Torsten Friis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Torsten Friis
Torsten Friis.jpg
Generallöjtnant Torsten Friis omkring 1940.
Information
Född1 augusti 1882
Malmö S:t Petri församling, Sverige
Död21 april 1967 (84 år)
Järfälla församling, Sverige
BegravningsplatsSankt Pauli mellersta kyrkogård, Malmö
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Flygvapnet
Tjänstetid1902–1942
GradGenerallöjtnant

Torsten Friis, född 1 augusti 1882 i Malmö S:t Petri församling, Skåne län, död 21 april 1967 i Järfälla församling, Stockholm, var en svensk militär (generallöjtnant), chef för flygvapnet 1934–1942. Friis var ursprungligen fortifikationsofficer men fick uppdraget att bygga upp ett svenskt flygvapen. Han arbetade för att en inhemsk flygindustri skulle skapas.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Friis var son till vice konsul Ernst Friis och Sophie Thomée.[1] Friis tog studentexamen 1900 och officersexamen 1902 samt blev underlöjtnant samma år. Han blev löjtnant vid Kungliga Fortifikationen 1907 och utexaminerades från Artilleri- och ingenjörhögskolan 1908. Friis blev kapten 1913 och tjänstgjorde i fälttåget med österrikisk-ungerska armén 1916. Han var lärare vid Krigshögskolan 1918–1919, vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1919–1921 och tjänstgjorde som adjutant hos kronprinsen 1920–1932.[1]

Han blev kapten vid generalstaben 1921 och major vid generalstaben 1922.[2] Friis var avdelningschef vid generalstabens tekniska avdelning 1922–1927, blev överstelöjtnant vid generalstaben 1926 och blev överstelöjtnant vid Kungliga Fortifikationen 1928. Han var chef för Fälttelegrafkåren 1928–1932, blev överste vid Fälttelegrafkåren 1932 och var chef för lantförsvarets kommandoexpedition 1932–1934, blev generalmajor i flygvapnet 1934, generallöjtnant år 1936[2] samt var chef för flygvapnet 1934–1942.

Han försattes i reserven 1942. Därefter var han ståthållare för Stockholms slott med flera från 1947 och chef för Kungliga Djurgårdens Förvaltning från 1949.[3] Friis blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin 1924[2] och var styrelseledamot i Kungliga Automobilklubben.[1]

Friis gifte sig 1909 med Lotty Salin (1887–1968), dotter till professorn Mauritz Salin och Bertha Kempe.[3] Han var far till Mauritz (1913–1993), Birgit (1910–2000), Lotty (1914–2007), Elma (1911–2010) och Bertha (1923–1997). Friis var svärfar till översten Sven Thofelt (gift med Birgit), läkaren Ole Berg (gift med Lotty), disponenten Sten E Holgerson (gift med Elma 1934) och greven Karl-Hampus Mörner (gift med Bertha).

Makarna Friis var innehavare av Görvälns slott där de bodde fram till sin död 1967 och 1968.[4] De är begravda på Sankt Pauli mellersta kyrkogård i Malmö.[5]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1945). Vem är vem?. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. sid. 231. Libris länk. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0247.html 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Gierow, Krister, red (1940). Skåningar i Stockholm. Malmö: Skånetr:s förl. sid. 173. Libris länk. http://runeberg.org/skistock/0173.html 
  3. ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1962). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1963. Stockholm: Norstedt. sid. 332-333. Libris länk. http://runeberg.org/vemardet/1963/0348.html 
  4. ^ ”Historik”. Görvälns slott. Arkiverad från originalet den 21 april 2015. https://archive.is/20150421145658/http://www.kgg.se/slottet/index.php?sida=4. Läst 21 april 2015. 
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”61 (Sveriges statskalender / 1950)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1950/0061.html. Läst 20 december 2019. 
  7. ^ [a b c d] ”62 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/0062.html. Läst 20 december 2019. 
  8. ^ ”9 (Sveriges statskalender / 1940. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1940bih/0009.html. Läst 20 december 2019. 
  9. ^ ”830 (Sveriges statskalender / 1925)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1925/0836.html. Läst 20 december 2019. 
  10. ^ ”51 (Sveriges statskalender / 1950. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1950bih/0051.html. Läst 20 december 2019. 
  11. ^ [a b] ”307 (Sveriges statskalender / 1931)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1931/0307.html. Läst 20 december 2019. 
  12. ^ [a b c d] ”414 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0438.html. Läst 20 december 2019. 
  13. ^ ”417 (Sveriges statskalender / 1940)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1940/0417.html. Läst 20 december 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 57. ISBN 978-91-637-1183-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Eggert Nauclér
Chef för Fälttelegrafkåren
1928–1932
Efterträdare:
Gottfried Hain
Företrädare:
Eric Virgin
Chef för Flygvapnet
1934–1942
Efterträdare:
Bengt Nordenskiöld