Trävattna socken

(Omdirigerad från Trävattna)
Trävattna socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradVilske härad
KommunFalköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area25 kvadratkilometer
Upphov tillTrävattna landskommun
Trävattna församling
MotsvararTrävattna distrikt
TingslagSkarabygdens domsagas tingslag (–)
Vilske tingslag (–)
Karta
Trävattna sockens läge i Västra Götalands län.
Trävattna sockens läge i Västra Götalands län.
Trävattna sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°09′33″N 13°15′56″Ö / 58.15916667°N 13.26555556°Ö / 58.15916667; 13.26555556

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2067
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Trävattna distrikt
Redigera Wikidata
Folkvandringstida reliefspänne funnet på ett bortröjt gravfält i Vadsbo i socknens östra del.
Folkvandringstida peltehänge från offermossen Finnestorp på gränsen mellan Trävattna och Larv.
Gungestenen vid Hendenestorp.
Valvbron över Lidan vid Kvissle.
Gullåkra invid Lidan i södra delen av socknen. Kapten Erik Stenholm (mitt i bild) byggde 1907-1909 det fantasifulla huset i bakgrunden, men detta brann tyvärr ner 1935.

Trävattna socken i Västergötland ingick i Vilske härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Trävattna distrikt.

Socknens areal är 24,50 kvadratkilometer varav 24,04 land.[1] År 2000 fanns här 107 invånare.[2] Kyrkbyn Trävattna med sockenkyrkan Trävattna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Trävattna församling och för de borgerliga frågorna bildades Trävattna landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vilske landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Hällestad-Trävattna församling som 2006 uppgick i Floby församling.[3]

Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Trävattna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vilske härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Laske kompani.[4]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Trävattna socken ligger väster om Falköping med Lidan i väster. Socknen är en skogrik slättbygd.[1][5][6]

Av socknens areal var 1882 494,7 hektar (20 %) åker och 1257,7 hektar (51 %) skogbeväxt mark.[7]

Salaholm[redigera | redigera wikitext]

I socknen ligger egendomen Salaholm, vilken är känd sedan 1431 under namnet Salathorpe (i dativ).[8] På 1500-talet ägdes gården av släkten Soop, bland andra Erik Åkesson Soop. 1619 övergick gården till släkten Gyllengrip. På 1600-talet ändrades namnet till Salaholm i stil med många andra herrgårdsnamn. På 1700-talet övergick gården först i släkten Creutz och sedan i släkten Focks ägo. Under åren 1866-1904 ägdes Salaholm av Henrik Lehman, som moderniserade jordbruket på gården. 1971 köptes gården av Nils Fredrik Beerståhl, som sedan ägde den i runt 25 år.[9]

Borrabo och Borrabosjön[redigera | redigera wikitext]

Gården Borrabo ligger i sockens norra del och är känd sedan 1421 då det dock hette Saxatorp.[8] Söder om gården finns Borrabosjön, som förr var nära en kilometer lång. Sjön sänktes dock i början av 1800-talet. I sjön finns ruda och gädda och på de omgivande mossarna växer hjortron och rosling.[10]

Katebro[redigera | redigera wikitext]

Gården Katebro i socknens västra del är känd sedan tidigt 1400-tal. Gårdsnamnet innehåller kvinnonamnet Kata och betyder "Katas bro".[8]

Kvissle[redigera | redigera wikitext]

Kvissle kvarn är känd sedan 1402 då namnet stavades Quislo quärn.[8] Kvarnen låg invid ån Lidan i sockens södra del. Nära kvarnen finns en vacker valvbro över Lidan.[11] Den åt norr rinnande forsen under bron ska ha varit ett tillhåll för näcken. Strax nedströms finns Kvissle kraftstation med tillhörande kraftverksdamm. Även den fors som fanns där före kraftverksbygget ska ha varit tillhåll för näcken.[12]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

I socknen är arton forntida gravar kända. Äldst är en nu förstörd hällkista från slutet av bondestenåldern vid landsvägen vid Hendenestorp längst i väster.[13] Resterande fornlämningar är från järnåldern. Ett gravfält, som ligger 200 m norr om där Salaholmsbäcken rinner ut i Lidan, innehåller fyra treuddar.[14] Ett gravfält, som låg ytterst i socknens östra spets i Vadsbo, bestod av fyra gravrösen. När dessa togs bort fann man ett förgyllt reliefspänne från folkvandringstid, vilket nu kan beses i forntidsutställningen på Falbygdens museum.[15] I övrigt finns i socknen sex runda stensättningar, två domarringar och två resta stenar.[5][6][16][17] [18] På gränsen till grannsocknen Larvs socken finns Finnestorps offermosse, vilken består av folkvandringstida vapenoffer lagda i sankmarken kring Katebrobäckens utflöde i Lidan.[19][20]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1319 in Thræuatnhum och 1402 Træwathna. Namnet kommer från kyrkbyn och betyder 'de tre vattnen'. Vilka vatten som avses är oklart, det är möjligt att Lidan och dess två tillflöden, Katebrobäcken och Salaholmsbäcken, avses.[8][21][22][23]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Trävattna socken och församling motsvarade fram till 2002 samma område och nuvarande distrikt bygger på samma gränser. Det går därför att följa befolkningsutvecklingen över tid för området i och med församlingens tidigare statistik och distriktets tillkomst. Det finns dock ingen befolkningsstatistik mellan 2002 och 2014 då församlingen uppgick i Hällestad-Trävattna församling år 2002 och distrikten infördes först 2016.

Befolkningsutvecklingen i Trävattna socken 1810–2015[24][25]
År Folkmängd
1810
  
444
1820
  
386
1830
  
393
1840
  
432
1850
  
472
1860
  
491
1870
  
491
1880
  
550
1890
  
501
1900
  
499
1910
  
446
1920
  
399
1930
  
332
1940
  
313
1950
  
247
1960
  
207
1970
  
148
1980
  
125
1990
  
124
2000
  
107
2015
  
106

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Trävattna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Trävattna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Beskrifning till kartan öfver Vilske härad. Upprättad i Rikets Ekonomiska Karteverk År 1882 (1883).
  8. ^ [a b c d e] Ivar Lundahl, Ortnamnen i Skaraborgs län: Del XIV Vilske härad (1957) sidorna 49-54.
  9. ^ Hilding Johansson, "Salaholm", sidorna 298-299 i Boken om Vilske (1980).
  10. ^ Rune Nilsson, "Borrabosjön i Trävattna", sidorna 497-499 i Boken om Vilske (1980).
  11. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 29:1
  12. ^ Linnar Linnarsson, Sägner och folklivsbilder (1930) sidorna 33-34.
  13. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 11:1.
  14. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 15:1.
  15. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 31:1.
  16. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Trävattna socken
  17. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Trävattna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  18. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Trävattna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  19. ^ Riksantikvarieämbetet, Larv 121:1.
  20. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 10:1.
  21. ^ Ortnamnsregistret Trävattna socken : Vilske härad : Skaraborgs län
  22. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  23. ^ Ivar Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961) sidan 264.
  24. ^ ”Demografiska databasen - Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/. 
  25. ^ ”Statistiska centralbyrån - Historisk statistik”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212014127/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/. Läst 21 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]