Värmlands läns valkrets

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Värmlands läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal[redigera | redigera wikitext]

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen elva fasta mandat, ett antal som bestod till valet 1988. Åtminstone i valen 1991–1994 samt 2006 var antalet fasta mandat tio men kommer från och med valet 2010 ha nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan tre 1970, ett 1973–1979, två 1982, ett 1985–1998, två 1991 och ett 1994. I valet 2006 fick valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2014[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014
11 11 11 11 11 11 11 10 10 10 10 10 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)[redigera | redigera wikitext]

1971–1973[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren[redigera | redigera wikitext]

Värmlands län var egen valkrets till första kammaren under hela perioden 18661970. Antalet mandat var åtta fram till 1880, höjdes till nio 1881, ändrades på nytt till åtta 1882 och sänktes sedan till sju 1905 och till sex 1941.

Riksdagsledamöter i första kammaren[redigera | redigera wikitext]

1867–1911 (successivt förnyade mandat)[redigera | redigera wikitext]

1912–1913[redigera | redigera wikitext]

1914–lagtima riksdagen 1919[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksdagen 1919[redigera | redigera wikitext]

1920–1921[redigera | redigera wikitext]

1922–1925[redigera | redigera wikitext]

1926–1933[redigera | redigera wikitext]

1934–1941[redigera | redigera wikitext]

1942–1949[redigera | redigera wikitext]

1950–1957[redigera | redigera wikitext]

1958–1965[redigera | redigera wikitext]

1966–1970[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

Värmlands län var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från väster till öster) Nordmarks domsagas valkrets, Jösse domsagas valkrets, Gillbergs och Näs häraders valkrets (från valet 1875 kallad Södersysslets domsagas valkrets), Fryksdals domsagas övre tingslags valkrets, Fryksdals domsagas nedre tingslags valkrets, Mellansysslets domsagas valkrets, Älvdals och Nyeds domsagas valkrets, Ölme, Visnums och Väse häraders valkrets samt Färnebo härads valkrets. Vid det ordinarie valet 1887 sammanslogs de båda Fryksdalskretsarna till Fryksdals domsagas valkrets, och vid valet 1908 förenades Ölme, Visnum, Väse med Färnebo till Östersysslets domsagas valkrets.

Av städerna bildade Karlstad och Filipstad den gemensamma Karlstads och Filipstads valkrets medan Kristinehamn fördes till Kristinehamns, Askersunds, Nora och Lindesbergs valkrets. År 1896 bröts residensstaden ut till Karlstads valkrets medan Kristinehamn och Filipstad överfördes till Kristinehamns, Filipstads och Askersunds valkrets för att sedan övergå till Kristinehamns och Filipstads valkrets i valet 1908.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Värmlands län indelades i Värmlands läns norra valkrets (med tre mandat), Värmlands läns västra valkrets (med fyra mandat 1912–20, tre 1921) och Värmlands läns östra valkrets (med fyra mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var tio i valen 19211944, därefter nio i valen 19481964 och slutligen åtta i valet 1968.

Riksdagsledamöter i andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

1922–1924[redigera | redigera wikitext]

1925–1928[redigera | redigera wikitext]

1929–1932[redigera | redigera wikitext]

1933–1936[redigera | redigera wikitext]

1937–1940[redigera | redigera wikitext]

1941–1944[redigera | redigera wikitext]

1945–1948[redigera | redigera wikitext]

1949–1952[redigera | redigera wikitext]

1953–1956[redigera | redigera wikitext]

1957–vårsessionen 1958[redigera | redigera wikitext]

Höstsessionen 1958–1960[redigera | redigera wikitext]

1961–1964[redigera | redigera wikitext]

1965–1968[redigera | redigera wikitext]

1969–1970[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 366–367
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 230
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]