Sollefteå stad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sollefteå stad
(1917–1970)
Sollefteå stadsvapen
Sollefteå stadsvapen
Län Västernorrlands län
Landskap Ångermanland
Centralort Sollefteå
Sollefteå stad i Västernorrlands län
Kommunkod 2283
Numera del av Sollefteå kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sollefteå stad. För orten se Sollefteå, för dagens kommun, se Sollefteå kommun.

Sollefteå stad var en tidigare kommun i Västernorrlands län. Centralort var Sollefteå och kommunkod 1952–1970 var 2283.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Sollefteå stad bildades den 1 januari 1917 (enligt beslut den 30 december 1916) genom en ombildning av den dåvarande Sollefteå köping.[1]

Den 25 april 1930 utfärdades av Kunglig Majestät en förklaring av gränsen mellan Sollefteå landskommun och Sollefteå stad.[2]

Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 12 augusti 1944) inkorporerades Sollefteå landskommun i staden. Sollefteå socken införlivades samtidigt i avseende på fastighetsredovisningen i staden.[3] När kommunreformen den 1 januari 1952 genomfördes i landet inkorporerades Multrå landskommun i staden.[4]

Som förberedelse inför kommunreformen 1971 trädde Sveriges indelning i kommunblock i kraft den 1 januari 1964. Sollefteå stad ingick då i kommunblocket Sollefteå tillsammans med landskommunerna Långsele, Resele, Helgum, Ådals-Liden, Junsele samt tre av fyra församlingar i Boteå landskommun: Boteå, Överlännäs, Sånga.[5] Den 1 januari 1970 överfördes Ramsele landskommun från det avskaffade Ramsele kommunblock till Sollefteå kommunblock.[6]

Den 1 januari 1971 bildade staden den nya Sollefteå kommun tillsammans med de samtidigt avskaffade landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden.[7]

Staden tillhörde Sollefteå landsfiskalsdistrikt som låg först under Ådals fögderi, och från den 1 juli 1946 (enligt beslut den 18 januari 1946) Sollefteå fögderi.[3]

Judiciell indelning[redigera | redigera wikitext]

I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Ångermanlands mellersta domsaga. Staden tillhörde Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag.[8]

Kyrklig indelning[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Sollefteå församling.[9] Fram till den 1 maj 1927 (upphörd det datumet enligt beslut den 11 mars 1927) fanns också militärförsamlingen Norrlands trängkårs församling i staden. Församlingen var icke-territoriell och dess kyrkobokförda medlemmar fanns i både staden och landskommunen.[2] Från den 1 januari 1952 var staden delad på Sollefteå församling och Multrå församling.[9]

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2493[10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då även innefattar Sollefteå socken.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En svart orrhane på silverfält.[11]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1921. Vapnet förs idag av den nuvarande Sollefteå kommun. Se artikeln om Sollefteå kommunvapen för mer information.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet år 1917 hade staden en areal av 5,69 km², varav 5,68 km² var land.[12] Sollefteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 356,70 km², varav 341,70 km² land.[4]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Sollefteå stad fanns tätorten Sollefteå, som hade 7 609 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,1 %.[13]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

En byggnad på Norrlands trängregementes kasernområde.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 levde 13,2 % av befolkningen av jordbruk med binäringar, 30,0 % av industri och hantverk, 9,1 % av samfärdsel, 15,0 % av handel, 28,4 % av offentliga tjänster m.m., 2,1 % av husligt arbete och 1,8 % av ospecificerad verksamhet. Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 19,8 % med Övriga inom offentliga tjänster m.m., vilket innefattade militär verksamhet. Av de förvärvsarbetande jobbade också 7,6 % med Hälso- och sjukvård samt personlig hygien.[14]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1966[redigera | redigera wikitext]

Valår V S ÖVR C FR FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1919 4 2 5 5 9
4 2 5 5 9
25 77,0
22
1920 3 2 2 8 10
3 2 2 8 10
25 38,4
23
1922 3 2 7 13
3 2 7 13
25 44,4
23
1926 8 2 1 3 11
8 2 3 11
25 57,4
25
1930 9 3 13
9 3 13
25 66,4
25
1934 9 3 13
9 3 13
25 64,8
25
1938 11 2 12
11 2 12
25 69,2
22
1942 10 1 2 12
10 2 12
25 62,2
21 4
1946 1 16 1 2 2 8
16 2 2 8
30 71,2
28
1950 19 4 5 7
19 4 5 7
35 81,8
32
1954 19 4 5 7
19 4 5 7
35 82,2
30 5
1958 18 5 4 8
18 5 4 8
35 80,2
29 6
1962 20 5 4 6
20 5 4 6
35 82,0
30 5
1966 17 8 4 6
17 8 4 6
35 83,6
29 6
  • Övriga 1919 var Underofficerare (2), Tjänstemän och löntagare (2), Kvinnopartiet (1)
  • Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
  • Övriga 1926 var Sollefteåbor
  • Övriga 1942-1946 var Underofficerarna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. Sid. 76. http://www.webcitation.org/6TbpfnsYC. Läst 2014-10-26 
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. Sid. 110. http://www.webcitation.org/6TbpmPsGq. Läst 2014-10-26 
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. Sid. 88. http://www.webcitation.org/6TamDOErk. Läst 2014-10-25 
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. Sid. 109. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 2014-10-09 
  5. ^ SCB Statistiska meddelanden B 1964:6 den 3 mars 1964, sida 8 (Läst 11 mars 2015)
  6. ^ SCB Folkmängd 31.12.1969. Del 2 Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar mm Sida 81; Läst 11 mars 2015
  7. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 91
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sollefteå stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ SCB: Folkräkningen 1920 sida 76
  13. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 43 i pdf:en
  14. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 4 sida 172–173