Vasaloppet

Från Wikipedia
Version från den 27 december 2017 kl. 16.15 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (ø)
Vasaloppet
Jørgen Aukland Vasaloppet 2013 001.jpg
Jørgen Aukland vinner Vasaloppet 2013.
Sport(er)Längdåkning
Disciplin(er)Klassisk teknik
LandSverige
PlatsSälen-Mora
TidpunktFörsta söndag i mars
År1922
Geografisk omfattningHela världen
ArrangörSälens IF
IFK Mora
Webbplatswww.vasaloppet.se

Vasaloppet är ett årligt långloppskidor som körs första söndagen i mars. Sträckan är 90 kilometer och går från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Det är det äldsta och största långloppet i världen sett till antalet anmälda.

Loppet var inspirerat av resan som Gustav Vasa gjorde när han flydde från Kristian II:s soldater 1520. Den första tävlingen kördes 1922 och det har varit en del av Worldloppet sedan 1979.

Historik

Ett fotografi från det första Vasaloppet 1922.

Vasaloppet är det äldsta långloppet i världen samt en av de största sett till antalet deltagare. Idén till tävlingen offentliggjordes i Westmanlands Läns Tidning den 10 februari 1922 av Anders Pers från Mora. Tidningen DN sponsrade tävlingen med 1000 kronor och med den ekonomin säkrades att det skulle gå att genomföra Vasaloppet den 19 mars 1922. 136 deltagare anmälde sig till tävlingen och 119 kom till start. Vinnaren var Ernst Alm, 22 år gammal från Norsjö på tiden 7:32:49. Han är också den yngsta vinnaren någonsin av loppet.

I den 80:e upplagan som hölls den 7 mars 2004 kom c.a 15.500 skidåkare till start och mer än 40 000 deltog i en av de sju olika lopp som hölls under den första veckan i mars. Vasaloppet är en av deltävlingarna i långloppscupen Visma Ski Classics.

När statsminister Olof Palme mördades bara två dagar innan loppet 1986, var det först en möjlighet att ställa in men loppet gick planenligt med 10.000 deltagare som höll en tyst minut innan start.

Händelser i Vasaloppets historia

Ernst Alm, segrare i första Vasaloppet 1922.
  • Carl Emmanuel Berg från IF Göta i Karlstad anmälde sig till Vasaloppet den 10 mars 1922 som förste man. Totalt anmälde sig 136 personer, men det var endast 116 som klockan 06:04 gav sig av från Olnispagården, på västra sidan av Västerdalälven i Sälen, de nio milen i snöglopp mot Mora. Av dessa fullföljde 112 loppet.[1]
  • Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling iväg de första Vasalöparna från Sälen till Mora. Idén till ett Vasalopp föddes bara en månad tidigare av Anders Pers från Mora. Han skrev en artikel i Vestmanlands Läns tidning om skidsport och dess anknytning till Gustav Vasas flykt mot Norge 1521. Den återpublicerades sedan i Dagens Nyheter.
  • Vinnaren av 1922 års Vasalopp blev Ernst Alm, 22-åring från IFK Norsjö, på tiden 7:32.49. Han är alltjämt den yngste vinnaren av Vasaloppet.[1]
  • Den första kvinna som deltagit i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10:09.42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka.
  • År 1924 restes Vasaloppsstenen.
  • År 1925 sändes Vasaloppet i radio för första gången.
  • År 1966 sändes Vasaloppet i TV för första gången.
  • Carl XVI Gustaf blev 1977 den första svenska kung som deltagit. Han tävlade under namnet Carl Bernadotte och kom på 5 708:e plats.
  • År 1979 startade Öppet spår.
  • Förbudet mot kvinnor upphörde 1981 sedan en kvinna utklädd till man blivit intervjuad i TV och avslöjad 1978.
  • År 1988 blev det för första och hittills enda gången delad seger då bröderna Anders och Örjan Blomqvist åkte samtidigt i mål bärande kranskullan mellan sig.
  • Loppet har ställts in tre gånger, åren 1932 och 1990 till följd av snöbrist samt 1934 på grund av för få anmälda.[2]
  • År 2006 ingick Vasaloppet i Världscupen i längdåkning, efter att åren 1979–2005 ha ingått i långloppslängdskidvärldscupen Worldloppet.
  • År 2008 sändes Vasaloppet för första gången i två TV-kanaler samtidigt, SVT 1 och SVT 24. Dessutom sändes det direkt via webben [3].
  • År 2008 fick även ungdomarna ett eget lopp som heter Ungdomsvasan. Där åker man olika distanser beroende på hur gammal man är.
  • År 2012 gjorde Fredrik Englund, med startnummer 12904, den miljonte målgången i Vasaloppets historia sedan starten 1922. Detta gjorde han i Öppet spår på måndagen.
  • År 2012 avled en 65-årig man i Skejtvasan, 1,5 km från målet i Mora. Han drabbades av akuta hjärtproblem.[4]
  • År 2013 vann Jørgen Aukland Vasaloppet utan fästvalla, något som ingen hade gjort tidigare.[5]
  • År 2014 avled en drygt 70-årig man i Kortvasan, ca 400 meter innan mål. Han föll ihop och transporterades till akutmottagningen på Mora lasarett där han senare avled. [6]

Deltagarantal

Startåret 1922 lockade 119 startande (alla utom två fullföljde). 1959 deltog för första gången fler än 1 000 skidåkare i loppet, och 1977 var det fler än 10 000 deltagare. Numera arrangeras ett antal olika sidolopp, av varierande längd, under "Vasaloppsveckan" – totalt har åren 1922–2012 över en miljon skidåkare deltagit i något eller några av alla loppen med Vasaloppet-anknytning.[7]

TV sändningar

Följande TV-bolag direktsänder Vasaloppet 2015: SVT Sverige, TV2 Norge, TV2 DK Danmark, MTV3 Finland, Czech TV Tjeckien, Telemonteneve Livigno Italien, ESPN USA & Karibien, NTV+ Ryssland, LaolaTV Österrike, Schweiz och Tyskland. [8]

Rekord

Den klassiska målportalen i Mora.

Rekordtid

  • Bästa segertiden i Vasaloppet är 3:38.41, av Jörgen Brink 2012.
  • Snabbaste dam att åka Vasaloppet är Vibeke Skofterud från Norge som år 2012 åkte på 4:08.24, vilket motsvarar en medelhastighet på 21,74 km/h (2 min 46 sek per kilometer).

Lista över de 10 snabbaste segrarna

År Innehavare Land Tid Medelhastighet
[km/h]
[min/km]
2012 Jörgen Brink Sverige Sverige 3:38.41 24,69 2:26
1998 Peter Göransson Sverige Sverige 3:38.57 24,66 2:26
2004 Anders Aukland Norge Norge 3:48.42 23,61 2:32
1986 Bengt Hassis Sverige Sverige 3:48.55 23,59 2:33
2013 Jörgen Aukland Norge Norge 3:50.48 23,40 2:34
2005 Oskar Svärd Sverige Sverige 3:51.47 23,30 2:35
2011 Jörgen Brink Sverige Sverige 3:51.51 23,29 2:35
1992 Jan Ottosson Sverige Sverige 3:57.04 22,78 2:38
2017 John Kristian Dahl Norge Norge 3:57.18 22,76 2:38
1983 Konrad Hallenbarter Schweiz Schweiz 3:58.08 22,68 2:39

Lista över segerinnehavares antal segrar

Herrklassen

Segrar Innehavare Segerår
9 Nils "Mora-Nisse" Karlsson 1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951, 1953
7 Janne Stefansson 1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1968, 1969
4 Arthur Häggblad 1933, 1935, 1937, 1940
4 Jan Ottosson 1989, 1991, 1992, 1994
3 Oskar Svärd 2003, 2005, 2007
3 Daniel Tynell 2002, 2006, 2009
3 Jörgen Brink 2010, 2011, 2012
3 John Kristian Dahl 2014, 2016, 2017

Damklassen

Kvinnor fick inte delta mellan 1924 och 1980. Flera kvinnor klädde ut sig till män och deltog ändå.[9]

Segrar Innehavare Segerår
5 Sofia Lind 1996 (inofficiell damklass), 1997, 1999, 2004, 2005
2 Svetlana Nagejkina 2000, 2002
2 Ulrica Persson 2001, 2003
2 Sandra Hansson 2008, 2009
2 Laila Kveli 2013, 2014

Vasaloppets traditioner

Regler för tävlingen

Alla människor från alla länder får delta i Vasaloppet, dock med åldersgränsen 19 år (man ska fylla minst det under året)[10], och en tanke med loppet är att locka fler till att åka skidor. Endast klassisk stil tillåts.

Tävlingsdagen

Vasaloppet genomförs den första söndagen i mars varje år. (Undantag 2015 då Vasaloppet arrangeras andra söndagen i mars för att inte krocka med Skid-VM i Falun.)

Bergspriset

Sedan 1970 har den förste skidlöparen som passerar kontrollen i Evertsberg erövrat det prestigefyllda spurtpriset Bergspriset på 10 000 kronor. Vid övriga spurtpris utdelas 5 000 kronor.

Kranskullor och kransmasar

2008 års kranskulla Carolina Westling.

Vid Vasaloppets mål väntar en kranskulla, och sedan 1988 i Tjejvasans mål en kransmas, för att hänga en segerkrans kring halsen på den segrande i respektive tävling. För att få bli kranskulla respektive kransmas måste vissa villkor vara uppfyllda:

  • Personen måste vara dalkulla respektive dalkarl och ogift.
  • Personen måste ha idrottsliga meriter, antingen egna eller inom den närmaste familjen.
  • Den tredje klausulen säger att om något av de två första villkoren ej är uppfyllda, räcker det att vara "käck och grann".[källa behövs]

Speciella avsnitt av spåret

  • Sälenbacken – backe kort efter starten. Den är loppets längsta uppförsbacke, 150 m höjdskillnad och två km lång. För motionärerna är det en stor flaskhals, som kan ta upp till 45 minuter att passera på grund av trängseln.
  • Tennäng i Vanåns dalgång, efter 29 km. Är ofta loppets kallaste plats, eftersom det är en dalgång, minst 100 m under omgivande terräng. Hit ner leder en lång lättåkt utförsbacke, sedan efter Tennäng kommer ett fem km långt parti som går uppför och är 100 m högt och som går ända till utförsbacken före Risberg. Utförsbacken före Risberg är en av de snabbaste backarna och orsakar ofta många fall för åkare i de bakre leden.
  • Evertsberg, drygt halvvägs, efter 47 km. Här finns den största publiken förutom i Mora. Många bryter här, efter en 18 km lång sträcka med blandat platt och uppför, men det är mycket nedför efter Evertsberg.
  • Vasslan – efter utförsbackarna efter Evertsberg och efter vägundergången. Ett populärt ställe där många klubbar väljer att ha servicestationer.
  • Lundbäcksbacken – backen som ligger efter 59 km strax före Oxberg; kallas så efter Sven-Åke Lundbäck som ryckte i denna backe och vann Vasaloppet år 1981. I Oxberg bryter många, men det är mycket nedför därefter och inga större uppförsbackar kvar.
  • Moraparken – den sista flacka biten innan åkarna svänger in på upploppet.

Banprofil

Plats Avstånd Höjd över havet
Berga 0 km 350 m
Sprängsbackarna 5 km 525 m
Smågan 11 km 480 m
Långheden 17 km 520 m
Mångsbodarna 24 km 425 m
Tennäng 29 km 315 m
Risberg 35 km 420 m
Lyttran 37 km 380 m
Evertsberg 47 km 430 m
Björnarvet 57 km 215 m
Kvarnbäcken 60 km 265 m
Oxberg 62 km 230 m
Hökberg 71 km 250 m
Eldris 81 km 205 m
Mora 90 km 165 m

Kontrollerna

Enligt en tradition sedan 1958 serveras Ekströms blåbärssoppa vid kontrollerna längs spåret, och det brukar konsumeras omkring 55 000 liter under veckan.[11] Dessutom serveras även bland annat sportdryck och Vasaloppsbullar. I Eldris serveras också kaffe.

Vasaloppskontrollerna
Head station
Berga by, 0 km
Station on track
Smågan, 11 km
Station on track
Mångsbodarna, 24 km
Station on track
Risberg, 35 km
Station on track
Evertsberg, 47 km
Station on track
Oxberg, 62 km
Station on track
Hökberg, 71 km
Station on track
Eldris, 81 km
End station
Mora, 90 km

Dessutom finns sedan 2009 en extra "brytstation" vid Gopshus, mellan Oxberg och Hökberg.[12]

Spärrtider

För att få fortsätta i Vasaloppet måste man passera de olika kontrollerna före de klockslag som är uppsatta för dem. Om det är extrema väderförhållanden kan tävlingsledningen ändra tiderna.[13]

  • Smågan: 10:30
  • Mångsbodarna: 12:15
  • Risberg: 13:30
  • Evertsberg: 15:00
  • Oxberg: 16:30
  • Hökberg: 17:40
  • Eldris: 19:00

Kartor/Satellitbilder

Vasaloppsveckan

Under Vasaloppsveckan 2010 genomfördes ett antal olika lopp och varje lopp hade sin åldersgräns.

Datum Lopp Åldersgräns
27 februari Kortvasan 12 år
28 februari Tjejvasan 17 år
29 februari Öppet spår dag 1 17 år
Ungdomsvasan 9–16 år
1 mars Öppet spår dag 2 17 år
2 mars Halvvasan 17 år
5 mars Skejtvasan 12 resp. 17 år (motion resp. tävlingsklass)
Stafettvasan 12 år
7 mars Vasaloppet 19 år

På frimärken

Vasaloppet har avbildats på svenska frimärken två gånger.

En bild av Vasaloppets start 1972 fanns med i frimärkshäftet I Dalom, som utkom den 2 mars 1973.[14]

En annan bild av Vasaloppet fanns med i frimärkshäftet En Svensk Klassiker, som utkom den 16 januari 2014. Fem olika frimärken har en bild vardera av Vasaloppet, Lidingöloppet, Vansbrosimningen, Vätternrundan och Engelbrektsloppet.[15]

Systerlopp

Flera skidlopp världen över har modellerats på det svenska Vasaloppet och tagit dess namn.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Ahlin, Per (26 februari 2014). ”I fäders spår sedan 1922”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dn-150-ar/i-faders-spar-sedan-1922/. Läst 26 februari 2014. 
  2. ^ http://www.vasaloppet.se/wps/wcm/connect/se/vasaloppet/start/nyheter_o_reportage/senaste_nytt/nyhet_nu_ar_60000_anmalda_120124[död länk]
  3. ^ Sportbladet 9 februari 2008 - SVT sänder Vasaloppet i två kanaler – samtidigt
  4. ^ SVT: Man avled under Skejtvasan Arkiverad 3 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Vasaloppet.se: Jörgen Aukland och Laila Kveli vann Vasaloppet 2013 Arkiverad 6 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Dt.se: Man dog under Kortvasan
  7. ^ "I fäders spår för framtids segrar". Vaxjobladet.se, 29 februari 2012. Läst 2012-03-19.
  8. ^ http://www.vasaloppet.se/nyheter/fakta-statistik-och-kuriosa-infor-det-91a-vasaloppet/
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=21842&artikel=6085041 läst 2015-03-15
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110830223409/http://www.vasaloppet.se/wps/wcm/connect/se/vasaloppet/start/loppen/anmalan/vasaloppet_anmalan_steg1. Läst 19 januari 2011. 
  11. ^ Blåbärssoppan lugnar magen på Vasaloppsåkarna[död länk] Pressmeddelande 22 februari 2006 Procordia Food AB
  12. ^ "Mora/Sälen – Vasaloppet lyssnar på kritiska åkare". Svt.se, 2008-04-29. Läst 11 februari 2014.
  13. ^ Deltagarinformation Vasaloppet 2012
  14. ^ Sigurd Tullberg, Frimärkenas Sverige och Sveriges frimärken, Bok och Bild, 1975, ISBN 91-7020-024-6, s. 361
  15. ^ Bulletin nr 1 2014, ss. 8-10 Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar