Tryggve Kronholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tryggve Kronholm
Född15 december 1939
Död8 oktober 1999 (59 år)
MedborgarskapSvensk[1]
SysselsättningTeolog
ArbetsgivareUppsala universitet
Redigera Wikidata

Birger Tryggve Kronholm, född 15 december 1939 i Helsingborg, död 8 oktober 1999 i Brunnby, Höganäs kommun, var en svensk teolog och språkvetare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kronholm blev teologie kandidat 1965, filosofie kandidat 1966, filosofie magister 1968 och filosofie licentiat 1972.

1974 blev han filosofie doktor i Lund på en avhandling[2] om en judisk liturgisk handbok från 800-talet, som presenterades som "del 2" av språkvetaren och teologen David Hedegårds avhandling[3] från 1951.

Kronholm blev teologie doktor 1978 på en avhandling[4] om motiv från 1:a Mosebok kapitel 1–11 i Efraim syrierns hymner, med fokus på inflytande från judisk exegetisk tradition.

Kronholm var assistent, universitetslektor och docent i Lund 1968–1975, docent i Uppsala 1975–1979 och expert i bibelkommissionen vid Utbildningsdepartementet 1975–1981. 1979 utnämndes han till professor i Gamla testamentets exegetik vid missionshögskolan i Stavanger i Norge[5], en tjänst han innehade till 1987 då han utnämndes till professor i semitiska språk vid universitetet i Lund 1987[6]. 1988 övergick han till motsvarande tjänst vid Uppsala universitet.[7]

Kronholm innehade uppdrag som sakkunnig i Helsingfors, Stockholm, Lund, Oslo och Århus 1984–1996, ordförande i Nordiska sällskapet för Mellanösternforskning sedan 1992, styrelseledamot i Svenska Bibelsällskapet sedan 1995 och huvudman för S:ta Katharinastiftelsen sedan 1995. Han var gästföreläsare i bland annat Bagdad, Budapest, Jerusalem och Münster och Sankt Petersburg samt gästprofessor vid Århus universitet 1990.

Kronholm visade intresse även för lekmän och barn, till exempel var han i augusti 1979 huvudföreläsare vid studiedagar för ledare för Kyrkans barntimmar och söndagsskollärare vid Hjälmserydsstiftelsen tillsammans med konstnären Eva Spångberg.[8]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Tryggve Kronholm var son till musikdirektör Birger Kronholm och musikdirektör Brita Persson.

Ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Om bibelns auktoritet (1971)
  • Seder R. Amram Gaon P. 2 The order of Sabbath Prayer. Gleerup. 1974. ISBN 9140034518  (Avhandling)
  • Motifs from Genesis 1-11 in the genuine hymns of Ephrem the Syrian with particular reference to the influence of Jewish exegetical tradition. Coniectanea biblica. Old Testament series, 0069-8954 ; 11. LiberLäromedel/Gleerup. 1978. ISBN 91-40-04639-7  (Avhandling)
  • Texter och tolkningar: en studiebok om gammaltestamentliga texter och nytestamentliga tolkningar (1985)
  • De tio orden (1992)
  • Visionärer, vismän och vi (tillsammans med Gunnel André, 1992)
  • Jubelåret (1993)
  • Vinden: naturfenomen i biblisk tolkning (1994)
  • Spegelbilder: den arabiska litteraturens historia (1995)
  • Det skapande ögonblicket: tidsupplevelse och tidstolkning i bibliska texter (2001)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ general catalog of BnF, läst: 26 mars 2017
  2. ^ Hedegård, David; Amram ben Sheshna, Kronholm Tryggve (1974) (på eng). Seder R. Amram Gaon P. 2 The order of Sabbath Prayer. Lund: Gleerup. Libris länk. ISBN 9140034518 
  3. ^ Hedegård, David; Amram ben Sheshna (1951) (på eng). Seder R. Amram Gaon P. 1 Hebrew text with critical apparatus : translation with notes and introduction. Lund: Gleerup. Libris länk 
  4. ^ Kronholm, Tryggve (1978) (på eng). Motifs from Genesis 1-11 in the genuine hymns of Ephrem the Syrian with particular reference to the influence of Jewish exegetical tradition. Coniectanea biblica. Old Testament series, 0069-8954 ; 11. Lund: LiberLäromedel/Gleerup. Libris länk. ISBN 91-40-04639-7 
  5. ^ Hans Westtorp (14 juli 1979). ”Namn i dag - Tryggve Kronholm”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1979-07-14/11. 
  6. ^ Barbro Hultman (19 juni 1987). ”Namn - Nya professorer”. Svenska Dagbladet: s. 13. https://www.svd.se/arkiv/1987-06-19/13. 
  7. ^ Barbro Hultman (21 maj 1988). ”Namn - Nya professorer”. Svenska Dagbladet: s. 17. https://www.svd.se/arkiv/1988-05-21/17. 
  8. ^ det händer ...”. Svenska Dagbladet: s. 10. 6 augusti 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-08-06/10. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]