Tora Dahl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tora Dahl
Tora Dahl på sin balkong i Mölnbo omkring 1960.
Tora Dahl på sin balkong i Mölnbo omkring 1960.
Född Tora Armida Dahl[1]
9 juni 1886
Stockholm
Död 30 januari 1982 (95 år)
Södertälje
Yrke Lärare, författare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19351980
Genrer prosa, självbiografi
Debutverk Generalsgatan 8 (1935)[2][1]
Framstående verk böckerna om Gunborg Haag
Framstående priser Lilla Nobelpriset (1965)[2]
Make/maka Knut Jaensson (1914–58)
Släktingar Gustaf Dahl (far)[3] eller Theodor Dahl (far)[4]

Tora Armida Dahl,[3] gift Jaensson, född 9 juni 1886 i Stockholm,[5] död 30 januari 1982 i Södertälje,[6] var en svensk författare.[2] Dahl skrev under sin levnad tjugoåtta böcker i genrerna prosa, essä och prosadikt, och med en tonvikt på självbiografiskt skrivande.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tora Dahl var dotter utom äktenskapet till arkitekt Gustaf Dahl och bagerskan Emma Nilsdotter.[3] Hon växte upp under enkla förhållanden hos en fostermor (Emma Kjärr[3]) i Henriksdal i Nacka och bodde i den nu rivna trädgårdsmästarvillan. Den här miljön beskriver hon även i Fosterbarn, den första delen i hennes självbiografiska verk. Vid 11 års ålder flyttade hon till sin biologiska mor på Östermalm och fick gå i flickläroverk. Hon tog studentexamen 1903,[2] vid 16 års ålder och blev en av de första studentskorna vid Stockholms högskola.

Dahl blev 1908 fil. kand. vid Stockholms högskola med naturvetenskap som huvudämne. Fram till 1913 arbetade hon sedan som lärare, innan hon 1914 gifte sig med Knut Jaensson (1893–1958). Jaensson blev en tongivande litteraturkritiker och han beskrev på 1930-talet den nya litteraturen vars upphovsmän samlades i den litterära salong som paret höll.[3][8][9] Bland andra Gunnar Ekelöf, Ivar Lo-Johansson, Erik Lindegren och Artur Lundkvist deltog i de litterära samtalen.[7]

Författargärning[redigera | redigera wikitext]

Dahl började skriva redan innan hon var tjugo men debuterade som författare först på 1935, hon var då 49 år gammal.[1] I boken Vägvisare skriver hon att hennes man en gång sade "Ä det nån som ska skriva i den här familjen, så ä det jag och inte du. Du har inte litterär begåvning för två öre" varpå Dahl rev sönder det hon skrivit, men hon fortsatte sedan att skriva för skrivbordslådan.[1] Under 1930-talet kom bland annat romanen Inkvartering som senare fick två fortsättningar, betitlade Avdelning II, sal 3 och Det som har varit ... Sitt stora genombrott fick hon när hon hade fyllt 70 år.

Dahl är dock mest känd för ett sent verk, de åtta självbiografiska och psykologiska romanerna om sitt alter ego Gunborg Haag. Även om hon började skriva självbiografiskt redan 1911 så utkom inte den första boken i serien, Fosterbarn, förrän 1954. Vid det laget hade Dahl fått en egen skrivstuga och hennes man var sjuklig och förtidspensionerad efter en hjärnblödning.[1]

Romankaraktären Gunborg föds i Stockholm som dotter till föräldrar som är trolovade men aldrig gifter sig. På grund av detta placeras hon i fosterhem hos en ogift, strängt religiös men kärleksfull kvinna som heter Sofia Stolt. När Gunborg är i skolåldern tar dock modern Rut, som dittills bara umgåtts med sitt barn om söndagarna, tillbaka sin dotter till sig och försörjer dem båda ensam. Ruts förhoppningar om att hennes dotter ska fästa sig vid henne i stället för vid fostermodern grusas dock. Romanserien kretsar kring denna komplicerade relation mellan mor och barn samt Gunborgs inre utveckling som en ovanligt självständig flicka i sin tid.

Få, om någon, nordisk författare har brottats med den självbiografiska genren lika intensivt och uthålligt som Tora Dahl.
– Lisbeth Larsson, 2012.[1]

Böckerna om Gunborg har till sin karaktär liknats vid Cora Sandels självbiografiska böcker om Alberte.[1] Den sista boken om Gunborg, ... när du kommer ut i livet, kom ut 1966, men Dahl fortsatte skildra sitt liv i flera ytterligare böcker, där hon i stället använde sitt riktiga namn.

1965 blev Dahl första kvinna att mottaga Litteraturfrämjandets stora pris (även kallat Boklotteriets stora pris, men kanske mest känt som Lilla Nobelpriset[2]).[10]

Artur Lundkvist upprördes över Dahls självbiografiska verk och skrev ett öppet brev till henne i Svenska Dagbladet den 30 januari 1980, på dagen två år innan hennes död.[7]

Utanför Vilans skola vid Danvikshems fot finns ett magnoliaträd som Dahl donerade 1979 efter att hon fick Sofia Hembygdsförenings magnoliapris. Magnolian förstördes 2010 men återplanterades av Nacka Hembygdsföreningen 2011.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Utbildningsradion gjorde 1987 ett författarporträtt av Tora Dahl.[11]

Tora Dahl kämpade för rätten att få växa som människa, livet igenom, och det är detta jag har velat lyfta fram i min dramatisering.
– Gunilla Abrahamsson, 1999[7]

1999 gjorde Radioteatern en uppsättning i flera delar utifrån Tora Dahls arton självbiografiska böcker i dramatisering av Gunilla Abrahamsson. I en artikel i Dagens Nyheter samma år beskrivs Dahls arton volymer med orden "Sakliga, gripande och av stor vikt som historiska dokument över nästan hundra svenska år, menar de flesta kritiker".[7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • Generalsgatan 8, Bonnier 1935, LIBRIS-ID:1352906
  • Inkvartering, Bonnier 1937, LIBRIS-ID:1362830
* På danska: Du som har Sorg i Sinde (i översättning av Jørgen Claudi) 1944, LIBRIS-ID:1829262
  • Den befriade ön, Tiden 1939, LIBRIS-ID:1362829
  • De sju gånger dömda, Tiden 1941, LIBRIS-ID:1394249
  • Sådan hemlighet, Bonnier 1943, LIBRIS-ID:1394250
* På nederländska: Der mysteriën bron (i översättning av Greta Baars-Jelgersma och Rolv Ravn), 's Graveland 1949, LIBRIS-ID:1680190
  • Avdelning II, sal 3, Bonnier 1948, LIBRIS-ID:94152
  • Det som har varit..., Bonnier 1952, LIBRIS-ID:391078
  • Fosterbarn, Bonnier 1954, LIBRIS-ID:1261772
* Till Fosterbarn skapades även en cirkelkurs av Sven-Arne Stahre som gavs ut på Brevskolan 1962, LIBRIS-ID:629942
  • Långt bort härifrån, Tiden 1956, LIBRIS-ID:1546553
  • I främmande land, Tiden 1957, LIBRIS-ID:1259270
  • Dörrar som öppnas, Tiden 1958, LIBRIS-ID:657744
  • Besynnerliga värld, Tiden 1960, LIBRIS-ID:1546119
  • Inte riktig kärlek, Tiden 1963, LIBRIS-ID:824918
  • Sommar och vinter, Tiden 1964, LIBRIS-ID:8081167
  • ...när du kommer ut i livet, Tiden 1966, LIBRIS-ID:8076937

Självbiografiskt[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Medverkan i antologier[redigera | redigera wikitext]

Flertalet av Tora Dahls böcker har kommit i nyutgåvor och getts ut som talböcker.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Larsson, Lisbeth (2012). ”En författare blir till”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet / Kvinnsam. http://nordicwomensliterature.net/sv/article/en-f%C3%B6rfattare-blir-till. Läst 7 januari 2017. 
  2. ^ [a b c d e] Stenkvist, Jan; Bibliografiavsnittet utarbetat av Håkan Attius (1975). ”Bibliografi”. Svensk litteratur 1870-1970, tredje bandet. Aldus/Bonniers, Albert Bonniers boktryckeri. sid. 192. ISBN 9100398497 
  3. ^ [a b c d e] Larsson, Lisbeth. ”Dahl, Tora Armida”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet / Kvinnsam. http://www.nordicwomensliterature.net/sv/writer/dahl-tora-armida. Läst 7 januari 2017. 
  4. ^ Svensk biografisk handbok (1963)
  5. ^ Tora Dahl i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  6. ^ Sveriges dödbok 1901–2009
  7. ^ [a b c d e] Pontus Dahlman (18 december 1999). ”Oäktingen som revolterade. Tora Dahl. Nu kommer radiopjäserna baserade på hennes 18 självbiografiska böcker.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/oaktingen-som-revolterade-tora-dahl-nu-kommer-radiopjaserna-baserade-pa/. Läst 7 januari 2017. 
  8. ^ "Tora Dahl". NE.se. Läst 2012-09-20.
  9. ^ Algulin, Ingemar. ”J Erik Lindegren”. Svenskt biografiskt lexikon / Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10505. Läst 7 januari 2017. 
  10. ^ ”pristagare” (PDF). Sällskapet Eva och Carl-Emil Englunds vänner. http://www.internetional.se/carlemil/pristagare.pdf. Läst 7 januari 2017. 
  11. ^ ”Författarporträtt : Tora Dahl”. Utbildningsradion. http://urskola.se/Produkter/124979-Forfattarportratt-Tora-Dahl. Läst 7 januari 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ruth Halldén analyserade böckerna om Gunborg i Ord och Bild 1962.
  • Per Meurling beskrev Tora Dahls värld i Byggnadsarbetaren, nummer 11, 1965.
  • Blomberg, Ingrid; Molin, Gull; Sjöberg, Yvonne (1982). Tora Dahl: Gunborgseriens fyra första böcker : Fosterbarn, Långt bort härifrån, I främmande land, Dörrar som öppnas. Stockholms universitet. Blocksvenska. Libris 3267273 
  • Register, Cheri (1983). ”Fast ... ändå: Tora Dahls författarskap”. Kvinnornas litteraturhistoria. D. 2 (Stockholm, 1983): sid. 176-185.  Libris 9220311
  • Wahlberg, Vera (1985). Tre böcker av Tora Dahl: - en receptionsstudie. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655763 
  • Mabel Runeborg: En gång skola de se mig. En psykoanalytisk studie av Tora Dahls självbiografiska Gunborg-serie med särskild hänsyn tagen till modern objektrelationsteori, 1987.
  • Witt-Brattström, Ebba (1987). ”Gräva sig ut med bordskniv: modernisternas skrivande kvinnor”. BLM : Bonniers litterära magasin 56(1987):6,: sid. 378-385. 0005-3198. ISSN 0005-3198.  Libris 9249954
  • Lars Bäckström: "Tora Dahl om skapelse och syndafall i samlingen Tuppen och solfågeln" i: Att läsa litteratur, 1995.
  • Larsson, Lisbeth (1996). ”En författare blir till: om Tora Dahl”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 3 / redaktion: Margaretha Fahlgren ... (Höganäs : Wiken, Cop. 1996): sid. 249-255.  Libris 2268402
  • Domellöf, Gunilla (2001). Mätt med främmande mått: idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande och romaner 1930-1935. Hedemora: Gidlunds. Libris 8376839. ISBN 91-7844-329-6 
  • Condé, Marie-Anne (2011). ”Läsande kamrater: litterära samtal hos Tora och Knut på Lidingö”. Kompassriktning: 2000-talet : festskrift till Catarina Ericson-Roos / (2011): sid. 259-274.  Libris 12534265