Tidslinje över Jerevans historia
Utseende
Tidslinje över Jerevans historia är ett urval av händelser i den armeniska staden Jerevans historia.
Tiden före Kristus födelse
[redigera | redigera wikitext]- Omkring 3200 f.Kr. – Shengavitbosättningen grundad
- 782 f.Kr. - Erebunifästningen i Erebuni grundad av kung Argishti I av Urartu.
- 331 f.Kr. – Slaget vid Gaugamela leder till uppkomsten av Kungariket Armenien.
Första årtusendet efter Kristus födelse
[redigera | redigera wikitext]- 590-talet e.Kr – Heliga Guds moders Katoghike kyrkan i Avan byggd.
1400-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1441 – Den Armeniska apostoliska kyrkan flyttar sitt säte till Etjmiadzin, 20 kilometer väster om Jerevan.
1500-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1582 - Turkar tar makten.[1]
- 1583 - Jerevans fästning byggd.
1600-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1604 - Jerevan erövrat av safaviderna från Persien.[2]
- 1615 - Jeravan belägrad av turkiska styrkor.
- 1679 - 1679 års jordbävning i Armenien
1700-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1724 – Jerevanfästningen intas av en ottomansk armé.
- 1736 - Jerevan blir huvudstad i Khanatet Jerevan.
- 1768 - Blå moskén byggd.
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1827 - Rysslands erövring av Jerevan
- 1828 - Jerevan del av Ryssland enligt Traktatet i Torkamān.[1]
- 1830 - Röda bron återuppbyggd.
- 1837 - Tsarskayagatan anlagd.
- 1842 - Sankt Sarkiskatedralen återuppbyggd.
- 1877 - Jerevan Ararat konjaksfabrik tas i drift.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1915 - Flyktingar från det Armeniska folkmordet börjar anlända till Jerevan.[2]
- 1918 - Jerevan blir huvudstad i Armeniens första republik.[2]
- 1920
- Turkiet avträder Armenien enligt Freden i Sèvres
- Bolsjevikerna tar makten,[3] varefter Jerevan blir huvudstad i Armeniska socialistiska sovjetrepubliken.
- Biografen Nairi öppnar.
- 1921 - Jerevans statliga universitet grundas.
- 1924 - Konstakademin grundas.
- 1931 - Sankt Nikolajkatedralen rivs.
- 1933 - Jerevans operahus invigs.
- 1936
- Biografen Moskva öppnad.[4]
- Komitas Pantheon grundat.
- 1940
- Jerevans zoo öppnat.
- Leninstatyn rest på Republikens plats.
- 1949 - Anläggandet av De förälskades park påbörjas.
- 1967
- Skulpturen Moder Armenien rest i Segerparken.
- Armeniska folkmordsmonumentet invigt på Tsitsernakaberd.
- 1970 – Tigran Petrosians schackhus invigda.
- 1977 - Jerevans TV-torn byggt.
- 1980 - Kaskaden byggd.
- 1981 - Jerevans tunnelbana tas i drift.
- 1982 - Aram Chatjaturjanmuseet invigt.
- 1988 – Inflöde av flyktingar i Jerevan efter Jordbävningen i Armenien 1988.[5]
- 1989 – Året med flest antal invånare i Jerevan
- 1991 – Armenien blir självständigt.
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]- 2004
- Den första Jerevans internationalla filmfestival hålls.
- Jerevans stadshus byggt.
- 2009 - Cafesjians konstmuseum invigt.
Källor
[redigera | redigera wikitext]”Anatolia and the Caucasus, 1900 A.D.–present: Key Events”. Heilbrunn Timeline of Art History. New York: Metropolitan Museum of Art. http://www.metmuseum.org/toah/ht/?period=11®ion=waa#/Key-Events. Läst 9 juli 2018.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Erivan”, Encyclopædia Britannica, elfte upplagan (11th), New York, 1910, OCLC 14782424
- ^ [a b c] Rouben Paul Adalian (2010). ”Chronology”. Historical Dictionary of Armenia (2nd). Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-7450-3.
- ^ Thomas de Waal (2010). ”Chronology”. The Caucasus: An Introduction. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-974620-0.
- ^ ”Movie Theaters in Yerevan, Armenia”. CinemaTreasures.org. Los Angeles: Cinema Treasures LLC. http://cinematreasures.org/theaters/armenia/yerevan?status=all. Läst 30 mars 2015.
- ^ Brian E. Tucker, red (1994). Issues in Urban Earthquake Risk. Kluwer. ISBN 978-0-7923-2914-5. https://books.google.com/books?id=S-HeHNzaYWYC.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Utgivna på 1800-talet
- Abraham Rees (1819), ”Erivan”, Rees's Cyclopædia, London: Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown
- Robert Ker Porter (1821), ”(Erivan)”, Travels in Georgia, Persia, Armenia, ancient Babylonia, &c. &c, London: Longman, Hurst, Rees, Orme, and Brown, OCLC 5524754
- William Ouseley (1823), ”(Iravan)”, Travels in various countries of the East; more particularly Persia, London: Rodwell and Martin, OCLC 4198311
- Evliya Çelebi (1834). ”Description of the Town of Erivan (Revan)”. Narrative of Travels in Europe, Asia, and Africa, in the Seventeenth Century. "2". London: Oriental Translation Fund.
- Douglas W. Freshfield (1869). ”(Erivan)”. Travels in the Central Caucasus and Bashan. London: Longmans, Green, & Co.
- J. Buchan Telfer (1876). ”(Erivan)”. The Crimea and Transcaucasia. London: H.S. King & Company.
- George Ripley, red (1879). ”Erivan”. American Cyclopedia (2nd). New York: D. Appleton and Company.
- ”Erivan”. Hand-book for Travellers in Russia, Poland, and Finland (4th). London: John Murray. 1888.
- Charles Wilson, red. (1895), ”Erivan”, Handbook for Travellers in Asia Minor, Transcaucasia, Persia, etc., London: John Murray, OCLC 8979039
- Utgivna på 1900-talet
- ”Erivan”, Chambers's Encyclopaedia, London: W. & R. Chambers, 1901
- H. F. B. Lynch (1901). ”At Erivan”. Armenia: Travels and Studies. London: Longmans, Green, and Co.
- A.V. Williams Jackson (1906), ”(Erivan)”, Persia Past and Present: a Book of Travel and Research, New York: Macmillan
- ”Erivan”, Encyclopædia Britannica, elfte upplagan (11th), New York, 1910, OCLC 14782424
- William Eleroy Curtis (1911). ”(Erivan)”. Around the Black Sea. New York: Hodder & Stoughton.
- ”Erivan”, Russia, Leipzig: Karl Baedeker, 1914, OCLC 1328163
- William Henry Beable (1919), ”Erivan”, Russian Gazetteer and Guide, London: Russian Outlook
- Utgivna på 2000-talet
- Rouben Paul Adalian (2010). ”Yerevan”. Historical Dictionary of Armenia (2nd). Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-7450-3.
- Tsypylma Darieva (redaktör): Urban Spaces After Socialism: Ethnographies of Public Places in Eurasian Cities, Campus-Verlag, Frankfurt 2011, ISBN 978-3-593-39384-1, kapitel Yerevan Sacra av Levon Abrahamian
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Tidslinje över Jerevans historia.
- Notiser anknutna till Jerevan från Digital Public Library of America
|