Strömstare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strömstare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Cinclus cinclus R(ThKraft).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljStrömstarar
Cinclidae
SläkteCinclus
ArtStrömstare
C. cinclus
Vetenskapligt namn
§ Cinclus cinclus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Cinclus-cinclus-Europe.png
Utbredning i Europa:
  Hela året, inklusive häckning.


  Endast vinterkvarter.
Synonymer
Cinclus aquaticus
Strömstare (Cinclus cinclus), Eskilstuna, Sweden, November 2015 0002.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med
En Strömstare på en sten i en strömmande vinterfors.

Strömstare (Cinclus cinclus) är en fågel i familjen strömstarar. Den är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Strömstaren förekommer i större delen av Europa och i västra och centrala Asien. Den delas upp i en mängd underarter med följande utbredning:[2]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar den i större delar av landet men med en högre koncentration i norra halvan av landet, medan den på vintern påträffas spridd över hela landet, ibland ända ute i kustbandet.

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort med rak bakkant. Adulta fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den tjocka fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak, utan bågar eller glid, och med mycket snabba vingslag.

Fjäderdräkten hos den adulta fågeln ser, förutom bröst och haka, helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare vattring främst över ryggen. Stjärtpennor, vingarna och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är hos nominatformen närmast svart medan brittiska och centraleuropeiska fåglar har en kastanjebrun ton på buken och ibland även på huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Sången hörs ofta mitt i vintern och är en lugnt framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och gnisslande. Locklätet är kort och strävt.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Strömstare vid Gullspångsälven - Gullspång

Strömstaren vistas ständigt vid vatten, företrädesvis strömmande vattendrag, och simmar och dyker mycket skickligt. I vattendraget kan strömstaren springa på bottnen i jakt på nattsländelarver och andra småkryp.[3] Boet byggs vid strömande vatten i stenklyftor, under broar och liknande.[4] Boet är förhållandevis stort, klotformat med en liten cirkelformad öppning.[4] Det byggs av bland annat mossa och tätas inuti med fjädrar och dun.[4] Den lägger fyra till sex rent vita ägg och ungarna tas om hand av båda föräldrarna.

Strömstaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 131 000–292 000 par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Strömstare har kallats vattenstare[4] och i Älvdalen i Dalarna för fors-sparre[5].

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Den är Norges nationalfågel.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Cinclus cinclus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 18 februari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Olika sätt att bli mätt”. Fältbiologen (Fältbiologerna) (4): s. 25. 2 april 2011. http://www.faltbiologerna.se/faltbiologen/tillsammans. Läst 18 februari 2014. 
  4. ^ [a b c d] Carl Agardh Westerlund (1867) Skandinavisk oologi, Albert Bonniers förlag, Stockholm, sid:51
  5. ^ Johan Ernst Rietz (1962) Strömstare, Svenskt dialektlexikon, faksimilutgåva Malmö , Gleerups, Lund 1862–1867, sid:161
  6. ^ Geir Åge, Jensen (22 april 2011). ”Norges nasjonalfugl fossekallen” (på norska). Norsk Rikskringkasting. http://www.nrk.no/telemark/norges-nasjonalfugl-fossekallen-1.6578122. Läst 18 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]