The Shining (film)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från The Shining (1980))
Hoppa till: navigering, sök
The Shining (film)
Stanley Kubrick The Exhibition - TIFF - Shinning (16215970687).jpg
Genre Skräckfilm[1][2][3][4][5][6]
Psychological horror
Adaption
Regissör Stanley Kubrick[1][2][7][3][4][5][8]
Producent Stanley Kubrick[9]
Manus Diane Johnson[1]
Stanley Kubrick[9]
Stephen King[10]
Baserad på Varsel av Stephen King[1]
Medverkande Jack Nicholson[1][2][7][4][5][6][8][11]
Shelley Duvall[1][7][4][5][6][8][11]
Danny Lloyd[1][7][4][5][8][11]
Scatman Crothers[1][7][4][8][11]
Barry Nelson[9][7][4][11]
Philip Stone[9][7][4][11]
Joe Turkel[9][7][4][11]
Tony Burton[9][7][4][11]
Barry Dennen[9][7][4][11]
Manning Redwood[12][7][11]
Originalmusik Wendy Carlos[9]
Fotograf John Alcott[9]
Klippning Ray Lovejoy[12]
Produktionsbolag Hawk Films Ltd.[1]
Premiär
23 maj 1980 (USA)[13]
7 november 1980 (Storbritannien)
26 september 1980 (Sverige)[14]
Speltid 144 min[15]
Land Storbritannien[1]
USA
Språk Engelska[1]
Mer information
IMDb SFDb
Skrivmaskinen som användes i filmen där Jack Torrance skriver "All work and no play makes Jack a dull boy".

The Shining är en brittisk-amerikansk psykologisk skräckfilm som hade biopremiär i USA den 23 maj 1980[16], regisserad av Stanley Kubrick. Filmen är baserad på romanen Varsel av Stephen King, fast det förekommer stora skillnader mellan boken och filmen.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Jack Torrance (Jack Nicholson), en nykter alkoholist och misslyckad författare, tar jobb som vaktmästare på ett avlägset hotell i Klippiga bergen över vintermånaderna medan hotellet hålls stängt. Han hoppas att avskildheten som hotellet erbjuder, då det årligen snöas in, skall ge honom den ro han behöver för att kunna skriva sin projekterade bok. Med till hotellet tar han sin fru Wendy (Shelley Duvall) och sexårige son Danny (Danny Lloyd).

Hotellet besitter onda krafter, vilket Dannys förmåga att se varsel (så kallad shining enligt hotellets köksmästare Dick Halloran (Scatman Crothers), som delar Dannys förmåga) uppfattar redan innan de anlänt till platsen. Dannys syner förmedlas genom hans påhittade vän "Tony" vilken Danny beskriver som "den lille pojken som bor i min mun" för Halloran vid en förtrolig konversation mellan de två. Väl insnöade och bofasta på hotellet plågas Danny av syner efter morden år 1970 som begicks av den tidigare vintervaktmästaren Delbert Grady på hans fru och två döttrar, men säger inget till sin familj av hänsyn till fadern.

Så småningom går Jacks frustration, skrivkramp och bitterhet mot sin familj över i rent vansinne, och när Wendy uttrycker sin önskan att lämna hotellet uppmanas han att "tillrättavisa" sin familj av Delbert Gradys spöke (Philip Stone). Danny, vars varseblivningsförmåga förutsett att ondskan slutligen skulle övermanna hans far, kontaktar Halloran genom sin förmåga när Jack satt både hotellets snövessla och radio ur spel.

Under tiden inser Hallorann att något är fel (genom ett varsel) och flyger tillbaka till Colorado. När Wendy letar efter Jack hittar hon Jacks skrivmaskin och upptäcker att allt han skrivit är "Bara arbete och ingen lek gör Jack till en tråkig pojke". Hon konfronterar Jack, som då hotar henne. Hon lyckas slå honom medvetslös med ett basebollträ och drar honom till kökets stora skafferi och låser in honom. Hon upptäcker då att hon och Danny är fångar på hotellet då Jack har saboterat båda radion och snövesslan. Jack pratar genom dörren med Grady som låser upp dörren och befriar honom.

När "Tony" samtidigt tar över Dannys kroppskontroll både skriker han "Redrum" och skriver detta med läppstift på badrumsdörren. Wendy får se detta i spegeln och inser att han skrivit "Murder" (Mord). Jack börjar hacka sig igenom dörren med en brandyxa in till familjens vardagsrum. Wendy och Danny låser in sig i badrummet och Wendy knuffar ut Danny genom badrumsfönstret men kan inte komma ut själv. Jack börjar då hacka sönder badrumsdörren och skapar ett hål där han sticker in huvudet och skriker "Here's Johnny!" men ryggar tillbaka då Wendy hugger honom i handen med en kniv. Jack hör då ljudet av en snövessla och lämnar lägenheten. Det är Halloran som lånat en för att komma upp till hotellet. Jack hugger ihjäl Halloran i lobbyn och börjar jaga Danny i hotellets labyrint av klippta häckar. Wendy springer runt och letar efter Danny, stöter på ett antal spöken och massor med blod som bland annat rinner ut från en av hotellets hissar. Under tiden lurar Danny Jack i labyrinten genom att gå baklänges i sina egna fotspår i snön. Danny springer tillbaka till sin mamma och därefter flyr de tillsammans i Hallorans snövessla och Jack fryser ihjäl i labyrinten.

Filmen avslutas med att zooma in på ett fotografi från 1921 där Jack är med på bilden. (Tidigare i filmen medger Jack att han tycker sig känna igen lokaler i hotellet, som om han varit där förr.)

Medverkande (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  Jack Nicholson    –  Jack Torrance
  Shelley Duvall    –  Wendy Torrance
  Danny Lloyd    –  Danny Torrance
  Scatman Crothers    –  Dick Hallorann
  Barry Nelson    –  Stuart Ullman
  Philip Stone    –  Delbert Grady
  Joe Turkel    –  Lloyd, hotellets bartender
  Anne Jackson    –  Doktorn
  Tony Burton    –  Larry Durkin
  Barry Dennen    –  Bill Watson
  Lisa och Louise Burns    –  tvillingarna Grady

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

The Shining är en av Kubricks mest kända filmer,[källa behövs] inte minst för Nicholsons klassiska "Heeere's Johnny"-replik, som improviserades vid filmningen och Jack Nicholsson tog från "The Tonight Show" med Johnny Carson. Själva scenen som repliken innefattar, när Jack hugger sig in igenom en dörr innan han uttalar den berömda repliken, hämtade Kubrick möjligen från den svenska filmen Körkarlen som i sin tur citerade en liknande scen från filmen Broken Blossoms or The Yellow Man and the Girl (1919). Kubrick har aldrig uttalad att han använde den svenska filmen som förlaga men scenerna liknar varandra påfallande.[17] Även andra kännetecken såsom tvillingflickorna i docklika klänningar och frasen "redrum" skrivet med läppstift har parodierats och refererats i populärkulturella sammanhang otaliga gånger.

Stephen King har i senare intervjuer slagit fast att det är en "solid film", men att Kubricks version skiljer sig så mycket från romanen i ett par fundamentala element (King har bland annat erkänt att rollfiguren Jack Torrance till viss del innehåller självbiografiska drag, varför han först försökte övertala Kubrick att välja en skådespelare med mer "normalt" utseende än Nicholson) att han inte tycker det är en godkänd filmatisering, vilket ledde honom till att skapa miniserien med samma namn istället. Kubricks version skiljer sig främst från slutet av romanen, med helt olika öden som drabbar flera av rollfigurerna. Hotellet som förekommer som exteriör i filmen heter Timberline Lodge och är beläget på Mount Hood i Oregon, cirka 96 km österut från Portland. Kubrick ombads av Timberline Lodge att ändra rumsnumret, som i romanen är 217, till 237 vid filmatiseringen för att inte avskräcka framtida gäster från att vilja bo i rummet.

Filmen var en av de första att använda sig av Steadicam, efter Alla helgons blodiga natt (1978), och sekvensen när kameran följer efter Danny på sin trehjuling är ett klassiskt exempel på dess användning.

I populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] hämtat från: Engelskspråkiga Wikipedia
  2. ^ [a b c] läs online, läst: 8 maj 2016
  3. ^ [a b] läs online, läst: 8 maj 2016
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] läs online, läst: 8 maj 2016
  5. ^ [a b c d e] läs online, läst: 8 maj 2016
  6. ^ [a b c] läs online, läst: 8 maj 2016
  7. ^ [a b c d e f g h i j k] läs online, läst: 8 maj 2016
  8. ^ [a b c d e] läs online, läst: 8 maj 2016
  9. ^ [a b c d e f g h i] hämtat från: Italienskspråkiga Wikipedia
  10. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia
  11. ^ [a b c d e f g h i j] läs online, läst: 8 maj 2016
  12. ^ [a b] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia
  13. ^ läs online
  14. ^ läs online
  15. ^ hämtat från: Portugisiskspråkiga Wikipedia
  16. ^ ”The Shining” (på engelska). Box Office Mojo. 23 maj 1980. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=shining.htm. Läst 10 september 2016. 
  17. ^ Geklaute Filmszenen (tyska), Einestages, Spiegel-Online, 2011-09-14, läst 3 november 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till The Shining.
Wikiquote-logo.svg
Wikiquote har citat av eller om The Shining.