Unix

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Unix
Unix logo
Företag / utvecklareKen Thompson, Dennis Ritchie, Brian Kernighan, Douglas McIlroy, och Joe Ossanna & Bell Labs
OS-familjUnix
KällkodHistoriskt stängd källkod, Illumos och BSD är öppen källkod.
Webbplatswww.unix.org
Unix-gruppen ordnad efter historia och typ av licens. Unixgruppen är reglerad av olika licenser så att varje program räknas till en av tre grupper - öppen, mixad eller proprietär programvara.

Unix är en grupp operativsystem som härstammar från ett system som utvecklades på AT&T Bell Labs i USA av bland andra Ken Thompson och Dennis Ritchie under 1960- och 1970-talet.

Det första Unix-systemet skrevs i assembler av Ken Thompson på en Digital PDP-7 år 1969 efter att utvecklingen av operativsystemet Multics lagts ner.[1] Namnet Unix valdes för att driva med Multics, som var avsett för flera (multipla) användare. Efter Thompsons första version skrev han och Ritchie tillsammans om operativsystemet i PDP-11-assembler, för att köra det på en Digital PDP-11/20 som de fått tillgång till.

År 1972 hade operativsystemet rönt stor uppmärksamhet och de båda skrev om hela Unix i programspråket C som uppfunnits av Ritchie som en portabel makroassembler för olika plattformar.

Programkoden till det ursprungliga Unix lever idag främst kvar i Unix-varianten System V, tidigare System III, på vilket de flesta proprietära Unix-varianter är baserade. Unix-varianter som är baserade på System V är bland andra Solaris, Irix och AIX.

Operativsystemet GNU/Linux är baserad på Unix-konventioner, men inte på Unix-kod. Kärnan Linux började utvecklas av Linus Torvalds 1991. Vissa av verktygen som brukar ingå i en linuxdistribution kommer visserligen från BSD, men största delen är GNU-programvara. Operativsystemet följer olika Unix-standarder och -konventioner mer eller mindre lika mycket som egentliga Unix-varianter, men räknas inte till dem utan som ett ”unixliknande operativsystem”.

Varumärket UNIX, Unix-standarder och portabilitet[redigera | redigera wikitext]

Novell äger upphovsrätt och patent till UNIX System V. Varumärket UNIX ägs idag av The Open Group, som tillåter operativsystem, oberoende av vilken kod som är grunden, att kalla sig Unix om de uppfyller en mängd kriterier och betalar en licensavgift. Dessa kriterier, kallade The Single UNIX Specification, samt POSIX och standarderna för C (programspråk) har stor betydelse för strävan efter att göra olika Unix-varianter kompatibla.

Trots vissa betydande skillnader mellan olika Unix-varianter liknar de ändå varandra tillräckligt för att program skrivna för en Unix-variant i de flesta fall med måttliga ändringar i källkoden kan kompileras och köras på andra Unix-varianter. Ändringarna kan inkluderas i den ursprungliga koden, så att koden automatiskt blir rätt för det system där den kompileras. Det var därför naturligt att distribuera program i källkodsform och binär free- och shareware har aldrig blivit allmän i Unix-kretsar.

Karakteristiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Att skriva ett operativsystem i ett högnivåspråk var en innovation av Unix första utvecklare. Detta gjorde det möjligt att lätt porta Unix till en mångfald olika maskinvara. Källkoden var också länge fritt tillgänglig för universiteten, där Unix i första hand användes, vilket liksom tillgången till online-manualer ("man-sidorna") gav programmerare stora fördelar då de ville förbättra systemet eller utveckla nya program. Kulturen bland Unix-programmerare hade sannolikt stor betydelse för uppkomsten av rörelsen för fri programvara.

Unix strävar efter enkla och klara koncept, i reaktion till det invecklade Multics. Detta gäller såväl kärnan, till exempel hur filsystemet definierats, som konceptet med små verktygsprogram som kan kombineras att utföras komplicerade uppgifter. Dessa verktygsprogram är väsentliga för att vana Unix-användare ofta fortfarande föredrar kommandoraden framom grafiska verktyg. Konfigurationsfiler och annat data lagras gärna som textfiler, som lätt kan hanteras med dessa program.

Unix har traditionellt använts som operativsystem för arbetsstationer och mindre servrar. I den senare rollen har Unix haft ett stort inflytande på Internets utveckling.

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

  • Här listas framförallt de stabila kärnorna. Linux räknar versionsnummer på ett speciellt sätt: x.y.z där ett jämnt tal y står för stabil och udda för beta.
  • Darwin är en operativsystemskärna med öppen källkod och används i bland annat Mac OS X.

Unix i Sverige[redigera | redigera wikitext]

År 1983 initierade Statskontoret en större satsning på Unix i Sverige. Detta kallades för basdatorsatsningen och med basdator menades en minidator till vilken flera 16-32 användare för "lokala och decentraliserade tillämpningar" kunde anslutas, och man specificerade uttryckligen att dessa basdatorer skulle använda Unix System V som operativsystem och att de skulle ha ett skalprogram. Man skilde tydligt mellan dessa "basdatorer" och persondatorer, begreppet "basdator" ligger nära det vi idag kallar en server. Efter en utvärdering publicerad i januari 1985[2] upprättade Statskontoret i april år 1985 ett ramavtal (avropsavtal) med följande leverantörer och Unix-system:[3]

Flera myndigheter, däribland Arbetsmarknadsstyrelsen, Naturvårdsverket, Bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Kalmar och Norrbotten, polisen i Huddinge, och Stockholms tingsrätt i köpte in sådana basdatorsystem, och år 1987 gjordes en utvärdering av erfarenheterna.[4]

År 1985 uppstod en stark konsensus inom svensk datamedia att Unix var framtiden för persondatorer. De svenska företagen Luxor AB och Dataindustrier AB arbetade med Unix-maskiner som skulle bli Luxor ABC 1600, Luxor ABC 9000 och DIAB DS90. Sun Microsystems representerades också i Sverige av Ericsson Information Systems.[5]

Åren efter vände vinden för persondatorer och marknaden fokuserade på IBM PC med MS DOS och Microsoft Windows. Intresset kvarstod inom statsförvaltningen, och då Statskontoret gjorde en upphandling av basdatorsystem till försvaret år 1987 rankades DIABs DS90 högst tillsammans med Norsk Data och Datorisering AB vilket ledde till att ett stort antal Unix-system installerades i det svenska försvaret.[6]

Ericsson Information Systems fortsatte att sälja datorerna S20 och S30 baserade på nyare generationer av Sun-hårdvara, fram till dess att Nokia köpte Ericsson Information Systems runt 1987-1988. Sun startade 1987[7] ett eget dotterbolag i Sverige som kom att bli mycket framgångsrikt på serversidan, speciellt under IT-bubblan i skiftet 1990-2000-tal.

Nokia fortsatte Unix-satsningen men med hårdvara i form av Nokias egna Intel-baserade PC-datorer och SCO UnixWare som operativsystem. Nokias dator fick namnet S10. När ICL köpte Nokia data 1990 lades Unix-satsningen ned.[8]

Svenska Unix-varianter[redigera | redigera wikitext]

  • DNIX - egenutvecklad variant från svenska Dataindustrier AB
  • DICOS - utvecklat av Ericsson inom ramen för AXE-N 1987-1995

Se även[redigera | redigera wikitext]

Populära UNIX-varianter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”BBC News 40 years of Unix”. 20 augusti 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/8205976.stm. Läst den 2 november 2009. 
  2. ^ Basdatorer: utvärdering. Rapport. Stockholm: Liber Allmänna Förlaget. 1985-01-15. ISBN 9138087286 
  3. ^ Basdatorer: avropsavtal. Rapport. "1985:34". Stockholm: Statskontoret. 1985-04-02. sid. 84. Libris 495610 
  4. ^ Basdatorsatsningen: erfarenheter. Rapport. "1987:47". Stockholm: Statskontoret. 1987. sid. 58. Libris 7624801. ISBN 91-7220-048-0 
  5. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1985 Nya ABC-datorer ökad priskonkurrens”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 169-194. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  6. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1987-1995 Vad som hände sen”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 221-229. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  7. ^ ”Årsredovisning för räkenskapsåret 1999-07-01--2000-06-30”. Sun Microsystems. https://regnskaber.cvrapi.dk/tiff/54682002/Y3ZyLmRrOi8vcGRmcy8yMDAyODY0NTtGQVMyMzUxMzE7MTk5OTA3MDE7MjAwMDA2MzA7UjtS.pdf. 
  8. ^ Fernius, Ingemar (2002). ”Från D5 till Unix och Sun”. i Conny Johansson. Bits & bytes ur Datasaabs historia: tema gudar. Bits & bytes ur Datasaabs historia. Linköping: Datasaabs vänner. sid. 13-20. ISBN 91-972464-41