Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sundsvalls stad och dess administrativa historia. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall , för dagens kommun, se Sundsvalls kommun . Sundsvalls stad var en tidigare kommun i Västernorrlands län . Centralort var Sundsvall och kommunkod 1952-1970 var 2281.
Administrativ historik Sundsvall fick stadsprivilegier i ett interimsbrev den 23 augusti 1621. Detta undertecknades av kungen, som varit i Ryssland i krig, den 15 april 1624.[ 1] stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. År 1884 inrättades Skönsmons municipalsamhälle inom Sköns landskommun .
Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 20 december 1946) delades Sköns landskommun upp på två delar. Ena delen, bestående av Skönsmons församling och Skönsmons municipalsamhälle, inkorporerades i Sundsvalls stad, samtidigt som den återstående delen av landskommunen bildade Sköns köping .[ 2]
Sundsvalls stad påverkades inte av kommunreformen 1952 . Den 1 januari 1963 överfördes till staden och Sundsvall Gustav Adolfs församling från Selångers landskommun och Selångers församling ett område med 419 invånare och omfattande en areal av 6,84 kvadratkilometer land.[ 3]
Den 1 januari 1965 inkorporerades Sköns köping och de båda landskommunerna Selånger och Alnö i staden.[ 3]
1 januari 1968 överfördes till Sundsvalls stad och Selångers församling ett område med 9 invånare och omfattande en areal av 0,37 km², varav allt land, från Matfors landskommun och Tuna församling .[ 4]
1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Sundsvalls stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Sundsvalls kommun Njurunda , Matfors , Stöde och Indals-Liden uppgick i kommunen.[ 5]
Judiciell tillhörighet Staden hade en egen jurisdiktion med rådhusrätt som 1971 uppgick i Sundsvalls tingsrätt .
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende tillhörde staden Sundsvalls församling , som utbrutits ur Selångers församling 1624. Enligt beslut den 4 februari 1955 ändrades församlingens namn till Sundsvall Gustav Adolfs församling .[ 6] Skönsmons församling . 1 januari 1965 tillkom fyra församlingar: Alnö , Selånger , Skön och Sättna .
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2497[ 7]
Stadsvapnet Blasonering : I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt blått. [ 8]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1939. Vapnet förs idag av den nuvarande Sundsvalls kommun . Se artikeln om Sundsvalls kommunvapen för mer information.
Geografi Sundsvalls stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 29,85 km² , varav 29,35 km² land.[ 9]
Vy över de centrala delarna av Sundsvall , även känt som Stenstaden . Tätorter i staden 1960 I Sundsvalls stad fanns del av tätorten Sundsvall a [ 10]
Politik Mandatfördelning i valen 1919-1966
Valår V S SNF C FR FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 10 10 16 36 52,7 1920 9 9 18 36 24,3 1922 10 6 20 36 32,2 1926 15 2 3 16 36 47,7 1930 13 2 2 19 36 57,2 1934 15 4 17 36 59,6 1938 20 1 5 14 40 66,9 1942 21 6 13 40 64,6 1946 2 17 10 11 40 67,9 1950 1 22 14 7 44 79,1 1954 2 21 14 7 44 76,4 1958 1 20 2 10 11 44 75,7 1962 1 23 2 11 7 44 78,9 1966 6 28 6 12 1 7 60 80,4 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Stadsfullmäktigeordförande i Sundsvall Erik Berggren (1867–89), rektor, bankdirektörMagnus Arhusiander (1889), grosshandlareJohan Severin Axell (1890–91), trävaruhandlareMagnus Arhusiander (1892–97), grosshandlareJohan Fredrik Cornell (1898–1911), majorGustaf Knaust (1911–20), grosshandlareErik Berggren d.y. (1921–30), bankdirektörAlgot Lundström (1931–34), överstelöjtnantHugo Nordgren (1935–42), konsulGideon Gustafsson (1943–46), chefredaktörBirger Kjellson (1947–50), advokatCarl Nordlander (1951–63), stadsbibliotekarieBo Martinsson (1964–69), advokatReferenser ^a Sköns köping (9 894 inv.) och Selångers landskommun (2 736 inv.).
Fotnoter
^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1100^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X , s. 90
^ [a b (PDF ) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m. Statistiska centralbyrån . 1966. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf . Läst 24 januari 2015
^ (PDF ) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m. Statistiska centralbyrån . 1972. sid. 64. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf . Läst 6 juli 2015 ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Läst 17 december 2013 . ^ Fornminnesregistret , Riksantikvarieämbetet : Sundsvalls stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område" ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas ^ SCB: Folkräkningen 1950 del 1 sida 180 i pdf:en^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 43 i pdf:en 
Sundsvalls stad 1952–64
Sundsvalls stad 1965-1970
