Förbundsrådet (Tyskland)

	Förbundsrepubliken Tysklands statsskick
	Denna artikel ingår i en artikelserie
Konstitution
	Grundlagen
Lagstiftande makt
	Förbundsdagen
	Förbundsrådet
	Revisionsverket
	Ombudsman
Verkställande makt
	Förbundspresidenten
	Förbundsregeringen
	Förbundskanslern
	Ministrar
Domstolsväsen
	Författningsdomstolen
	Förvaltningsdomstolen
Regioner
	Förbundsländer
	Lantdagar
	Förbundslandsregeringar
	Landkreise
	Kommunalförbund
	Kommuner
Direkt demokrati
	Folkomröstningar
	Folkinitiativ
Politiska partier
	CDU, CSU, FDP, GRÜNE, LINKE,; SPD, AfD
Övrigt
	Europakonventionen
	Europeiska unionen
	Förenta nationerna
	Tysklands författningssamling

Förbundsrådet
	Förbundsrådet ; Bundesrat
Typ
Utformning	Överhus
Ledning
Talman	Manuela Schwesig (SPD) ; sedan 1 november 2023
1:e vice talman	Peter Tschentscher (SPD) ; sedan 1 november 2023
2:e vice talman	Anke Rehlinger (SPD) ; sedan 1 november 2023
Struktur
Antal platser	69
Mötesplats
	Förbundsrådets plenisal, Berlin
Webbplats
	www.bundesrat.de

Förbundsrådet (tyska: Bundesrat) är ett av de fem federala statsorganen i Förbundsrepubliken Tyskland.

De övriga fyra organen utöver förbundsrådet är förbundspresidenten (Bundespräsident), förbundsdagen (Bundestag), förbundsregeringen (Bundesregierung) och förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Förbundsrådet kan ses som överhuset i ett tvåkammarparlament där förbundsdagen utgör underhuset, men till skillnad från många liknande institutioner i andra länder väljs förbundsrådets ledamöter varken direkt av landets befolkning eller av någon form av folkvald elektorsförsamling (till exempel delstatsparlament) utan av förbundsländernas regeringar.

Förbundsrådet, som för närvarande omfattar 69 ledamöter, behandlar bland annat frågor rörande Europeiska unionen; vidare måste förbundsrådet godkänna alla lagändringar som berör förbundsländernas intressen samt grundlagsändringar. Även alla andra lagändringar måste godkännas av förbundsrådet, ehuru de andra lagändringarna kan överröstas av förbundsdagen (om mer än två tredjedelar av förbundsrådets ledamöter har röstat mot ett lagförslag, kan det antas om minst två tredjedelar av förbundsdagsledamöterna röstar för).

Förbundsrådet företräder i alla beslut förbundsländerna och varje förbundsland måste rösta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje förbundslands Stimmführer (’röstledare’, som vanligen är förbundslandets ministerpresident) – som är den enda representant ett förbundslands regering behöver utse till förbundsrådet, även om de får ha så många ledamöter som de har röster – avger sitt förbundslands alla röster. Då många förbundsländers regeringar är koalitioner, kan en dylik regering vara inbördes oense i en fråga; i så fall lägger förbundslandet vanligtvis ner sina röster – vilket i praktiken innebär nejröst, eftersom en hemställan måste antas med absolut majoritet (minst 35 jaröster).

Ledamöterna representerar respektive förbundsland och tillhör vanligtvis sitt förbundslands regering, vilken utser förbundslandets representanter och kan ersätta dem när den vill. Antalet röster för varje förbundsland bestäms av förbundslandets folkmängd. Förbundsrådets sammansättning kan ändras flera gånger om året på grund av att val till förbundsländernas parlament äger rum vid olika tidpunkter.

Ordförande

Förbundsrådets ordförande eller talman, förbundsrådspresidenten (der Bundesratspräsident), är formellt det fjärde högsta politiska ämbetet i Tyskland och ordföranden vikarierar vid behov för förbundspresidenten. Ordföranden övertar även presidentens funktioner som statschef i händelse av att förbundspresidenten avgår eller avlider före mandatperiodens slut, till dess att en ny förbundsförsamling kan sammankallas för att välja en ny förbundspresident.

Detta undantagsfall inträffade 2010, då Bremens borgmästare och regeringschef Jens Böhrnsen (SPD), som vid tillfället var förbundsrådets ordförande, temporärt övertog förbundspresident Horst Köhlers uppgifter efter dennes förtida avgång, och 2012, då Bayerns ministerpresident Horst Seehofer (CSU) var rådets ordförande när Christian Wulff avgick som förbundspresident.

Uppdraget brukar enligt en överenskommelse mellan förbundsländerna cirkulera mellan förbundsländernas ministerpresidenter, från det folkrikaste (Nordrhein-Westfalen) till det folkfattigaste förbundslandets (Bremen), för ett år i taget med början 1 november varje år.

Mandatfördelning

Politisk sammansättning och röstfördelning efter förbundsland
Förbundsland	Folkmängd 31 dec 2021^[1]	Röster	Partier i förbundslandets regering	Nästa förväntade lantdagsval	Ordförande ^[a]
Baden-Württemberg	11 124 642	6 █ █ █ █ █ █	De gröna, CDU	2026	2029
Bayern	13 176 989	6 █ █ █ █ █ █	CSU, Freie Wähler	2023^{[Uppdatering behövs]}	2028
Berlin	3 677 472	4 █ █ █ █	SPD, De gröna, Vänstern	2023^{[Uppdatering behövs]}	2034
Brandenburg	2 537 868	4 █ █ █ █	SPD, CDU, De gröna	2024	2036
Bremen	676 463	3 █ █ █	SPD, De gröna, Vänstern	2023^{[Uppdatering behövs]}	2026
Hamburg	1 853 935	3 █ █ █	SPD, De gröna	2025	2023
Hessen	6 295 017	5 █ █ █ █ █	CDU, De gröna	2023^{[Uppdatering behövs]}	2031
Mecklenburg-Vorpommern	1 611 160	3 █ █ █	SPD, Vänstern	2026	2024
Niedersachsen	8 027 031	6 █ █ █ █ █ █	SPD, De gröna	2027	2030
Nordrhein-Westfalen	17 924 591	6 █ █ █ █ █ █	CDU, De gröna	2027	2027
Rheinland-Pfalz	4 106 485	4 █ █ █ █	SPD, De gröna, FDP	2026	2033
Saarland	982 348	3 █ █ █	SPD	2027	2025
Sachsen	4 043 002	4 █ █ █ █	CDU, De Gröna, SPD	2024	2032
Sachsen-Anhalt	2 169 253	4 █ █ █ █	CDU, SPD, FDP	2026	2037
Schleswig-Holstein	2 922 005	4 █ █ █ █	CDU, De gröna	2027	2035
Thüringen	2 108 863	4 █ █ █ █	Vänstern, SPD, De gröna	2024	2038
sammanlagt	83 237 124	69

^ Året då större delen av förbundslandets ordförandeperiod äger rum.

Källor

^ ”Bundesländer mit Hauptstädten nach Fläche, Bevölkerung und Bevölkerungsdichte am 31.12.2021”. Statistisches Bundesamt (Destatis). https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/02-bundeslaender.html. Läst 27 mars 2023.

Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Förbundsrådet (Tyskland).
Bilder & media
Tysklands förbundsråds webbplats

[2] Året då större delen av förbundslandets ordförandeperiod äger rum.

[1] ”Bundesländer mit Hauptstädten nach Fläche, Bevölkerung und Bevölkerungsdichte am 31.12.2021”. Statistisches Bundesamt (Destatis). https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/02-bundeslaender.html. Läst 27 mars 2023.

[1]

[a]