Svenska freds- och skiljedomsföreningen
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, ofta benämnd Svenska Freds, är en politiskt obunden ideell fredsorganisation som arbetar för hållbar fred, ickevåld och fredlig förhandling genom att sprida kunskap, opinionsbildning och politiskt påverkansarbete.[1][2] Föreningen uppger att de har cirka 9 000 medlemmar fördelade på sju lokalföreningar.[3] Svenska Freds grundades 1883 och har sitt säte i Stockholm.[4]
Ordförande sedan maj 2022 är Kerstin Bergeå[5] som efterträdde Agnes Hellström (2016–2022).
Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Föreningen bildades 1883 på Hotell Rydberg i Stockholm av bland andra publicisten och fredsagitatorn Klas Pontus Arnoldsson, som fick Nobels fredspris 1908.[4] Svenska Freds är Sveriges största och världens äldsta ännu aktiva fredsförening.[2]
Under första världskriget hölls i juni 1915 en så kallad fredskongress i Varberg, där Svenska Freds var en av 200 deltagande föreningar. Kongressprotokollet översändes till alla världens regeringar. Ett flertal framträdande politiker och kulturpersonligheter har genom åren varit medlemmar i föreningen, nämnas kan Hjalmar Branting, Per Anders Fogelström och August Strindberg.
Svenska Freds har och har haft flera lokalavdelningar, vilka har uppstått och senare ofta avvecklats eller gått samman med andra lokalavdelningar. En speciell sådan var Vapenfriföreningen, som existerade från 1974 för att sedan avvecklas omkring 20 år senare. Den var en hybrid av fredsförening och facklig organisation för vapenvägrare. Botkyrka Fredsförening är ett annat exempel på en lokal förening, som numera gått upp i Stockholms fredsförening, men som på sin tid bland annat drev en skola i Bangladesh samt liksom andra lokala fredsföreningar hade en aktiv närradioorganisation.
Organisation och verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Föreningen finansieras huvudsakligen med offentliga bidrag från Arvsfonden och Folke Bernadotteakademin,[6]
Föreningen ger ut Fredstidningen Pax [7]
Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.
Ordförande
[redigera | redigera wikitext]- Sven Adolf Hedlund (1883–1888)
- Carl Sundblad (1888–1896)
- Edvard Wavrinsky (1896–1898)
- Anton Nyström (1898–1899)[källa behövs]
- Gustaf Rudolf Wretman (1900)
- N.A. Nilsson (1901–1905)
- Per Nilsson Bosson (1906–1914)
- Nils A:son Berg (1914–1920)
- Gust. E. Dahlberg (1921)
- Nils A:son Berg (1922–1930)
- Per Gyberg (1931–1940)
- J.A. Åhgren (1941–1946)
- Erik Lindblom (1946–1962)
- Östen Johannesson (1962)
- Per Anders Fogelström (1963–1977)
- Åke Sandin (1977–1979)
- Tomas Magnusson (1979–1985)
- Lars Ångström (1985–1995)
- Magnus Jiborn (1995–1998)
- Maria Ermanno Fäldner (1998–2003)
- Frida Blom (2003–2007)
- Anna Ek (2007–2016)
- Agnes Hellström (2016–2022)
- Kerstin Bergeå (2022– )
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Idéprogram”. Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/foreningsinformation/ideprogram/. Läst 9 mars 2024.
- ^ [a b] Lundkvist Lundberg, Clara (2024). ”Fredsengagemang i en osäker tid” (pdf). Examensarbete för kandidatexamen i Globala studier. Göteborgs Universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/83783/lundkvistlundbergclara_219190_8757286_C.%20Lundberg%20-%20Kandidatuppsats%20%282%29.pdf. Läst 24 oktober 2024.
- ^ ”Svenska Freds hemsida: Om oss”. https://www.svenskafreds.se/om-oss/. Läst 3 maj 2022.
- ^ [a b] Tomas Eriksson (11 februari 2023). ”De sista pacifisterna kämpar i motvind”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/tva-dagar/de-kampar-i-motvind-mot-krig-och-nato-.2b7e5732-3442-455c-abf1-0809e8fbb0de. Läst 9 mars 2024.
- ^ [1]
- ^ samt svenska staten.”Årsredovising 2021”. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. 19 april 2022. https://issuu.com/svenskafreds/docs/svenska-freds-arsberattelse_2021-final-enskilda-si. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Fredstidningen PAX | Svenska Freds - För hållbar fred i världen”. Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/vad-vi-gor/pax/. Läst 31 augusti 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|