Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet

Från Wikipedia

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet är Uppsala universitets fakultet för teknik och naturvetenskap. Fakulteten bildades 1956 ur den tidigare filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, då under namnet matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Namnbytet skedde under 1990-talet, för att betona den ökande betydelsen av civilingenjörsutbildningar och teknisk forskning för fakulteten. Idag har fakulteten ca. 10 500 studenter, 1500 anställda och 900 forskarstuderande[1].

Organisation

Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet skiljer sig från Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet samt Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet i att det bara har en enda fakultet. Organisatoriskt är därför vetenskapsområdet och fakulteten likställt. Fakulteten har elva institutioner uppdelade på sex stycken sektioner: matematisk-datavetenskapliga, fysiska, tekniska, kemiska, biologiska, och geovetenskapliga[2]. Utöver detta finns det gemensamma enheter: International Science programme (ISP), Tandemlaboratoriet, och Centrumbildningar[3]. Det finns ett stort antal centrumbildningar vid fakulteten, både som fakulteten ansvarar för och sådana som institutioner ansvarar för.[4]

Utbildningar

Inom fakulteten ges 14 högskole- och civilingenjörsprogram och 23 kandidat- och masterprogram. Utöver detta finns det ett ettårigt magisterprogram i vindkraftsprojektering samt naturvetenskapligt tekniskt basår och en bastermin.[5] Ämneslärarprogrammet läser även delar av sin utbildning på fakulteten[6][7]. Ingenjörsutbildningar som erbjuds är civilingenjörsutbildningar (5 år, 300 hp) inom elektroteknik, energisystem, informationsteknologi, kemiteknik, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik, system i teknik och samhälle, teknisk fysik, samt teknisk fysik med materialvetenskap. De fyra höskoleingejörsprogram (3 år, 180hp) som erbjuds är byggteknik, elektroteknik, kvalitetsutveckling och ledarskap, kärnkraftsteknik, maskinteknik. Som ett alternativt sista år på de femåriga utbildningarna ges Entreprenörskolan som förbereder studenten på affärsutvecklande uppgifter[8].

System i teknik och samhälle (STS) finns endast vid Uppsala universitet och är en bredare och mer tvärvetenskaplig utbildning än traditionella civilingenjörsutbildningar. Den innehåller, förutom klassiska ingenjörsämnen, en mängd olika samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen, alla med ett uttalat teknik- och systemperspektiv.

Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik kallas X-programmet och startades av Bo Sundqvist och Måns Ehrenberg som den första av den typen av program i Sverige.

Historia

Om än Christopher Polhem studerade på Uppsala universitet redan år 1687 och betecknas som 'den store mekanikern' - och hans försök efter detta att bilda den allra första ingenjörsutbildningen Laboratorium mechanicum år 1697 i Stockholm - var det först år 1962 som den tekniska högskolan bildades, då utbildningen i teknisk fysik startade. Den 9 september 1982 beslutades att all den tekniska verksamheten vid Uppsala universitet skulle benämnas Uppsala universitet Tekniska Högskolan (UUTH). Den 11 december 1994 framförde professor Christer Kiselman kritik mot denna officiella beteckning, vilket sedermera resulterade i att namnet ändrades den 1 januari 1995 till Uppsala tekniska högskola. De flesta tekniska utbildningarna startades under 1990-talet, samtidigt som uppförandet av Ångströmlaboratoriet där stora delar av de tekniska utbildningarna finns.

Campusområden

Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens campusområden är sedan flytten från kvarteret Kemikum (numera Engelska parkens campus) utspridda över områden sydväst om Uppsala centrum. Uppdelningen på olika campusområden följer delvis sektionsindelningen.

  • Evolutionsbiologiskt centrum med Botaniska trädgården – Biologiska och geovetenskapliga sektionerna
  • Geocentrum – Geovetenskapliga sektionen
  • Biomedicinskt centrum (BMC) – Kemiska och biologiska sektionerna
  • Ångströmlaboratoriet (utgör tillsammans med ITC Polacksbacken) – Fysiska, tekniska, kemiska och matematisk-datavetenskapliga sektionerna
  • Informationsteknologiskt centrum (ITC, utgör tillsammans med Ångströmlaboratoriet Polacksbacken) – Matematisk-datavetenskapliga sektionen

Organisation

Fakulteten är indelad i sex sektioner som i sin tur är indelade i institutioner, som i sin tur oftast är indelade i avdelningar.[2]

Referenser

  1. ^ ”Om oss - Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap - Uppsala universitet”. teknat.uu.se. http://teknat.uu.se/om-oss/. Läst 27 april 2016. 
  2. ^ [a b] ”Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet - Uppsala universitet”. katalog.uu.se. http://katalog.uu.se/orginfo/?orgId=TVO. Läst 27 april 2016. 
  3. ^ ”Organisation - Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap - Uppsala universitet”. www.teknat.uu.se. http://www.teknat.uu.se/om-oss/organisation/. Läst 27 april 2016. 
  4. ^ ”Centrumbildningar - Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap - Uppsala universitet”. teknat.uu.se. http://teknat.uu.se/forskning/centrumbildningar/. Läst 27 april 2016. 
  5. ^ ”Utbildning - Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap - Uppsala universitet”. www.teknat.uu.se. http://www.teknat.uu.se/utbildning/. Läst 27 april 2016. 
  6. ^ ”Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 - Uppsala universitet”. www.uu.se. http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program?pKod=UGY2Y. Läst 27 april 2016. 
  7. ^ ”Lärarutbildning - Institutionen för biologisk grundutbildning - Uppsala universitet”. ibg.uu.se. http://ibg.uu.se/utbildning/lararutbildning/. Läst 27 april 2016. 
  8. ^ ”Entreprenörskolan - Institutionen för teknikvetenskaper - Uppsala universitet”. www.teknik.uu.se. http://www.teknik.uu.se/industriell-teknik/utbildning/Entrepren%25C3%25B6rskolan/. Läst 27 april 2016. 
  9. ^ ”Lindqvist (red.), T. (2001). International Science Programme, Uppsala universitet, 1961-2001 Acta Universitatis Upsaliensis”. uu.diva-portal.org. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2%253A331705&dswid=-3270. Läst 11 april 2016. 

Externa länkar