Bo Utas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bo Utas
Bo Utas.
Bo Utas.
Född 26 maj 1938 (79 år)
Stuguns församling, Jämtland
Yrke Professor emeritus, översättare
Nationalitet Svensk
Språk Svenska
Verksam 1965–
Genrer lyrik och prosa
Ämnen persisk litteratur
Framstående verk Den Persiska litteraturen (2011), Den blinda ugglan (1965, 2008)
Make/maka Elisabet Utas
(sedan 1967)
Influenser H.S. Nyberg, Stig Wikander, Geo Widengren

Bo Anders Utas, född 26 maj 1938 i Höglunda i Stuguns församling i Jämtland[1], är en svensk iranist och professor emeritus i iranska språk vid Uppsala universitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bo Utas började studera iranska språk 1959 för H.S. Nyberg i Uppsala och försvarade sin doktorsavhandling i ämnet 1973. Hans avhandling är en kritisk utgåva av ett klassiskt sufiskt diktverk på persiska, Tariq ot-Tahqiq, som tillskrivits Abo'l-Majd Majdud Sana'i. Han har publicerat flera betydande studier av persisk sufism. På litteraturens område har Utas presenterat både persiska klassiker som Jalal al-din Rumi och Abu al-Qasim Ferdowsi i urval och moderna iranska författare som Mohammad Ali Jamalzadeh och Sadegh Hedayat. År 1965 utkom hans svenska översättning av Hedayats kortroman Den blinda ugglan (Buf-i kur). Utas samlade översättningar av och essäer om persisk litteratur utkom 2011 i två band, Den persiska litteraturen: Essäer och Översättningar redigerade av hans tidigare student iranisten Ashk Dahlén som även bidragit med en essä om modern persisk prosa.

Utas har varit verksam vid The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences (SCASS) i Uppsala. Han är ledamot av Nathan Söderblom-Sällskapet. Han är även före detta ordförande i Sven Delblancsällskapet.

Bo Utas är sedan 1967 gift med Elisabet Utas (född 1940).[1]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Verk i urval på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Sadeq Hedayat, Den blinda ugglan, 1965, Lund: Studentlitteratur (andra upplagan 2008).
  • Det långsamma uppbrottet: iransk kvinnlig poesi i förvandling, Ord och bild, nr. 84, 1993, s. 74-90.
  • Imperium kontra religion: persiska personnamn genom 2 500 år, Personnamn och social identitet, Stockholm: Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakad., 1998.
  • Trädgårdsmästaren och de iranska språken, Årsbok. 2003, Uppsala: Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala, 2004, s. 139-150.
  • Den persiska litteraturen. Essäer, red. Ashk Dahlén, Stockholm, 2011.
  • Den persiska litteraturen. Översättningar, red. Ashk Dahlén, Stockholm, 2011.
  • Språk och litteratur, Antikens Persien, red. Ashk Dahlén, Umeå, 2016.

Verk i urval på engelska[redigera | redigera wikitext]

  • The Jewish-Persian fragment from Dandan-Uiliq, Orientalia Suecana, Uppsala, 17 (1968), pp. 123-136.
  • Tariq ut-tahqiq. A Sufi Mathnavi ascribed to Hakim Sana’i of Ghazna and probably composed by Ahmad b. al-Hasan b. Muhammad an-Naxcavani. A critical edition, with a history of the text and a commentary, Scandinavian Institute of Asian Studies Monograph Series, 13, Lund 1973. 243, 55 pp.
  • On the composition of the Ayyatkar i Zareran, Monumentum H.S. Nyberg, II (= Acta Iranica, 5), Tehran-Liège 1975, pp. 399-418.
  • A Persian Sufi poem: vocabulary and terminology. Concordance, frequency word-list, statistical survey, Arabic loan-words and Sufi-religious terminology in Tariq ut-tahqiq (A.H. 744), Scandinavian Institute of Asian Studies Monograph Series, 36, London-Malmö 1978. 214, 54 pp.
  • Islam og samfundet, Series: Religion: tekster og temaer, Copenhagen 1982. 138 pp.
  • Women in Islamic societies: social attitudes and historical perspectives, Scandinavian Institute of Asian Studies, Studies on Asian Topics, 6, London-Malmö 1983. 7, 252 pp.
  • Verbal ideograms in the Frahang i Pahlavik, Middle Iranian Studies = Orientalia Lovanensia Analecta, Skalmowski-van Tongerloo (eds.), 16, Leuven 1984, pp. 57-67.
  • Jang u asti: War and peace in Iran, in E. Kahrs (ed.), Kalyanamitraraganam. Essays in honour of Nils Simonsson, Oslo (The Institute for Comparative research in human culture) 1986, pp. 287-302.
  • Frahang i Pahlavik, edited with transliteration, transcription and commentary from the posthumous papers of Henrik Samuel Nyberg, with the collaboration of Christopher Toll, Wiesbaden 1988. 18, 175 pp.
  • The Munajat or Ilahi-namah of ’Abdu’llah Ansari, Manuscripts of the Middle East, Leiden, 3(1988), pp. 83-87.
  • New Persian as an interethnic medium, Ethnicity, minorities and cultural encounters, I. Svanberg (ed.), Uppsala 1991, pp. 103-111.
  • Arabic and Iranian elements in New Persian prosody, Johanson, L. & Utas, B. (eds.), Arabic prosody and its applications in Muslim poetry, Swedish Research Institute in Istanbul, Transactions, 5, Stockholm 1994, pp. 129-141.
  • Traces of evidentiality in Classical New Persian, Evidentials: Turkic, Iranian and neighbouring languages, Johanson, L. & Utas, B. (eds.), Berlin & New York, 2000, pp. 259-271.
  • The Virgin and her lover. Fragments of an Ancient Greek Novel and a Persian Epic Poem, together with T. Hägg, Leiden (Brill) 2003. 13, 278 pp. 6 pll.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]