Sylvia Plath

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sylvia Plath
Sylvia Plaths gravsten.
Sylvia Plaths gravsten.
Pseudonym Victoria Lucas
Född 27 oktober 1932
Boston, Massachusetts
Död 11 februari 1963 (30 år)
London, Storbritannien
Yrke Poet, romanförfattare, novellist
Nationalitet amerikansk
Språk engelska
Verksam 1960–1963
Genrer Poesi, fiktion
Ämnen bekännelsepoesi
Framstående verk Glaskupan, Ariel
Framstående priser Pulitzerpriset (1982), Glascockpriset (1955)
Make/maka Ted Hughes
Namnteckning
Sylvia Plath signature.svg

Sylvia Plath, född 27 oktober 1932 i Boston, Massachusetts, död 11 februari 1963 (självmord) i London, Storbritannien, var en amerikansk poet och författare.[1] Hennes mest kända verk är romanen Glaskupan, men även diktsamlingarna The colossus och Ariel har rönt stor uppmärksamhet.[1] Hennes stormiga äktenskap med författaren Ted Hughes och hennes självmord medelst gas vid 30 års ålder har lett till stora spekulationer.[2] Hon blev den första författaren att få ett Pulitzerpris (1982) efter sin död.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Plaths föräldrar var Boston University-studenten Aurelia Schober och tysk- och biologiläraren Otto Plath. De träffades 1932, när Plath undervisade Schober.[3] Fadern dog emellertid redan 1940 i sviterna av diabetes. Han hade varit en auktoritär figur i den då 8-åriga dotterns liv, och både hans strikthet och hans död påverkade Sylvia Plaths diktning.[3]

Hon var populär i skolan och duktig som elev.[4] Från omkring 11 års ålder förde Plath dagbok, men lyckades även vid flera tillfällen bli publicerad i regionala tidningar. 1950, strax efter att hon slutat high school, blev hon för första gången publicerad nationellt, i tidskriften The Christian Science Monitor.[3] Samma år började hon på Smith College efter att ha fått ett stipendium.[4] Under hennes första termin vann hon en skönlitteraturtävling i tidskriften Mademoiselle och sommaren därefter fick hon resa till New York som tidskriftens gästredaktör.[4][5] Hennes övriga studier var mycket framgångsrika och hon ansågs vara en duktig student.[3]

Depressioner[redigera | redigera wikitext]

Det var under hennes studietid som Plath först började erfara djupa depressioner. I Plaths dagböcker beskriver hon det på följande sätt:

Det är som om mitt liv på ett magiskt sätt styrdes av två elektriska strömmar: glädjefylld positiv och förtvivlande negativ — och den som styr för närvarande dominerar mitt liv, översvämmar det.[a]
— Plaths dagbok, 20 juni 1958[6]

Under Plaths livstid fanns det inga effektiva mediciner mot bipolär sjukdom. I augusti 1953 genomförde Plath sitt första självmordsförsök (tabletter).[5] Hon överlevde och blev inlagd på mentalsjukhus. Den behandling som fanns var elchocker och psykoterapi. Dessa erfarenheter inspirerade Plath att skriva sin första roman, Glaskupan.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

1955 återvände Plath till Smith College och tog examen summa cum laude, ett sällsynt distinktionsbetyg.[3]

Under sin studietid erhöll hon stipendium till studier vid Cambridge-universitetet i England. Vid ett party träffade hon den engelske poeten Ted Hughes. De gifte sig den 16 juni 1956.[3]

1960 respektive 1962 föddes parets barn Frieda och Nicholas. Frieda föddes samma år som Plaths första diktsamling, Colossus, publicerades.[3]

Äktenskapet med Hughes var stormigt, och 1962 lämnade Hughes Plath för en annan kvinna, Assia Gutmann Wevill.[3] Den följande depressionen orsakade Plaths nästa skrivperiod, då hon producerade huvuddelen av dikterna till en av sina mest kända böcker, Ariel.

Självmordet[redigera | redigera wikitext]

Vintern 1963 var kall i Storbritannien och Plath hade fått influensa.[4] Trots det författade hon ungefär en dikt om dagen. Den 11 februari lämnade Plath ett meddelande till sin granne om att kontakta läkare. Därefter tejpade hon för dörrkarmarna till rummet där hennes två barn sov och gasade ihjäl sig själv med hjälp av ugnen.[2]

Självmordet har orsakat mycket diskussion, särskilt kring Hughes roll. Paret hade träffats några dagar innan självmordet och Plath hade bett Hughes att flytta från landet för att ge henne ro att arbeta.[2]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Hon skrev suggestiv, kraftfull och i högsta grad personlig lyrik, som ofta uttryckte ett slags övergivenhet. De sista dikterna, som publicerades postumt av Hughes, är också de mest kända. Med titlar som "Daddy" och "Medusa" gör de aggressivt upp med författarinnans förflutna. I "Lady Lazarus" är hon kvinnan som lär sig att dö och återuppstå, hela tiden vackrare.

Sedan Plath begått självmord rönte efterlämnade brev och främst hennes poesi stort intresse. När samlingen Ariel släpptes, blev hon snabbt en ikon för 1970-talets framväxande kvinnorörelse. Den amerikanska nyfeminismen har hyllat henne som en martyr för manssamhället.[7]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1960 The colossus and other poems
  • 1963 The bell jar (Glaskupan, översättning: Christina Liljencrantz, Trevi, 1974)
  • 1965 Ariel (Ariel, översättning: Jonas Ellerström & Jenny Tunedal, Ellerström, 2012)
  • 1975 Letters home: correspondence 1950-1963 (Brev hem: i urval: korrespondens 1955-1963, översättning: Berit Skogsberg, Trevi, 1977)
  • 1976 The bed book (Sängboken, översättning: Britt G. Hallqvist, Bonnier, 1977)
  • 1977 Johnny Panic and the Bible of dreams (Johnny Panic och drömbibeln: noveller och annan prosa, översättning: Margareta Tegnemark, Trevi, 1981)
  • 1982 The journals of Sylvia Plath
  • 1989 The magic mirror
  • 1996 The it-doesn't-matter suit (Det-spelar-ingen-roll-kostymen, översättning: Svante Weyler, Norstedt, 1996)
  • 2000 The unabridged journals of Sylvia Plath, 1950-1962 (Dagböcker och anteckningar 1950-1962, översättning: Rebecca Alsberg, Norstedt, 2003)
  • [1975] Dikter (översättning: Siv Arb, Trevi, 1975)
  • [1978] Noveller och annan prosa (översättning: Margareta Tegnemark, Trevi, 1978)
  • [2013] Johnny Panic och drömbibeln ("Johnny Panic and the Bible of dreams", översättning Erik MacQueen, Novellix, 2013)

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Originalcitat: "It is as if my life were magically run by two electric currents: joyous positive and despairing negative—whichever is running at the moment dominates my life, floods it."

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sylvia Plath, Biography.com, läst 29 november 2016
  2. ^ [a b c] Lindskog, Annika J. ”Döden gjorde Sylvia Plath odödlig”. SvD.se. http://www.svd.se/doden-gjorde-sylvia-plath-ododlig. Läst 29 november 2016. 
  3. ^ [a b c d e f g h] Plath, Sylvia (4 februari 2014). ”Sylvia Plath”. Sylvia Plath | Academy of American Poets. https://www.poets.org/poetsorg/poet/sylvia-plath. Läst 29 november 2016. 
  4. ^ [a b c d] ”Sylvia Plath”. www.sylviaplath.de. http://www.sylviaplath.de/plath/bio.html. Läst 29 november 2016. 
  5. ^ [a b] ”Sylvia Plath” (på en-us). Poetry Foundation. 28 november 2016. https://www.poetryfoundation.org/poems-and-poets/poets/detail/sylvia-plath. Läst 29 november 2016. 
  6. ^ Sylvia Plath, Poetry Foundation, läst 29 november 2016
  7. ^ Bra Böckers lexikon, 1978.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]