Varmkorv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Varmkorv/varm korv/korv med bröd
NCI_Visuals_Food_Hot_Dog.jpg
Korv med bröd och senap.
UrsprungTyskland Tyskland
Huvudinnehållfläskkött, nötkött
Matsortsnabbmat
Serveras somHuvudrätt

Varmkorv är en långsmal mild korvtyp som saluförs i Sverige. Den kokas vanligen, men kan även tillagas på annat vis. Till utseende och smak påminner den om wienerkorven, men varmkorven har inte varit namnskyddad. Enligt Atria är Lithells Kumlakorv en föregångare till den svenska varmkorven.[1] I Sverige serveras varmkorv ofta med potatismos eller i korvbröd med tillbehör som ketchup och senap.[2]

Varmkorv används även i betydelsen "varm korv" och syftar då även på andra korvtyper som är uppvärmda (kokta, stekta eller grillade), särskilt när korven serveras i bröd med tillbehör i maträtten "varm korv med bröd" eller enbart "korv med bröd".

Det engelska begreppet "hot dog" används ofta internationellt för (varm) korv med bröd.[3][4][5] På en "fransk hot dog" går brödet runt korven och är inte skuret. I Sverige serveras korv med bröd vanligen i skuret korvbröd med tillbehör som ketchup, senap, bostongurka, (rostad) lök med mera. I Sverige syftar "hot dog" främst på grillkorvar.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Varm korv serveras i Eskilstuna 1958.

Redan på medeltiden lär korv med bröd serverats i Frankfurt. På 1600-talet tillverkade den tyske slaktaren Johann Georgehehner en korv som fick smeknamnet dachshund (tax). Därav engelskans hot dog.[6] 1871 öppnades det första korvståndet i New York.[7] Tjugosex år senare, 1897, serverades varm korv första gången i Sverige under Konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm.[8][9] Under många år såldes korven av korvförsäljare med en låda på magen, detta förbjöds dock 1972 av hygieniska skäl, men försäljningen fortsatte som tidigare i korvkiosker.[7] Varm korv kan även köpas i gatukök[10] och på senare år även på de flesta bensinstationer.

  • Några typer av varm korv är wienerkorv och rød pølse.
  • En varm korv med bröd och mos ovanpå kallas exempelvis för en halv special. Moset läggs alltså överst och täcker nästan hela korven och brödet. En hel special är samma sak, fast med två korvar. Luffare eller Tuffing består endast av korvbröd och mos.[11]
  • I finlandssvenskan använder man sällan ordet "varmkorv", utan oftast säger man istället hot dog eller knackkorv, även om det senare mer syftar på själva korven som används.
  • 1959 släpptes Owe Thörnqvists låt Varm korv boogie.
  • Världens längsta hot dog tillverkades av "Empacadora Ponderosa" i Mexiko, den var 114,32 meter lång.[12]

Fram till årsskiftet 2002/2003 var tretton charkprodukter namnskyddade i Sverige, däribland wienerkorv och prinskorv. Båda dessa korvar skulle då innehålla minst 40% kött och max 23% fett.[13]. Varmkorv och grillkorv har däremot aldrig haft en standardiserad sammansättning.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lithells korv. Atria. Läst 21 oktober 2017.
  2. ^ [a b] ”Spisa.nu”. www.spisa.nu. https://www.spisa.nu/fakta/varmkorv. Läst 6 februari 2021. 
  3. ^ Store norske leksikon/hot dog
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930023627/http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=666. Läst 21 augusti 2007. 
  5. ^ http://www.thrillist.com/eat/nation/best-hot-dogs-around-the-world
  6. ^ ”Korvbrödsbagarn -korvbrödets historia”. http://www.korvbrodsbagarn.se/. 
  7. ^ [a b] ”Varmkorv.nu- korvhistorik”. http://letgo.se/varmkorv/korvhistorik.htm. 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812142342/http://www.ericsonwolke.se/lasmer_sth.htm. Läst 8 september 2010. 
  9. ^ Charlotte Wikholm. ”Han hade låda på magen”. LRF Media. http://minnenasjournal.nu/tack-for-gubben-som-hade-lada-pa-magen/. Läst 31 juli 2014. 
  10. ^ ”Sibyllas hemsida”. http://sibylla.se/. 
  11. ^ Korvordlista
  12. ^ ”Inledning: Att sätta rekord”. Guinness World Records 2010. Bonnier Fakta. 2009. sid. 14. ISBN 978-91-7424-033-7 
  13. ^ Olsson, sid 2
  14. ^ Olsson, sid 11-12

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]