Vadstena kloster

Från Wikipedia
Vadstena kloster
Kloster
Vadstena medeltida kloster sett från norr, med nunnornas byggnader närmast. Tegelbyggnaden till vänster är det före detta kungapalatset.
Vadstena medeltida kloster sett från norr, med nunnornas byggnader närmast. Tegelbyggnaden till vänster är det före detta kungapalatset.
Land Sverige Sverige
Region Götaland
Stift Stockholm
Läge Vadstena
Religion Kristendom
Uppförd 1300-talet
Modell av klostrets byggnader omkring 1450. Den norra delen (till vänster) tillhörde systrarna och den södra delen (till höger) bröderna.
Brödrakonventets östra fasad. Byggnaden rymmer idag hotell och restaurang.
Det nya klostrets kyrka invigdes på 1970-talet. I bakgrunden syns den gamla klosterkyrkan (Blåkyrkan), som idag är luthersk församlingskyrka.

Vadstena kloster är ett kloster för Den helige Frälsarens orden i Vadstena, Vadstena kommun, Östergötlands län. Det medeltida klostret planerades och ritades av Heliga Birgitta och invigdes 1384. Det var ett dubbelkloster som innefattade både nunnor och munkar ur birgittinorden. Det spelade en viktig roll under medeltiden, då det var moderkloster för andra kloster av samma orden. Vadstena kloster stängdes 1595, men år 1935 återvände Birgittinorden dit och startade ett gästhem. Ett regelrätt kloster, "S:ta Birgittas abbedi Pax Mariae" återupprättades i Vadstena 1968. Det är beläget strax söder om det medeltida klosterområdet. Det blev 1988 av ordenskongregationen i Rom erkänt som ett självständigt priorat.

Historik

Klostrets storhetstid

Klostret kom till genom att kung Magnus Eriksson och drottning Blanka av Namur testamenterade det på platsen stående kungapalatset till ett nytt kloster. Det skedde först i deras svenska testamente 1346 och senare i det norska testamentet året därpå. Kungaparets avsikt var att de skulle begravas i det blivande klostrets kyrka och att klostrets präster på kungaparets dödsdagar skulle be för deras själar.

Det dröjde till 1370 innan Birgittas ordensplaner blev godkända av påven, om än i modifierat skick. Planeringen för det nya klostret började genast, med det kunde inte invigas förrän 1384, vilket var efter såväl Birgittas som hennes dotter Katarina Ulfsdotters död.

Enligt Birgittas instruktioner skulle klostret bestå av 60 systrar och 25 bröder, varav åtta lekbröder. Både munkarna och nunnorna liksom hela klostret i stort var underställt en abbedissa, medan en priorissa eller priorinna avdelades för nunnorna specifikt och en generalkonfessor för bröderna. Syftet med att ha ett dubbelkloster, med ett manligt konvent, vars generalkonfessor utsågs av abbedissan, ihop med ett systrakonvent var troligen att säkra nunnornas behov av präster för bikt och mässor. De manliga och kvinnliga medlemmarna levde dock inte alltid så åtskilda som reglerna föreskrev utan kunde även umgås[1]. Detta beskrivs i ett brev från syster Ingrid Pärsdotter år 1498, då hon stämde möte med en man utanför klostret: "Bröder och systrar leka och spela, dricka vin och dansa med hvarannan i trädgården om aftonen och morgonen"[1] År 1419 hölls räfst och en undersökning utfördes då abbedissan och nunnorna ryktades ha tagit emot privata gåvor av världsliga män, släppt in lekmän i klostret och träffat män enskilt.[2] Under år 1506 inlämnades också en anmälan från en munk, som vittnade om att en grupp nunnor hade tagit sig in i den manliga delen av klostret medförande vinkrus, och att en grupp nunnor och munkar sedan hade druckit vin tillsammans och besökt varandras celler.[3]

Klostret kom att gynnas av kungahuset och adeln och blev snart både Sveriges främsta andliga centrum och landets största jordinnehavare. Klostret drev en sjukstuga, ett så kallat helgeandshus, från åtminstone år 1401. Klostret inhyste redan tidigt beginer, kvinnor ur främst adeln som levde på klostrets allmosor och av kyrkan ansågs leva ett utsvävande liv, och 1412 förbjöds klostret att ta emot dem, men beginer fanns bevisligen kvar på Vadstena fram till år 1506[4] År 1436 tog upprorsmannen Jösse Eriksson sin tillflykt till klostret, där han dock greps[4] Vadstena kloster hade internationell betydelse som moderkloster för andra kloster av birgittinorden runt om i Europa, så som klostren i Reval, Nådendals kloster, Bergen och Marienbrunn i Danzig, där Vadstena brukade utföra inspektioner, och Syon Abbey i England, som hade grundats på begäran av en engelsk delegation. Både nunnor och munkar skickades ut till dessa kloster. År 1406 kom en engelsk delegation under ledning av Henrik Fitzhuger och bad om medlemmar för att grunda ett kloster av birgittinorden i England, och 1415 eskorterades fyra nunnor, tre nunnenoviser, en munk och en prästmunk under stora högtidligheter och i närvaro av alla Sveriges biskopar ur klostret för att resa till England vid grundades av Syon Abbey.

Det medeltida klostrets sista tid

reformationen påbörjades i Sverige år 1527 inleddes avvecklingen av Sveriges kloster genom ett förbud för dem att ta emot nya noviser, medan de gamla medlemmarna fick leva kvar på livstid med underhåll från klostrets förra egendom, som konfiskerades av kronan. Sveriges övriga kloster förföll, men Vadstena, som hade en stark position genom sina förbindelser med adeln och sin internationella berömmelse, klarade sig bättre än övriga kloster. Kung Gustav Vasas egen syster Anna, var vid denna tid nunna i Vadstena.

Vadstena fick till skillnad från övriga svenska kloster fortfarande ta emot noviser, dock med förbehållet att de måste få kungens särskilda tillstånd. År 1527, efter att en kvinna hade rymt från klostret med sin före detta trolovade, gav Gustav Vasa instruktioner till biskop Hans Brask att ingen kvinna i fortsättningen fick vigas till nunna i Vadstena utan särskild tillstånd från kungen[5] De som redan var medlemmar fick tillåtelse att lämna klostret. Vadstenas abbedissa, Birgitta Botolfsdotter, lämnade klostret och gifte sig år 1539. De yngre nunnorna ska ha varit mer villiga att ge sig av än de äldre, och abbedissan förbjöds på kunglig befallning att hindra dem[5]. År 1544 fick nunnorna och munkarna, enligt uppgift på egen begäran, uttryckligen kungligt tillstånd att lämna klostret och gifta sig [6] Vadstena kloster slutar anteckna vilka som antas till nunnor efter år 1528, så kunskapen om vilka som antogs i klostret efter reformationen är ofullständig, men munkarna antecknade nya medlemmar fram til år 1542[5] Munkarna försågs av myndigheterna med nya anställningar som läkare, lärare, präster och missionärer efter att de avsvurit sig katolicismen, och munkarna lämnade klostret snabbare och i större mängd än nunnorna, som inte kunde försörja sig utanför klostret och i högre grad stannade kvar, även om kungen förbjöd abbedissan att hindra nunnor som ville gifta sig att lämna klostret.

1539 förbjöds klostrets munkar att hålla katolska predikningar. År 1540 företogs en inventering av klostrets värdeföremål, som strax därefter avlägsnades. På 1540-talet konfiskerades klostrets egendom. 1541 fick klostret tillstånd att ta emot allmosor, på villkor att munkarna avhöll sig från att predika offentligt, medan nunnorna skulle få motta luthersk undervisning. I maj 1540 kom magister Jeorgius, superintendent och kungens ombud, samt biskop Henrik i Västerås till Vadstena och förbjöd den katolska mässan och mässan till helgonen. Biskopen höll därefter en svensk mässa i klostret i nunnornas närvaro. Ämbetsmännen kungjorde sedan de nya bestämmelserna i först munkarnas del av klostret och därefter inför nunnorna. Enligt sägnen ska nunnorna ha stoppat vax i öronen på de lutherska gudstjänster de tvingades bevista. Flera donationer gjordes fram till dess stängning. Bland dess donatorer fanns drottning Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och hennes familj samt drottning Karin Månsdotter. 1545 upphör Vadstenadiariet. Klostrets manliga avdelning avvecklades år 1555, då munkarna av kungen gjordes till präster eller läkare. Då Erik XIV avsattes 1568 fanns 18 nunnor i klostret.

Det medeltida klostret upplevde en sista blomstringstid under Johan III, som 1575 gav tillåtelse för klostret att ta emot nya noviser. Drottning Katarina Jagellonica skickade vin och pengar under fastan, och förmedlade även kontakter till katolska kyrkan och tros ha legat bakom kardinal Possevinos besök. År 1580 besöktes klostret av påvens sändebud Antonio Possevino, som stannade i sex veckor, införde de nyaste katolska doktrinerna och uppdaterade verksamheten. Vid detta tillfälle fick alla nunnorna, då 14, på nytt avlägga sina löften, och abbedissan och priorinnan fick svära den tridentiska eden[7]. Han medförde också ett antal pojkar då han avreste för katolsk prästutbildning. 1587 besöktes klostret av monarken och tronföljaren och den första högtidliga katolska mässan sedan reformationen hålls i klostret. År 1592 inrättades en katolsk prästskola av Anders Magnusson[7]. Sigismund gav klostret sitt skydd inför sin tronbestigning 1594, påvens sändebud Malaspina besökte klostret och en flicka antogs som novis[7].

Den kvinnliga klosterdelen bestod till och med år 1595, då den stängdes på order av hertig Karl. Av de elva nunnor som då fanns kvar i klostret lämnade åtta Sverige tillsammans med den sista abbedissan, Katarina Olofsdotter, och reste till ett annat birgittinkloster Marienbrunn i Danzig i Polen. Nunnorna ska ha tillbringat vintern i Söderköping och avrest till Polen våren 1596[7] De nunnor som lämnades kvar var närvarande vid biskop Angermannus visit i juli år 1596[7]. Av de tre nunnor som stannade kvar i Sverige blev en gift med en ung officer som var kammarsven till Karl IX, och en annan anställdes som kammarjungfru hos Kristina av Holstein-Gottorp. Den återstående, Karin Johansdotter, fick tillåtelse att stanna kvar i klostret för att ta hand om dess trädgårdsanläggning[1]

Mellantiden

Klosterbyggnaderna stod sedan tomma i omkring fyrtio år. Det fanns planer på att upprätta ett universitet i dem, men detta blev aldrig av[8] År 1641[9] inrättades i stället ett så kallat krigsmanshus för före detta soldater och officerare och deras familjer, så kallade gratialister, i det före detta nunneklostret. Under denna tid inrymde det också en egen församling och skola för gratialisterna och deras familjer. Krigsmanshuset bestod fram till år 1783[8].

År 1795 inrättades ett sjukhus för könssjukdomar i både det före detta nunneklostret och det före detta munkklostret. Sjukhuset för könssjukdomar lämnade snart nunneklostrets lokaler, men kvarstod i munklängan, där man från 1840-talet även tog emot andra patienter och blev lasarett.[8] Det var i drift fram till 1909.

År 1757 hade ett sinnessjukhus, kallat "Stora Dårhuset", byggts på klosterområdet. Sedan sjukhuset för könssjukdomar hade flyttats från nunneklostret tjänstgjorde det 1810–1825 som ett fängelse och från 1825 till 1951 som en del av Vadstena sinnessjukhus[9]

Klostret återupprättas

Birgittinerna återvände till Sverige och Vadstena genom Elisabeth Hesselblads försorg 1935. De slog sig ner utanför det gamla klosterområdet, vid Vätterns strand. Detta nya kloster, av den så kallade svenska grenen av birgittinorden, anslöt sig 1963 till klostret Maria Refugie i Uden, Nederländerna, av den medeltida grenen. 1988 blev det självständigt och från och med 1991 är det ett abbedisskloster med namnet Pax Mariæ.

Årtal i klostrets historia

  • 1346 - Konung Magnus och drottning Blanka testamenterar den 1 maj Vadstena kungsgård till att bli ett kloster.
  • 1347 - Kungaparet testamenterar i sitt norska testamente en stor summa pengar till klosterbygge i Vadstena.
  • 1370 - Påven Urban V godkänner Birgittas ordensregel i kraftigt modifierad form.
  • 23 juli 1373 - Den heliga Birgitta dör.
  • 1374 - Birgittas kvarlevor förs till Vadstena.
  • 1381 - Birgittas dotter Katarina av Vadstena dör.
  • 23 oktober 1384[10] - Vadstena kloster invigs.
  • 7 oktober 1391 - Birgitta helgonförklaras.
  • 1388 - Klostret brinner ned, men blir snabbt återuppfört.
  • 1401 - Klostrets helgeandshus omnämns första gången.
  • 1430 - Vadstena klosterkyrka, blåkyrkan, invigs.
  • 1492 - Den första fullständiga utgåvan på latin av Birgittas Himmelska uppenbarelser trycks i Lübeck av Bartholomæus Gothan på uppdrag av Vadstena kloster.
  • 1495 - Ett tryckeri inrättas i klostret, det första i Sverige. Det förstörs redan efter ett halvår i en eldsvåda.
  • 1526 - Legenden om Liten Agda och Olof Tyste utspelar sig[1].
  • 1527 - Reformationen förbjuder Sveriges kloster att ta emot nya medlemmar. Vadstena får fortsätta ta emot medlemmar, om de har godkänts av kungen.
  • 1532 - Klostrets hospital stängs och dess patienter flyttas över till Vadstena hospital.
  • 1540 - Katolska mässan förbjuds och protestantiska mässor hålls i klostret.
  • 1541 - Klostret får tillstånd att ta emot allmosor för sitt underhåll.
  • 1543 - Gustav Vasa förseglar brevskåpen i Vadstena kloster och låter föra bort otaliga böcker.
  • 1544 - Klostrets kvarvarande nunnor och munkar får på egen begäran uttryckligt tillstånd att gifta sig [6]
  • 1549 - De flesta av munkarna i klostret fördrivs. Nunnorna får vara kvar, på grund av klostrets starka ställning som adligt jungfrustift.
  • 1550 - Nunnorna flyttar över till munkarnas del av klostret. De kvarvarande medlemmarna får nu endast använda munkarnas kapell för katolsk gudstjänst[1].
  • 1552 - Under Gustav Vasas bröllop med Katarina Stenbock år vandaliseras altaret av kalvinistiska spelmän[1].
  • 1555 - Den manliga delen av klostret upplöses, och munkarna tvingas lämna Vadstena.
  • 1567 - Danskarna plundrar klostret och bränner ned en del av det under nordiska sjuårskriget[1]
  • 1575 - Johan III ger sin tillåtelse åt klostret att återigen börja ta emot noviser.
  • 1580 - Klostret visiteras av påvens sändebud kardinal Antonio Possevino och reformeras enligt katolska kyrkans dåvarande direktiv.
  • 1587 - Den första högtidliga katolska mässan sedan reformationen hålls i klostret under kungens och tronföljarens besök.
  • 1592 - En skola för katolska präster inrättas.
  • 1595
  • 1605 - Den sista nunnan, Karin Johansdotter, ställs inför rätta för stöld och förvisas från klostret.
  • 1638 - Den sista birgittinernunnan från Vadstena, Anna Larsdotter[11], dör i Polen.
  • 1641 - Ett så kallat Krigsmanshus för pensionerade soldater inrättas i det före detta nunneklostret.
  • 1757 - Ett sinnessjukhus uppförs på området, kallat "Stora Dårhuset".
  • 1783 - Krigsmanshuset stängs.
  • 1795 - Ett sjukhus för veneriska sjukdomar inrättas i både munkarnas och nunnornas länga. Avdelningen i munklängan fungerar från 1840-talet också som allmänt lasarett.
  • 1810 - Nunnelängan görs om till fängelse.
  • 1826 - Nunnelängan blir en del av det så kallade "Stora Dårhuset".
  • 1909 - Sjukhuset i munklängan stängs.
  • 1935 - Birgittasystrar öppnar ett vilohem i Vadstena.
  • 1951 - Sinnessjukhuset i nunnelängan stängs.
  • 1963 - Sankta Birgittas kloster Pax Mariæ grundas i Vadstena från birgittinklostret i Uden, Nederländerna.
  • 1991 - Moder Karin Adolfsson vigs till första abbedissan i Vadstena sedan 1595.

Regentlängd för Vadstenas abbedissor

Kända medlemmar

Kända medlemmar i Vadstena kloster, både munkar och nunnor. Undantaget klostrets föreståndare, som listas separat. De är sorterade efter förnamn (på medeltiden hade man inte efternamn i nutida mening).

Se även

Referenser

Noter

Källor

Litteratur

  • Iwar Andersson (1972) Vadstena gård och kloster, band 1-2, Stockholm: A & W
  • Lars-Arne Norborg (1958) Storföretaget Vadstena kloster, Lund: Gleerup
  • Julia Sigurdson och Sune Zachrisson (2012) Aplagårdar och klosterliljor. 800 år kring Vadstena klosters historia, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag

Externa länkar