Sveriges överbefälhavare
Överbefälhavaren | |
Överbefälhavarens kommandotecken | |
Titel | general eller amiral[a] |
---|---|
Residens | Karlbergs slott |
Säte | Högkvarteret, Stockholm |
Underställd | Regeringen |
Förste innehavare | Olof Thörnell |
Inrättat | 1939 |
Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef för den svenska förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten, som sorterar under Försvarsdepartementet. Innehavaren av ÖB-ämbetet har den högsta militära yrkesposten i Sverige. ÖB-ämbetet är den svenska motsvarigheten till det som i EU- och Nato-terminologi benämns funktionellt som försvarschef. Nuvarande ÖB är Micael Bydén.
Uppgifter och ansvar
Den svenske överbefälhavaren - i dagligt tal kallad ÖB - tillsätts i likhet med andra chefer med amirals- och generalsrang av regeringen. I samband med utnämningen av en ny överbefälhavare befordras denne till 4-stjärnig amiral eller general.
Överbefälhavarens uppgift är att leda myndigheten Försvarsmakten. Detta omfattar dels att tillse att Försvarsmakten förfogar över de förband med den beredskap som regeringen beslutat om, dels att använda de militära styrkorna för att lösa de uppgifter regeringen ställt till Försvarsmakten.
Om ett utländskt fartyg eller luftfartyg använder våld mot mål inom svenskt territorium får överbefälhavaren, i enlighet med den delegation som ges i IKFN-förordningen, besluta om att tillgripa vapenmakt. I övrigt måste regering eller riksdag fatta beslut om insats med Försvarsmakten.
Grad
Den sittande överbefälhavaren innehar, liksom H.M. Konung Carl XVI Gustaf, den högsta officersgraden, det vill säga 4-stjärnig general eller amiral. Enligt §14 i 1809 års regeringsform, som var ikraft fram tills utgången av 1974, var Konungen högste befälhavare för Krigsmakten, även om det sedan länge i praktiken var statsrådet som styrde i Konungens namn. Enligt 1974 års regeringsform som trädde ikraft den 1 januari 1975 är det Regeringen som de jure har det övergripande ansvaret för Försvarsmakten. Konungens militära grader är sedan dess endast honorärtitlar.
Normalt sett är överbefälhavaren den ende svenska aktiva yrkesofficeraren med fyrastjärnig amirals- eller generalsgrad. Dock kom den tidigare överbefälhavaren general Håkan Syrén att behålla sin grad under sin tid som ordförande för Europeiska unionens militärkommitté (åren 2009–2012), vilket gav Sverige för första gången två aktiva fyrastjärniga generaler.[1]
Ämbetets historik
I Sverige inrättades befattningen överbefälhavare för krigsfall 1936 men besattes först 1939. Förste innehavare av ämbetet var general Olof Thörnell. Dessförinnan var varje försvarsgren direkt underställd Kungl. Maj:t. Den högsta gemensamma militära befattningen som fanns innan dess var chefen för Försvarsstaben. ÖB-ämbetet infördes i syfte att ha en militär chef med ansvar för de samlade militära styrkorna och 1942 beslöts att en överbefälhavare skulle finnas även i fredstid.[2]
I äldre tid (intill 1676) fungerade under vissa perioder (riks)marskalken som överbefälhavare. Till 1975 var konungen formell överbefälhavare. Idag lyder överbefälhavaren under regeringen (Försvarsdepartementet).[2]
Sedan befattningen inrättades 1942 har det aldrig utnämnts någon med bakgrund från Flottan. Håkan Syrén som kommer ifrån kustartilleriet, och som ingår i marinen, har dock samma tjänstegrader som armén och flygvapnet. Därmed har aldrig någon med tjänstegraden Viceamiral utnämnts till Amiral sedan 1942 - frånsett Carl XVI Gustaf som har innehar de högsta militära graderna, à la suite, inom de tre försvarsgrenarna.
Lista över Sveriges överbefälhavare
Nr | Namn | Tillträdde | Avgick | Försvarsgren | |
---|---|---|---|---|---|
1 | General Olof Thörnell | 8 december 1939 | 31 mars 1944 | Armén | |
2 | General Helge Jung | 1 april 1944 | 31 mars 1951 | Armén | |
3 | General Nils Swedlund | 1 april 1951 | 30 september 1961 | Armén | |
4 | General Torsten Rapp | 1 oktober 1961 | 30 september 1970 | Flygvapnet | |
5 | General Stig Synnergren | 1 oktober 1970 | 30 september 1978 | Armén | |
6 | General Lennart Ljung | 1 oktober 1978 | 30 september 1986 | Armén | |
7 | General Bengt Gustafsson | 1 oktober 1986 | 30 juni 1994 | Armén | |
8 | General Owe Wiktorin | 1 juli 1994 | 30 juni 2000 | Flygvapnet | |
9 | General Johan Hederstedt | 1 juli 2000 | 31 december 2003 | Armén | |
10 | General Håkan Syrén | 1 januari 2004 | 24 mars 2009 | Marinen | |
11 | General Sverker Göranson | 25 mars 2009 | 1 oktober 2015 | Armén | |
12 | General Micael Bydén | 1 oktober 2015 | ... | Flygvapnet |
Se även
- Försvarsberedningen
- Sveriges försvarsminister
- Danmarks försvarschef
- Norges försvarschef
- Rikshövitsman
Fotnoter
Referenser
- ^ Haglund, Sven-Åke (5 november 2009). ”Håkan Syrén general i EU”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/Centrala-nyheter/2009/Hakan-Syren-general-i-EU/. Läst 2 januari 2010.
- ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1981.
- ^ Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret = Heraldry of the Armed forces of Sweden. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 9. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 13. Libris 10099224. ISBN 91-971584-9-6