]]en, det skulle vara regelbundna och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter.{{sfn|Lundevall|2006|p=37}} En regleringskarta från 1636 eller 1637 finns bevarad som visar de första utstakade kvarteren norr om [[Klara kyrka]]. Innan dess fanns här ett vildvuxet system av gator, gränder och oregelbundna kvarter. Vid den tiden existerade bara ett knappt tiotal stenhus, koncentrerade till södra delen av Norrmalm, resten var trähus respektive [[korsvirkeshus]].<ref>{{Webbref|url=http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/archives/5004-Dokument-och-publikationer/500%20Dokument_1/Arkeologiskt%20register/10092606.pdf.info|titel=Fastigheten Lejonet 1, Norrmalm, arkeologiskt rapportunderlag, RAÄ Stockholm 103, SR 378|hämtdatum=2020-11-10|utgivare=Stadsmuseet, Stockholms stad}}</ref>

Större gator var östra och västra ''Sträckegatan'' som gick krokiga och backiga öster och väster om [[Brunkebergsåsen]]. Under 1640-talets sista år arbetade man med gatunätet söder om Klara kyrka omkring ''Malmtorget'' (nuvarande [[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs torg]]). Fredsgatan stensattes 1648 (året då [[trettioåriga kriget]] tog slut) och då försvann även den sista resten av Sträckegatan.<ref name=Björnen /> I trakten kring kvarteret Björnen hade flera [[krukmakare]] sina gårdar och verkstäder, som arkeologiska utgrävningar från 1978 kunde visa. Allt revs eller flyttades när den nya "regulariteten" trädde i kraft.<ref name=Björnen/>

===Tidiga byggherrar===
[[Fil:Nedre Norrmalm 1645.JPG|miniatyr|Dansk 1640-talskarta över södra Norrmalm med nuvarande kvartersnamn.]]
De tidiga byggherrarnas befattningar och yrken visar att de attraktiva tomterna mittemot [[Slottet Tre Kronor]] förvärvades inte bara av personer ur högadeln och av höga statliga tjänstemän eller militärer, utan även av välbärgade hantverkare. Ett av de första husen som uppfördes i de nya kvarteren var [[Torstensonska palatset]] som började byggas 1640 för [[fältmarskalken]] [[Lennart Torstenson]]s räkning. Han lät resa sitt palats i nordöstra hörnet av det nybildade kvarteret ''Leoparden'' (nuvarande Lejonet). Delar av palatset är bevarade i [[Arvfurstens palats]] i form av en flygelbyggnad mot [[Fredsgatan, Stockholm|Fredsgatan]]. Där finns fortfarande palatsets påkostade sandstensportal.<ref name=Arvfursten>{{Webbref|url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_lejonet/arvfurstens-palats/|titel=Arvfurstens palats|hämtdatum=2020-11-10|datum=2020-10-09|utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref>

Lennart Torstenson fick aldrig flytta in i sitt palats. När han avled 1651 var bygget fortfarande i full gång. Tidiga grannar till honom blev rådmannen [[Henrik Ulfvenklou]] (Wulff), vilken 1644 lät uppföra ett stenhus direkt väster om Torstensons palats. [[Fältmarskalk]]en [[Gustaf Horn]] byggde 1642–1648 [[Gustav Horns palats|sitt palats]] i kvarteret ''Johannes större'', mittemot det Torstensonska. I samma kvarter lät [[stadsingenjör]]en [[Anders Torstensson]] uppföra sitt stenhus 1640.<ref>
{{Webbref|url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/johannes_storre/fredsgatan-4/|titel=Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4|hämtdatum=2020-11-10|datum=2020-10-12|utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> Det var han som stod för det praktiska arbetet med de nya stadsplanerna för Norrmalm och Södermalm.<ref>{{runeberg.org|nfcn|0319.html Anders Torstensson}}</ref> Vid mitten av 1660-talet var kvarteret ''Tigern'' bebyggt med palats för högadeln.<ref name=Tigern>{{Webbref|url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_tigern/kvarteret-tigern/|titel=Kvarteret Tigern|hämtdatum=2020-11-10|datum=2020-10-09|utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref>

Två hantverkare etablerade sig 1640 och 1641 med hus och verkstäder i kvarteret ''Johannes större'': [[remsnidare|hovremsnidaren]] Simon Juterbock respektive [[sadelmakare]]n Hans Herman. Efter dem uppkallas de båda byggnaderna som tillsammans går under namnet [[Sadelmakarens hus]]. Intill byggde samtidigt kanngjutarmästaren Göran Jeske det så kallade [[Kanngjutarmästarens hus]]. Årtalet ''1640'' syns på fasaden i form av till siffror utbildade [[ankarslut]]. Byggnaden är idag ett av Stockholms bäst bevarade 1600-talshus utanför [[Gamla stan]].<ref>[[:File:Kanngjutarmästarens hus infoskylt SFV.jpg|Informationstavla på Drottninggatan 8, utformat och uppsatt av Statens fastighetsverk]]</ref> Ytterligare en hantverkare flyttade till området, sadelmakaren och remsnidaren Gudmund Dyk som 1646–1652 lät i det då nybildade kvarteret ''Brunkhuvudet'' uppföra sin verkstad och bostad. Byggnaden kallas idag [[Mäster Dyks hus]].<ref name=Drottninggatan10>{{Webbref|url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_brunkhuvudet/drottninggatan-10/|titel=Drottninggatan 10|hämtdatum=2020-11-10|datum=2020-10-09|utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref>

När Lennart Torstenson började bygga sitt palats gick Norrmalms strandlinje mot [[Klara sjö]] direkt väster om kvarteren, ungefär i nuvarande [[Rödbodgatan]]s sträckning. På en dansk 1640-talskarta över Stockholm visande Norrmalm syns de nybildade kvarteren och bryggorna mot Klara sjö.<ref>{{Webbref|url=https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24127|titel=Dansk 1640-talskarta över Stockholm|hämtdatum=2020-11-10|utgivare=Stockholmskällan}}</ref> Genom omfattande utfyllnader, samt i viss mån [[Landhöjningen i Stockholm|landhöjningen]], flyttades strandlinjen under århundradenas lopp längre västerut och nya kvarter tillkom. Departementsstadens centrala delar med Drottninggatan och Fredsgatan som huvudgator har dock sina mått och sin struktur kvar alltsedan 1600-talets mitt.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Klara - en angelägenhet för staten|url=https://issuu.com/kulturvarden/docs/kulturvarden_2009-1|tidning=Kulturvärden nr 1, 2009|sid=10-14|issn=1104-845x|nummer=|förnamn=Peter|efternamn=Ohrstedt}}</ref>

===Klarabranden===
[[Fil:Klarabranden 1751 karta (Elefanten, Björnen, Loen, Tigern).jpg|miniatyr|Det av [[Klarabranden 1751]] berörda område (mörktonat).]]
{{huvudartikeln|Klarabranden 1751}}
År 1751 drabbades Norrmalms södra del av [[Klarabranden 1751|Klarabranden]] och i stort sett samtliga kvarter väster om Drottninggatan berördes, så även Björnen, Loen, Tigern och Rosenbad. Många byggnader som uppförts under 1600-talets andra hälft förstördes, bland dem [[Adelcrantzska palatset]] i kvarteret Björnen. Huset återuppbyggdes 1753 efter ritningar av arkitekten [[Carl Fredrik Adelcrantz]]. Även andra hus gick att åter sätta i stånd, men flera nybyggdes också, som [[Johan Ulrik Wertmüller|hovapotekare Wertmüllers]] trevåningshus i kvarteret Tigern.<ref>{{bokref|författare=[[Bo Grandien]]|titel=Stockholm i lågor|år=1968|utgivare=[[Bonnierförlagen|Bonnier]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|libris=8198033|sid=31-34}}</ref>

===Kvarterens namn===
Kvarterens djurnamn (''Lejonet, Tigern, Björnen och Loen'') är mycket gamla. De infördes mellan 1640- och 1660-talen och tillhör kategorin "vilda djur".{{sfn|Hasselblad|1979|p=113}} ''Johannes större'' är känt från mitten av 1650-talet som ''S:t Johannes''.{{sfn|Hasselblad|1979|p=111}} Namnet ''Rosenbad'' går tillbaka till slutet av 1600-talet då ett [[badhus]] låg här.<ref name=sid.115>{{harvnb|Hasselblad|1979|p=115}}</ref> Kvartersnamnet ''Vinstocken'' härrör från 1700-talets början och tycks vara slumpmässigt valt.{{sfn|Hasselblad|1979|p=95}} ''Brunkhuvudet'' och ''Brunkhalsen'' har sina namn efter [[Brunkeberget]] som här har sin södra utlöpare. Förledet ''brunke'' härrör från ordet "brant".{{sfn|Hasselblad|1979|p=127}} Nyast är ''Röda bodarne'' som uppkallats efter rödmålade [[Hamn|hamnbodar]] som låg där under 1800-talets början.<ref name=sid.115 />

==Bakgrund till Departementsstadens uppkomst==
[[Fil:Stockholms regeringskvarter, karta 2020.jpg|miniatyr|Departementsstadens kvarter, 2020.]]
I början av 1960-talet föreslog [[Byggnadsstyrelsen, Sverige|Byggnadsstyrelsen]] att samla den statliga kontorsverksamheten i ett område på [[Nedre Norrmalm]] som begränsas i öster av [[Malmtorgsgatan]], i norr av [[Herkulesgatan]], i väster av [[Tegelbacken]] och i söder av [[Strömgatan]] och [[Norrström]]. Centralt genom området löper Drottninggatan som här sedan 1800-talets andra hälft utvecklats till Stockholms nya affärscentrum med bank- och försäkringspalats och eleganta butiker. Gatan blev under 1840- och 1850-talet stadens ”snobbränna”, ett promenadstråk för folk som ville synas.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Tagandes gatorna så breda som han någonsin kan|url=https://issuu.com/kulturvarden/docs/kulturvarden_2009-1|tidning=Kulturvärden nr 1, 2009|sid=19-22|issn=1104-845x|nummer=|förnamn=Staffan|efternamn=Nilsson}}</ref>

Utslagsgivande för etableringen i de gamla [[Klarakvarteren]] var att [[Sveriges riksdag|Riksdagen]] skulle flytta från sina tillfälliga lokaler i [[Kulturhuset, Stockholm|Kulturhuset]] tillbaka till [[Helgeandsholmen]]. Läget för riksdagshusets permanenta bygge diskuterades länge under slutet av 1960-talet. Det fanns långtgående planer på ett riksdagshus i kvarteret Vinstocken vid Gustav Adolfs torg. 1969 beslöts dock att bygga om gamla Riksdags- och Riksbankshusen och flytta till Helgeandsholmen igen.{{sfn|Hall|1999|p=163}}

Från kvarteren på södra Norrmalm skulle departementens medarbetare få gångavstånd till [[Riksdagshuset i Stockholm|Riksdagshuset]] och ett koncentrerat område var lättare att bevaka än ett över flera stadsdelar utspritt. Innan dess var departementen utspridda på bland annat Norrmalm och i [[Gamla stan]], exempelvis i [[Kanslihuset]] och [[Kanslihusannexet]] och före detta [[Skandiahuset, Mynttorget|Skandiahuset]] vid [[Mynttorget]]. Det senare byggdes om för [[Utbildningsdepartementet]] som flyttade in 1967.<ref>{{webbref |url=https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0001071_01.pdf |titel='Skandiahuset ar otvifielaktigt ett af Sveriges märkligare byggnader... Det tyckes kunna trotsa årtusen' |hämtdatum=18 november 2020 |efternamn=Ritséll |förnamn=Johan |utgivare=Stockholmskällan |sid=80-89 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> Det fanns även planer på att anlägga en departementsstad i [[Kymlinge]] norr om Stockholm. För snabba kommunikationer till och från staden byggdes [[Kymlinge (tunnelbanestation)|Kymlinge tunnelbanestation]]. Planerna realiserades dock inte och tunnelbanestationen togs aldrig i bruk.<ref>{{webbref |url=https://www.fastighetsnytt.se/fastighetsmarknad/bostader/vill-flytta-gransen-for-att-bygga-i-kymlinge/ |titel=Vill flytta gränsen för att bygga i Kymlinge |hämtdatum=18 november 2020 |efternamn=Nordlander |förnamn=Maria |datum=22 februari 2016 |utgivare=Fastighetsnytt}}</ref> 

Redan i början av 1900-talet flyttades några departement till södra Norrmalm, bland dem [[Utrikesdepartementet]] som 1906 övertog [[Arvfurstens palats]] i kvarteret Lejonet. År 1918 flyttade dåvarande [[Ecklesiastikdepartementet]] till [[Kronprinsens stall]] (numera rivet) vid Tegelbacken och det nybildade [[Handelsdepartementet]] flyttade 1922 in i kvarteret Rosenbad vars byggnader övertogs av staten 1919 och 1924. År 1966 köptes före detta Skandinaviska Bankens hus i [[kvarteret Vinstocken]] och byggdes om för [[Försvarsdepartementet]].<ref name=Departementsstaden/>

==Planering och genomförande==
[[Fil:Stockholms innerstad - KMB - 16001000533553.jpg|miniatyr|Nedre Norrmalm 1972 när omdaningen för regeringskvarteren tog sin början. Drottninggatan (mitt i bild) delar området i en östra och en västra sida.]]
[[Fil:Adelcrantzska palatset 1979.jpg|miniatyr|Adelcrantzska palatset 1979 och byggarbeten i kvarteret Björnen.]]
År 1965 började staten förvärva mark från Stockholms stad i [[kvarteret Loen]] där man övertog [[Svenska Dagbladet]]s gamla fastighet i hörnet [[Karduansmakargatan]] / [[Klara södra kyrkogata]]. [[Norrmalmsregleringen]] pågick för fullt i kvarteren norr om Loen och hela området befann sig under komplett omdaning. Samtidigt fick arkitektkontoret [[Ahlgren-Olsson-Silow]] i uppdrag att utarbeta en utbyggnadsplan för kvarteren Björnen, Loen, Brunkhalsen, Brunkhuvudet, Johannes Större och Tigern.<ref>{{bokref |redaktör=Claes Dymling |titel=Riksdagens Hus|år=1983 |utgivare=Byggförlaget|utgivningsort=Stockholm |isbn=91-85194-48-4|sid=61}}</ref> Arkitekterna föreslog fullständig rivning och nybyggnad, med undantag för det sedan 1935 byggnadsminnesskyddade [[Adelcrantzka palatset]] i kvarteret Björnen. De föreslagna rivningarna skulle dock inte bli så omfattande som arkitekterna hade föreslagit och flera byggnader blev kvar, bland annat i Brunkhalsen, Brunkhuvudet och Johannes Större.<ref name=Departementsstaden/>

År 1968 överlämnades utbyggnadsplanen till staten för granskning. Gällande kvarteren Brunkhalsen och Brunkhuvudet (de så kallade Brunkarna) skar det sig mellan Stockholms stad och Byggnadsstyrelsen om hur kvarteret skulle bebyggas. Staden hade i samband med Norrmalmsregleringen och [[1962 års cityplan]] planerat att här låta uppföra ett stort [[parkeringshus]] för omkring 600 bilar vilket spolierade Byggnadsstyrelsens planer. Resultatet blev att staten till en början avstod från Brunkarna.<ref name=Departementsstaden/>

===Kvarteren väster om Drottninggatan===
I januari 1969 blev det definitivt klart att samtliga departement skulle samlas på Nedre Norrmalm. Den första stora flytten inleddes 1973 väster om Drottninggatan, när det så kallade [[Departementets hus|Departementshuset]], ritat av arkitekt [[Nils Tesch]], blev färdigt i [[kvarteret Loen]]. Till en början fick [[Bostadsdepartementet]], [[Jordbruksdepartementet]] och [[Socialdepartementet]] sina lokaler i den nya ämbetsmannabyggnaden på 25&nbsp;000 kvadratmeter.<ref name=Departementsstaden/> Med detta bygge påbörjades även en breddning av Jakobsgatan som innebar att kvarterets södra fastigheter fick rivas, medan två äldre byggnader vid Drottninggatan 15–17 (före detta [[Tjenstemannabanken]] och före detta [[Sundsvalls Handelsbank]]) bevarades.

I grannkvarteret Björnen började 1977 en omfattande rivning med undantag för [[Adelcrantzka palatset]]. Sommaren 1978 rapporterade [[Tidningarnas Telegrambyrå]] (TT) att ”Regeringen gett startsignal för regeringsbyggnader med omkring 1&nbsp;400 arbetsplatser till en kostnad av 140 miljoner kronor”.<ref>{{tidningsref |författare= |rubrik=Södra Klara blir ny departementsstad |url=https://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19780706.2.5&e=-------en--20--1--txt-txIN--------1 |tidning=Vestkusten |datum=6 juli 1978 | nummer=13 |sid=1 |hämtdatum=18 november 2020 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> På ett fotografi från 1979 syns Adelcrantzka palatset ensamt i kvarteret medan grundläggningsarbetena för den nya bebyggelsen pågår runt omkring. Här uppfördes nya byggnader efter ritningar av arkitektkontoret [[Ahlgren-Olsson-Silow]] med lokaler för [[Arbetsmarknadsdepartementet]], [[Finansdepartementet]] och [[Jordbruksdepartement]] som kunde flytta in 1982.<ref name=Departementsstaden/>
 
Mellan 1979 och 1981 byggdes även hela [[kvarteret Rosenbad]] om under ledning av [[Anders Tengbom]]s arkitektkontor för [[Statsrådsberedningen]] och [[Justitiedepartementet]]. Samtidigt iordningställdes [[kvarteret Röda bodarne]] (Centralpalatset) för [[Handelsdepartementet]].<ref name=Rosenbad>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_rosenbad/rosenbad/ |titel=Rosenbad |hämtdatum=18 november 2020 |datum=12 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref>

I kvarteret Tigern, beläget söder om Björnen, sparades enbart fasaderna till två byggnader i Tigerns södra del: före detta [[Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan, Drottninggatan|Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan]] och före detta [[Norrlandsbanken, Stockholm|Norrlandsbanken]]. Tre hus i kvarterets norra del (mot Jakobsgatan) revs helt och ersattes 1982 av ett nytt kontorskomplex ritat av EHKL arkitektkontor. Därmed var omdaningarna för de nya regeringskvarteren väster om Drottninggatan avslutade.<ref name=Departementsstaden/>

===Kvarteren öster om Drottninggatan===
[[Fil:Mäster Dyks hus, juli 2020b.jpg|miniatyr|[[Jakobsarkaden]] räddade [[Mäster Dyks hus]] från rivning, vy österut.]]
År 1983 fortsatte Byggnadsstyrelsen sitt utredningsarbete med kvarteren öster om Drottninggatan. Under tiden hade Stockholms stad skrinlagt sina planer om ett stort parkeringshus i Brunkhalsen. Det blåste nya vindar, och nu gällde varsam upprustning i stället för rivning och nybyggnad, allt enligt [[Cityplan 1977]] som även blev slutpunkten för Norrmalmsregleringen.<ref>{{bokref|titel=Cityplan 1977: förslag till generalplan för Stockholms city|år=1978|utgivare=[[Stockholms stadsbyggnadskontor]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|libris=1499856}}</ref>

År 1979 förvärvade staten samtliga fastigheter i Brunkhuvudet och Brunkhalsen. Här fanns också några kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bland dem [[Mäster Dyks hus]] mot Drottninggatan och [[Brunkhalsen 5|Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernans byggnad]] samt [[Nordiska Handelsbanken, Stockholm|Nordiska Handelsbankens byggnad]], båda mot [[Malmtorgsgatan]]. Den senare inrymde mellan 1928 och 1973 postkontoret ''Stockholm 16'' och var länge rivningshotad. En medborgaropinion bidrog dock till att posthuset och Mäster Dyks hus bevarades och att den återstående delen av Jakobsgatan inte breddades. Istället lades trottoaren indraget bakom husens södra fasad och [[Jakobsarkaden]] skapades. I september 1988 kunde delar av Utrikesdepartementet flytta in i Brunkhuvudet medan Brunkhalsen 1993 blev hemvist för [[Kulturdepartementet]] och [[Utbildningsdepartementet]].<ref name=Departementsstaden/>

Nästa ombyggnadsetapp gällde [[Kvarteret Johannes större]], beläget direkt söder om Brunkhuvudet. Även i detta kvarter fanns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bland dem [[Gustav Horns palats]], [[Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan|Sundsvallsbankens]] före detta byggnad, [[Sadelmakarens hus]] och [[Kanngjutarmästarens hus]]. Sundsvallsbankens hus övertogs av staten redan 1972 och byggdes 1984 om för Utrikesdepartementets pressrum. 1988 avslutades en större ombyggnad av kvarteret som gällde en förbindelsekulvert till Brunkhuvudet och lokaler för [[Medelhavsmuseet]].<ref name=Departementsstaden/>
 
Kvarterets västra delar (mot Drottninggatan) ombyggdes åren 1992 till 1995 och berörde Sadelmakarens och Kanngjutarmästarens hus. Det senare anses vara ett av de bäst bevarade bostadshusen från 1600-talet utanför Gamla stan.<ref> [[:File:Kanngjutarmästarens hus infoskylt SFV.jpg|Informationstavla på Drottninggatan 8, utformat och uppsatt av Statens Fastighetsverk]]</ref> Till kvarterets västra delar flyttade 1995 Utrikesdepartementets handelsavdelning. En sista etapp som omfattade bland annat renovering av fasaderna i den östra kvartersdelen blev klart 1997.<ref name=Departementsstaden/> Därmed var tre decenniers omdaning av Stockholms regeringskvarter avslutad.

==Moderniseringar och upprustningar==
[[Fil:Näringsdepartementets hus 2011.jpg|miniatyr|Näringsdepartementets hus byggs på med flera våningar, 2011.]]
[[Fil:Rosenbad, renovering aug 2020.jpg|miniatyr|Renovering av Rosenbad pågår, 2020.]]
Inga större om- eller nybyggnader hade gjorts i Departementsstaden sedan 1990-talets slut, men i början av 2000-talet var några av regeringskvarterens fastigheter i stort behov av teknisk och lokalmässig upprustning. 
===Kvarteret Tigern===
Ombyggnad av [[kvarteret Tigern, Stockholm|kvarteret Tigern]] inleddes 1999 sedan utredningar från 1995 visat på ett behov av förbättrad arbetsmiljö och inomhusklimat. Det fanns även krav på ökat antal arbetsplatser för Regeringskansliet. Som generalkonsult och arkitekt för projektet anlitades [[Wingårdh Arkitektkontor]].<ref name=Tigern /> 

===Kvarteret Loen===
Åren 2009 till 2012 genomfördes en omfattande ombyggnad av Nils Teschs byggnad från 1960-talet i [[kvarteret Loen]]. Huset påbyggdes med några våningar och den tekniska utrustningen moderniserades. För gestaltningen stod [[BAU Arkitekter]] och [[Reflex Arkitekter]]. I september 2017 klassades kvarteret Loen som miljöbyggnad i klass silver. Av de 14 parametrar som granskats blev det fyra guld, sju silver och tre brons.<ref name=Loen>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_loen/kvarteret-loen/ |titel=Kvarteret Loen |hämtdatum=18 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
===Kvarteret Björnen===
Under hösten 2014 påbörjades moderniseringen av [[kvarteret Björnen]]. Delar av 1980-talsbyggnaden revs och påbyggdes sedan med sex nya våningar. En gårdsflygel revs och gjorde Adelcrantzska palatset mer synligt. Även palatset fick en välbehövlig uppfräschning. Arbetena avslutades 2018. Byggherre var [[Statens Fastighetsverk]], arkitekter var [[White arkitekter]] och [[BAU Arkitekter]].<ref>{{Cite video|url=https://www.youtube.com/watch?v=Xvvosrryllg|title=Ombyggnad av kvarteret Björnen i Stockholm|date=2018-02-13|accessdate=2020-11-18|publisher=Statens fastighetsverk}}</ref>

===Kvarteret Rosenbad===
I januari 2019 inleddes en omfattande renovering av byggnadsbeståndet i [[kvarteret Rosenbad]] som beräknas vara avslutad 2021.{{uppdatera mening|datum=2023-01}} Utöver en invändig upprustning av lokaler och tekniska installationer ingår även restaurering av fasadernas stendetaljer. Stenar som behöver nytillverkas har gjutits av och kommer att huggas på ett stenhuggeri i [[Hannover]]. Regeringskansliets verksamhet är under tiden inrymd i kringliggande kvarter. Statsminister [[Stefan Löfven]] fick ett tillfälligt tjänsterum i Adelcrantzka palatset i kvarteret Björnen där Statsminister Ulf Kristersson satt fram till 2023, då Rosenbad blev klart för inflyttning. Renoveringen beräknas kosta 1,4 miljarder kronor.<ref>{{tidningsref |förnamn=Matilda |efternamn=Träff |rubrik=Stefan Löfven flyttar ut från Rosenbad |url=https://www.expressen.se/nyheter/stefan-lofven-flyttar-ut-fran-rosenbad-/ |tidning=Expressen |datum=14 september 2018 |hämtdatum=18 november 2020 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> Ansvarig arkitekt är [[Arcona (fastighetsbolag)|Arcona]].<ref>{{pressmeddelanderef|url=https://www.arcona.se/2019/04/arcona-renoverar-rosenbad/|rubrik=Arcona renoverar Rosenbad|utgivare= Arcona|datum= 26 april 2019|åtkomstdatum= 18 november 2020 |arkivurl=|arkivdatum=}}</ref>

Hela området kring Rosenbad säkras för obehörig trafik genom hinder som består av fasta och rörliga pollare. Exempelvis finns en rad pollare som stänger av Fredsgatans genomfartstrafik till Gustav Adolfs torg.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/pagaende-byggprojekt/stockholm/renovering-rosenbad/ |titel=Renovering av Rosenbad |hämtdatum=18 november 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200524221101/https://www.sfv.se/sv/fastigheter/pagaende-byggprojekt/stockholm/renovering-rosenbad/|arkivdatum=24 maj 2020}}</ref> Liksom Rosenbads byggnader är samtliga fastigheter i Departementsstaden klassade som [[skyddsobjekt]].

==Departementens kvarter==
Kvarter och besöksadresser gällande år 2020. I alfabetisk ordning.<ref>{{webbref |url=https://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/departementens-epost--och-besoksadresser/ |titel=Departementens e-post- och besöksadresser |hämtdatum=18 november 2020 |utgivare=Regeringskansliet }}</ref> 
[[Fil:Brunkhuvudet 1, Malmtorgsgatan, juli 2020c.jpg|miniatyr|Entré till Infrastrukturdepartementet, kvarteret Brunkhuvudet (Malmtorgsgatan 3).]]
*[[Arbetsmarknadsdepartementet]]: [[Kvarteret Tigern, Stockholm|Tigern]] (Fredsgatan 8)
*[[Finansdepartementet]]: [[Kvarteret Björnen och Loen|Björnen och Loen]] (Jakobsgatan 24)
*[[Försvarsdepartementet]]: [[Kvarteret Vinstocken|Vinstocken]] (Jakobsgatan 9)
*[[Infrastrukturdepartementet]]: [[Kvarteret Brunkhuvudet|Brunkhuvudet]] (Malmtorgsgatan 3)
*[[Justitiedepartementet]]: [[Kvarteret Björnen och Loen|Björnen och Loen]] (Herkulesgatan 17)
*[[Kulturdepartementet]]: [[Kvarteret Brunkhalsen|Brunkhalsen]] (Drottninggatan 16)
*[[Miljödepartementet]]: [[Kvarteret Johannes större|Johannes större]] (Fredsgatan 6)
*[[Näringsdepartementet]]: [[Kvarteret Björnen och Loen|Björnen och Loen]] (Herkulesgatan 17)
*[[Socialdepartementet]]: [[Kvarteret Tigern, Stockholm|Tigern]] (Fredsgatan 8)
*[[Utbildningsdepartementet]]: [[Kvarteret Brunkhalsen|Brunkhalsen]] (Drottninggatan 16)
*[[Utrikesdepartementet]]: [[Kvarteret Lejonet|Lejonet]] (Gustav Adolfs torg 1)

==Departementsstadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader (urval)==
I alfabetisk ordning:
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%;"
! class="unsortable" | Bild
!Artikelnamn
!Kvarter
!Lagskydd
!Kort beskrivning
!BBR-länk
|-
|style="height:50px" |[[File:Adelkrantzka.V fasaden.jpg|100px]]
|'''[[Adelcrantzska palatset]]'''
|[[Kvarteret Björnen|Björnen]]
|[[Byggnadsminne]] (1935)
|Palatset ritades 1753 av arkitekt [[Carl Fredrik Adelcrantz]] och är uppkallat efter honom. Efter 1928 låg [[Vattenfall (företag)|Kungliga Vattenfallsstyrelsen]] i huset. Den övriga bebyggelsen i kvarteret revs 1977 och palatset är idag omgivet av [[regeringskansliet]]s moderna kontorskomplex.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_bjornen/adelcrantzka-palatset1/ |titel=Adelcrantzska palatset |hämtdatum=18 november 2020 |datum=21 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref>
|{{BBR-länk|21400000284245|b}}
|-
|style="height:50px" |[[File:Adelswärdska huset juli 2020.jpg|100px]]
|'''[[Adelswärdska huset]]'''
|[[Kvarteret Lejonet|Lejonet]]
|
|Byggnaden uppfördes 1890 och är ritad av arkitekt [[Isak Gustaf Clason]]. Uppdragsgivare var politikern och industrimannen [[Theodor Adelswärd]]. 2019 köptes byggnaden av staten för 550 miljoner kronor.<ref>{{tidningsref |förnamn=Johan |efternamn=Hellekant |rubrik=Prisrekord när Löfvens granne köps ut |url=https://www.svd.se/nytt-prisrekord-nar-regeringen-koper-ut-lofvens-granne |tidning=Svenska Dagbladet |datum=16 april 2019 |hämtdatum=18 november 2020 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> 
|{{BBR-länk|21420000010029|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Arvfurstens palats 2011a.jpg|100px]]
|'''[[Arvfurstens palats]]'''
|[[Kvarteret Tigern, Stockholm|Tigern]]
|Byggnadsminne (1935) 
|Palatset uppfördes mellan 1783 och 1794 för prinsessan [[Sofia Albertina]], syster till kung [[Gustav III]]. Arkitekt var [[Erik Palmstedt]] och inredningarna skapades av [[Louis Masreliez]]. Husets lokaler används sedan 1906 av [[Utrikesdepartementet]].<ref name=Arvfursten /> 
|{{BBR-länk|21400000310815|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Centralpalatset, Stockholm, 2019 (01).jpg|100px]]
|'''[[Centralpalatset, Stockholm]]'''
|[[Kvarteret Röda bodarne|Röda bodarne]]
|
|Byggnaden upptar hela kvarteret ''Röda bodarne''. Arkitekt var [[Ernst Stenhammar]] och huset byggdes under åren 1896-1898 på uppdrag av bankiren [[Axel Burman]]. Förändrad takvåning och påbyggnad utfördes 1929–1931 genom arkitekt [[Sven Markelius]]. Sedan 2015 har delar av Utrikesdepartementet sina lokaler i huset.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvarteret_roda_bodarna/centralpalatset/ |titel=Centralpalatset |hämtdatum=18 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000324206|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Departementets hus, augusti 2020.jpg|100px]]
|'''[[Departementets hus]]'''
|[[Kvarteret Loen|Loen]]
|
|Byggnaden var det första nybygget för Departementsstaden, uppförd åren 1969–1971 efter arkitekt [[Nils Tesch]]s ritningar. Teschs byggnad blev omstridd, både utskälld och lovordad. Åren 2009 till 2012 renoverades kvarteret Loen genomgripande och Teschs hus byggdes på med några våningar med volymer av olika djup och höjd, samt i avvikande fasadmaterial. För gestaltningen stod [[BAU Arkitekter]] och [[Reflex Arkitekter]].<ref name=Loen />
|{{BBR-länk|21400000284246|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Mäster Dyks hus, juli 2020a.jpg|100px]]
|'''[[Mäster Dyks hus]]'''
|[[Kvarteret Brunkhuvudet|Brunkhuvudet]]
|
|Byggherren för huset vid Drottninggatan 10 var [[sadelmakare]]n Gudmund Dyk som omkring 1640 lät på det då nybildade kvarteret uppföra sin verkstad och bostad. Delar av huset hyrde han även ut. På 1600-talets slut och 1700-talet ägdes byggnaden av adelsfamiljerna [[Bååth]], [[Grundelstierna]] och [[Benzelstierna]]. Nuvarande utseende skapades på 1800-talets mitt av arkitekt [[Axel Kumlien]]. Huset förvärvades 1979 av staten genom [[Statens Fastighetsverk]].<ref name=Drottninggatan10 />
|{{BBR-länk|21420000008996|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Drottninggatan 14cc.jpg|100px]] 
|'''[[Gahns hus]]''' 
|[[Kvarteret Brunkhuvudet|Brunkhuvudet]]
|Byggnadsminne (1993)
|Gahns hus ritades 1929 av arkitekt [[Wolter Gahn]] och uppkallades efter honom. Det är ett av Stockholms första [[funkis]]hus. Uppdragsgivare var Skandinaviska Fastighetsbolaget. På platsen fanns innan dess Fagerbergska huset uppkallat efter sadelmakaren [[Jacob Fagerberg]].<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/gahns-hus/ |titel=Gahns hus |hämtdatum=18 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000286546|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Medelhavsmuseet, aug 2020.jpg|100px]] 
|'''[[Gustav Horns palats]]''' 
|[[Kvarteret Johannes större|Johannes större]]
|Byggnadsminne (1993)
|Huset byggdes 1642–1648, för [[fältmarskalk]]en [[Gustaf Horn]], men brann i slutet av 1800-talet och byggdes om i förändrad karaktär på det gamla palatsets murar. Under tiden som huvudkontor för [[Inteckningsbanken]] byggdes huset till åt [[Fredsgatan, Stockholm|Fredsgatan]] och [[Jacobsgatan]]. Dagens exteriör härrör från 1930-talet, och idag hyser byggnaden [[Medelhavsmuseet]] samt delar av [[Regeringskansliet]].<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/johannes_storre/medelhavsmuseet/ |titel=Medelhavsmuseet |hämtdatum=19 november 2020 |datum=22 september 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000721135|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Drottninggatan 8, Kanngjutarmästarens hus, juli 2020.jpg|100px]]
|'''[[Kanngjutarmästarens hus]]'''
|[[Kvarteret Johannes större|Johannes större]]
|Byggnadsminne (1995)
|Huset uppfördes på initiativ av kanngjutarmästaren Göran Jeske, även kallad ''Göran Kanngjutare'', och stod färdigt år 1640. Årtalet syns på fasaden i form av till siffror utbildade [[ankarslut]]. Kanngjutarmästarens hus är ett av de bäst bevarade bostadshusen från 1600-talet utanför Gamla stan. Fastigheten förvärvades av staten 1967 och renoverades 1994–1995 för Regeringskansliet. Vid renoveringen rekonstruerades fasaderna från 1821.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/drottninggatan-8 |titel=Drottninggatan 8 |hämtdatum=19 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000721138|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Kumlienska huset, juli 2020a.jpg|100px]]
|'''[[Kumlienska huset (kvarteret Lejonet)|Kumlienska huset]]'''
|[[Kvarteret Lejonet|Lejonet]]
|
|På dåvarande tomten ''Lejonet 2'' som var långsmal och sträckte sig från Fredsgatan ner till dagens [[Strömgatan]] lät handelsmannen och rådmannen [[Henrik Ulfvenklou]] (Wulff) uppföra ett hus 1644. Under årens lopp blev huset både tillbyggt, påbyggt och ombyggt. Fastigheten på tomtens norra del byggdes 1882 om efter arkitekterna [[Axel Kumlien|Axel]] och [[Hjalmar Kumlien]]s ritningar. Det var då byggnaden började kallas "Kumlienska huset". I bottenvåningen hade [[John V. Löfgren & Co]], en exklusiv butik för främst siden- och sammetstyger, sina lokaler, och på översta våningsplanet låg den kände Stockholmsfotografen [[Johannes Jaeger]]s fotoateljé. År 1940 förvärvades fastigheten ''Lejonet 2'' av staten och på 1970-talet utfördes invändiga och utvändiga ombyggnader för [[Utrikesdepartementet]].<ref name=Arvfursten />
|{{BBR-länk|21420000010031|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan.jpg|100px]]
|'''[[Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan, Drottninggatan|Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan<br> (Drottninggatan)]]'''
|[[Kvarteret Tigern, Stockholm|Tigern]]
|
|I hörnet av Drottninggatan 7 och [[Fredsgatan, Stockholm|Fredsgatan]] 8 lät [[Lifförsäkrings AB Nordstjernan]] 1874–1876 uppföra ett nytt huvudkontor efter [[Axel Kumlien|Axel]] och [[Hjalmar Kumlien]]s ritningar. Byggnaden utgör den äldsta nu synliga delen av kvarteret Tigern. På hörnet mot Drottninggatan finns än idag Nordstjernans stjärnsymbol flankerad av två [[karyatider]], skapade av skulptören [[Frithiof Kjellberg]]. Fasaden är delvis en [[Replik (objekt)|replik]] och innanför döljer sig nybyggda, moderna kontorslokaler.<ref name=Tigern />
|{{BBR-länk|21400000338023|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Kvarteret Brunkhalsen, Malmtorgsgatan 5, nov 2019b.jpg|100px]]
|'''[[Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan, Drottninggatan|Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan<br> (Malmtorgsgatan)]]'''
|[[Kvarteret Brunkhalsen|Brunkhalsen]]
|
|Arkitekt [[Erik Josephson]] ritade byggnaden i rött tegel och kalksten som uppfördes 1897–1899 för Lifförsäkrings AB Nordstjernan. Bolaget hade sedan tidigare sitt huvudkontor ett stenkast längre bort i kvarteret Tigern vid hörnet Drottninggatan / Fredsgatan. Huset var länge rivningshotat och skulle lämna plats för ett stort parkeringshus för omkring 600 bilar. 1979 förvärvades byggnaden tillsammans med samtliga andra fastigheter i kvarteret av svenska staten för att bli en del av Stockholms regeringskvarter.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/regeringskvarteren/kvartert_brunkhalsen/kvarteret-brunkhalsen/ |titel=Kvarteret Brunkhalsen, Malmtorgsgatan 5 i Stockholm |hämtdatum=19 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref>
|{{BBR-länk|21420000008993|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Nordiska banken.JPG|100px]]
|'''[[Nordiska Handelsbanken, Stockholm|Nordiska Handelsbanken]]'''
|[[Kvarteret Brunkhuvudet|Brunkhuvudet]]
|
|Nuvarande byggnad uppfördes 1920 för Nordiska Handelsbanken efter ritningar av arkitekt [[Ernst Stenhammar]]. Åren 1928–1973 inrymde det postkontoret ''Stockholm 16''. På platsen fanns ursprungligen [[Malmtorgsbadet]], även kallat Stora Badhuset som öppnade 1869 på initiativ av [[Carl Curman]]. År 1988 byggdes huset om och renoverades för bland annat [[Utrikesdepartementet]]s bibliotek.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/nordiska-handelsbanken/ |titel=Nordiska Handelsbanken |hämtdatum=19 november 2020 |datum=12 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21420000008995|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Rosenbad 2006.jpg|100px]]
|'''[[Rosenbad]]'''
|[[Kvarteret Rosenbad|Rosenbad]]
|Byggnadsminne (1935) 
|Byggnaden är ritad av arkitekt [[Ferdinand Boberg]] för AB Rosenbad och [[Nordiska Kreditbanken]] och stod färdig 1902. Byggnaden har blivit något av en [[symbol]] för [[Sveriges regering]]. En omfattande renovering av Rosenbad påbörjades i januari 2019 och planeras vara klar hösten 2021.{{uppdatera mening|datum=2023-01}} Under renoveringen har verksamheten flyttat till andra lokaler i Regeringskvarteren.<ref name=Rosenbad />
|{{BBR-länk|21400000323258|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Johannes större 9, Fredsgatan - Drottninggatan, juli 2020 (3).jpg|100px]]
|'''[[Sadelmakarens hus]]'''
|[[Kvarteret Johannes större|Johannes större]]
|Byggnadsminne (1995)
|Sadelmakarens hus består av två fastigheter i hörnet Fredsgatan / Drottninggatan som bebyggdes 1640 och 1641 av två [[sadelmakare]], Simon Juterbock respektive Hans Herman. På 1700-talet låg i gathuset Drottninggatan nr 6 den välkända [[Källaren Kejsarkronan]] som öppnade här 1728 och flyttade 1779 till Gamla stan. 1822 var ägaren grosshandlaren i vin och spirituosa, [[Johan Cederlund]], känd för [[punsch]]en som bär hans namn. Fastigheten förvärvades av staten 1967 och byggdes om 1994–1995 för [[Regeringskansliet]], samtidigt förklarades byggnaden som statligt byggnadsminne.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/drottninggatan-6 |titel=Drottninggatan 6 |hämtdatum=19 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000721137|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Sagerska huset 2008.jpg|100px]]
|'''[[Sagerska huset]]'''
|[[Kvarteret Lejonet|Lejonet]]
|Byggnadsminne (1994)
|Huset uppfördes för diplomaten [[Robert Sager]] som privatpalats under flera ombyggnader i slutet av 1800-talet. Huset beboddes av medlemmar av släkten Sager fram till 1988 och var då det sista bebodda privatpalatset i Stockholms innerstad. Det förvärvades därefter av staten och är sedan våren 1995 [[Sveriges statsminister]]s officiella [[residens]] och representationsvåning.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/sagerska-huset/ |titel=Sagerska huset |hämtdatum=19 november 2020 |datum=12 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000310814|b}} 
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Kvarteret Vinstocken, juli 2020.jpg|100px]]
|'''[[Skandinaviska Bankens palats]]'''
|[[Kvarteret Vinstocken|Vinstocken]]
|Byggnadsminne (1993)
|Bankpalatset, beläget på Gustav Adolf Torgs norra sida, byggdes efter ritningar av arkitekt [[Erik Josephson]] för [[Skandinaviska Kreditaktiebolaget]] och stod färdigt 1918. På tomten fanns innan dess vinkällaren [[Kastenhof]] och efter 1857 det anrika [[Hotell Rydberg]]. En större tillbyggnad gjordes 1922 mot Jakobsgatan, även den ritad av Josephson. Fastigheten förvärvades av staten 1965 och byggdes om för i första hand [[Försvarsdepartementet]].<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/kvarteret-vinstocken-stockholm/ |titel=Kvarteret Vinstocken, Stockholm |hämtdatum=19 november 2020 |datum=9 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210123190319/https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/kvarteret-vinstocken-stockholm/ |arkivdatum=23 januari 2021 }}</ref>
|{{BBR-länk|21400000344248|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Skånebanken entre 2009.jpg|100px]]
|'''[[Skånebanken, Stockholm|Skånebanken]]'''
|[[Kvarteret Rosenbad|Rosenbad]]
|Byggnadsminne (1935)
|Bankpalatset byggdes efter ritningar av [[Gustaf Wickman]] i [[jugendstil]] och år 1900 stod det klart för inflyttning. I slutet av 1960-talet lämnade banken lokalerna och staten köpte fastigheten som numera ingår i Rosenbadkomplexet.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/skanebanken |titel=Skånebanken |hämtdatum=19 november 2020 |datum=11 november 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000690623|b}}
|- 
|style="height:50px" |[[Fil:Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan, 2020c.jpg|100px]]
|'''[[Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan|Sundsvalls Enskilda Bank]]'''
|[[Kvarteret Johannes större|Johannes större]]
|Byggnadsminne (1995)
|På platsen vid Fredsgatan 4 fanns ett hus från 1640, som byggts av stadsingenjören [[Anders Torstensson]]. Det revs och istället uppfördes 1902 ett elegant bankhus i [[jugendstil]] ritat av arkitekt [[Gustaf Wickman]] efter en [[arkitekttävling]]. Fasaderna gestaltades av skulptören [[Christian Eriksson]]. Byggnaden förvärvades av staten 1967 för att ingå i Departementsstaden. Bankhallen i bottenvåningen renoverades 1984 och återställdes i ursprungligt skick. Den fungerar numera som pressrum för [[Utrikesdepartementet]].<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/sundsvalls-enskilda-bank-fredsgatan-4 |titel=Sundsvalls Enskilda Bank, Fredsgatan 4 |hämtdatum=19 november 2020 |datum=12 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21400000303487|b}}
|- 
|style="height:50px" |[[Fil:Sundsvalls Handelsbank, Drottninggatan 17, aug 2020.jpg|100px]]
|'''[[Drottninggatan 17|Sundsvalls Handelsbank]]'''
|[[Kvarteret Loen|Loen]]
|
|År 1908 stod byggnaden med den rikt ornamenterade [[jugend]]fasaden i röd [[Övedssandsten]] och röd puts färdig som hade ritats av [[Thor Thorén]]. Bankverksamheten upphörde 1974 och lokalerna nyttjades därefter av Regeringskansliet. Mellan 2011 och 2013 renoverades byggnaden på uppdrag av [[Statens fastighetsverk]]. Man genomförde en varsam ombyggnad för bland annat [[Dansmuseet]].<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/sundsvalls-handelsbank/ |titel=Sundsvalls handelsbank |hämtdatum=19 november 2020 |datum=11 november 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21420000044566|b}}
|-
|style="height:50px" |[[Fil:Sydsvenska kreditaktiebolaget.jpg|100px]]
|'''[[Sydsvenska kreditaktiebolaget, Stockholm|Sydsvenska kreditaktiebolaget]]'''
|[[Kvarteret Lejonet|Lejonet]]
|
|Byggnaden är ritad av arkitekten [[Gustaf Wickman]] i [[jugendstil]] och år 1909 kunde [[Sydsvenska kreditaktiebolaget]] slå upp portarna för det nya huvudkontoret. Byggnaden förvärvades redan 1979 av staten. Idag rymmer den kontorslokaler för [[Utrikesdepartementet]] och butiker. 
|{{BBR-länk|21420000010028|b}}
|- 
|style="height:50px" |[[Fil:Jakobsgatan 20, Drottninggatan 13, aug 2020.jpg|100px]]
|'''[[Tjenstemannabanken]]'''
|[[Kvarteret Loen|Loen]]
|
|[[Ernst Stenhammar]] ritade bankhuset som stod färdigt 1908. Byggnaden var en av de första i Stockholm med fasader i hårdbränt, handslaget [[Helsingborgstegel]]. I samband med bygget av [[Departementets hus]] 1969–1971 revs hörnhuset mot Drottninggatan och brandgaveln blottades. Den kläddes med Helsingborgstegel och fick nya fönsteröppningar vid en om- och nybyggnad 1979. Över entrén mot Drottninggatan märks ett skulpterat lodjurshuvud, som är symbol för kvarteret Loen.<ref>{{webbref |url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/regeringsbyggnader/tjenstemannabanken/ |titel=Tjenstemannabanken |hämtdatum=19 november 2020 |datum=12 oktober 2020 |utgivare=Statens fastighetsverk}}</ref> 
|{{BBR-länk|21420000044566|b}}
|}

==Andra länder==
*[[Bundesviertel|Bonns regeringskvarter]]
*[[Whitehall|Londons regeringskvarter]]

==Se även==
*[[Kvarter i Stockholm]]
*[[Klarakvarteren]]
*[[Norrmalmsregleringen]]
*[[Diplomatstaden]]

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Källor===
*[https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2009_01/s28-departementsstaden.pdf SFV: Departementsstaden av Staffan Nilsson, sid. 29–31.]
*[https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2009_01/s10-klara_en_angelagenhet_for_staten_bjornen_och_loen.pdf SFV: Klara – en angelägenhet för staten]
* {{Bokref/Björn Hasselblad/1979|}}
*[https://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/departementens-epost--och-besoksadresser/ Departementens e-post- och besöksadresser]
*{{Bokref/Thomas Hall/1999}}
*{{bokref|titel=Stockholm, den planerade staden|efternamn=Lundevall|förnamn=Peter|år=2006|utgivare=Carlssons bokförlag|id={{ISBN|91-7203-788-1}}}}
*Informationsskyltar utformade och uppsatta av [[Statens Fastighetsverk]] på respektive fastighet

==Externa länkar==
* {{Commonscat WD}}

{{kvarter i Stockholm}}
{{Utmärkt}}
[[Kategori:Kvarter på Norrmalm|Stockholms regeringskvarter]]
[[Kategori:Informella områden i Stockholm]]
[[Kategori:Regeringsbyggnader i Sverige]]
[[Kategori:Stadsplanering i Stockholm]]
[[Kategori:Byggnader och anläggningar på Norrmalm]]
[[Kategori:Stockholms historia]]
[[Kategori:Blåmärkta byggnader i Stockholm]]
[[Kategori:Byggnadsminnen i Stockholms län]]