Svenska byggnadsarbetareförbundet
| Svenska byggnadsarbetareförbundet | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Johan Lindholm |
| Vice ordförande | Lars Hildingsson |
| Historia | |
| Grundat | 1949 |
| Huvudkontor | Hagagatan 2, Stockholm |
| Antal medlemmar | 102 550 (2014)[1] |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.byggnads.se |
| Förbundstidning | Byggnadsarbetaren: organ för Svenska byggnadsarbetareförbundet. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförbundet. 1949-. Libris 3406717 |
Svenska Byggnadsarbetareförbundet, som benämns Byggnads, är en arbetstagarorganisation som är medlemsförbund i Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska Byggnadsarbetareförbundet är geografiskt organiserat i 11 regioner, vilka i sin tur är indelade i 199 medlemskretsar. Ordförande sedan 2012 är Johan Lindholm. Förbundet ger ut tidningen Byggnadsarbetaren, som kommer ut med 14 nummer per år[2].
Organiserade yrkesgrupper
Svenska Byggnadsarbetareförbundet organiserar anställda inom byggnadsindustrin, anläggningsbranschen, VVS-branschen, kylinstallationsbranschen, glasmästeribranschen, plåtslageribranschen. [3]
Historia
Då Byggnads grundades 1949 var det ett resultat av en längre tids försök från LO att genomföra sin industriplan. Man ville sammanföra alla yrkeskategorier inom byggsektorn i ett industriförbund. Men Byggnads blev inte så stort som planerat, eftersom flera förbund tvekade inför sammanslagningen. Svenska bleck- och plåtslagareförbundet, Svenska elektrikerförbundet, Svenska målareförbundet och Svenska murareförbundet kom därmed att kvarstå som självständiga organisationer.
Vid starten hade förbundet cirka 108 000 medlemmar. Därav kom cirka 42 500 byggnadsträarbetare från Svenska byggnadsträarbetareförbundet, cirka 47 000 grovarbetare från Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet, cirka 13 000 rörarbetare från Svenska metallindustriarbetareförbundet och cirka 5 500 anläggare och vattenbyggnadsarbetare från Svenska vägarbetareförbundet. Byggnadsträarbetareförbundet, som hade sitt ursprung i det 1889 bildade Svenska träarbetareförbundet, och Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet upphörde och uppgick helt i Byggnads.
- 1961 uppgick Svenska murareförbundet i Byggnads.
- 1967 slogs byggfackens lokala produktionsbolag samman till BPA Byggproduktion AB.
- 1970 upphörde Svenska stenindustriarbetareförbundet och en mindre del (300) överfördes till Byggnads.
- 1980 hade förbundet 158 174 medlemmar, varav 155600 män och 2574 kvinnor. [4]
- 2000 uppgick Svenska bleck- och plåtslagareförbundet i Byggnads.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Medlemsstatistik för december 2014” (PDF). Byggnads.se. http://www.byggnads.se/Documents/Medlemskap/Medlemsstatistik/2014/december%202014.pdf. Läst 3 februari 2015.
- ^ ”Byggnads”. www.byggnads.se. http://www.byggnads.se/. Läst 26 juli 2017.
- ^ LO:s webbplats
- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402–4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
- Landin, Sven; Andersson Karl-Olof (1989). Byggnadsarbetarna: 1889–1989. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförb. (SBAF). Libris 841062. Mall:ISBN anropad utan argument
- Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945–1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X
Vidare läsning
- Olander, Håkan (2003). Knut - den store, lille mannen: [en biografi om Knut Johansson] (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 9240034. ISBN 91-89660-05-6 (inb.)