Villmanstrand
| Villmanstrand | ||
| Lappeenranta (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Södra Karelen | |
| Ekonomisk region | Villmanstrand | |
| Admin. centrum | Villmanstrands centraltätort | |
| Area | 1 723,55 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 1 433,44 km² | |
| - vatten | 290,11 km² | |
| Folkmängd | 72 634 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 36 154 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 36 508 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 50,67 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Tuomo Sallinen | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Heikki Järvenpää (Saml) (2013- 2016) | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Risto Kakkola (2013- 2016) | |
| Kommunkod | 405 | |
| Geonames | 648901 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
94,7 % 0,2 % 5,1 % [3] | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Södra Karelens förbund | |
| - Regioncentrum | Villmanstrand-Imatraregionens RCP-område[4] | |
| - Skattebyrå | Sydöstra Finlands Skattebyrå, Villmanstrands kontor[5]. | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Södra Karelens sjukvårdsdistrikt.[6] | |
| - Nödcentral | Kuopio nödcentral[7] | |
| - Räddningsverk | Räddningsverket i Södra Karelen[8]. | |
| - EU-målområde | 2 | |
| Läge | 61°03′30″N 28°11′10″Ö / 61.05833°N 28.18611°Ö | |
 Villmanstrands stads läge
| ||
| Webbplats: www.lappeenranta.fi | ||
Villmanstrand (äldre svenskt namn: Lappstrand, finska: Lappeenranta) är en stad (kommun) och residensstad i landskapet Södra Karelen i Finland. Folkmängden i Villmanstrands stad uppgår till cirka 72 634 invånare och den totala arealen utgörs av 1 723,55 km². Folkmängden i centralorten Villmanstrands centraltätort uppgick den 31 december 2014 till 55 428 invånare[9] och den ligger vid Saimens södra strand. Hela staden gränsar till följande sex kommuner: Imatra, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Ruokolax och Taipalsaari. I öster gränsar staden till Ryssland.
Villmanstrands stad ingår i Villmanstrands ekonomiska region.
Villmanstrands språkliga status är enspråkigt finsk.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Orten grundades officiellt 1649 av Per Brahe den yngre, under drottning Kristinas regering. Redan år 1547 omtalas platsen såsom en fri marknadsplats, och den hade stadsprivilegier under Per Brahes tid, men förlorade dem redan år 1683, då staden förklarades för en marknadsplats under Viborg. Därefter har staden haft en brokig historia, där den har legat vid gränsen mellan väst och öst. Det dröjde till 1721 innan Villmanstrand uppgraderades till stad igen, den här gången som en fästningsstad. Sverige började uppföra fästningen 1721, men på grund av ekonomiskt trångmål fortskred byggandet till en början långsamt. Först i slutet av 1730-talet tog byggandet ordentlig fart. Efter hattarnas krig mot Ryssland 1741—1743 avträddes staden till Ryssland. Staden återförenades med Finland (Storfurstendömet Finland) 1811, två år efter Finska krigets slut 1809.[10] Under andra världskriget utsattes staden för förödande bombardemang. Efter järnridåns fall 1989 blomstrar näringslivet i staden tack vare gränshandeln. Varje år åker numera ett stort antal ryssar till Villmanstrand och handlar.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]1 januari 1989 inkorporerades Nuijamaa kommun.[11]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Villmanstrands stad består av sammanlagt 62 stadsdelar. Dessa stadsdelar delas, i sin tur, geografiskt in i åtta områden, Eteläinen alue, Joutsenon alue, Keskustan alue, Lauritsalan alue, Läntinen alue, Nuijamaa, Pohjoinen alue och Ylämaa[12].
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Ett axplock tätorter som fanns i Villmanstrands stad vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014:[13]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Villmanstrands centraltätort | 55 428 |
| 2 | Joutseno kyrkoby | 7 023 |
| 3 | Ylämaa kyrkoby | 436 |
| 4 | Nuijamaa | 240 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning i Villmanstrands stad, valen 1976–2021
[redigera | redigera wikitext]| Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | FPP | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 6 | 18 | 1 | 7 | 6 | 3 | 10 |
| 51 | 76,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 4 | 21 | 1 | 6 | 4 | 3 | 12 |
| 51 | 76,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 3 | 20 | 2 | 1 | 9 | 3 | 13 |
| 51 | 72,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 20 | 2 | 10 | 1 | 3 | 13 |
| 51 | 68,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 2 | 20 | 3 | 1 | 9 | 2 | 3 | 11 |
| 51 | 68,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 1 | 18 | 2 | 5 | 10 | 2 | 13 |
| 51 | 56,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 1 | 17 | 1 | 9 | 11 | 3 | 9 |
| 51 | 52,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 1 | 18 | 2 | 7 | 10 | 2 | 11 |
| 51 | 55,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 1 | 20 | 4 | 7 | 2 | 16 | 5 | 16 |
| 71 | 57,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 14 | 3 | 5 | 9 | 12 | 3 | 13 |
| 59 | 54,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 13 | 6 | 3 | 6 | 11 | 2 | 10 |
| 51 | 54,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 1 | 12 | 5 | 9 | 9 | 2 | 13 |
| 51 | 49,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Staden har åtta vänorter:[14]
Örebro, Sverige
Drammen, Norge
Kolding, Danmark
Stykkishólmur, Island
Szombathely, Ungern
Schwäbisch Hall, Tyskland
Rakvere, Estland
Tjernihiv, Ukraina
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Utbildning
[redigera | redigera wikitext]I Villmanstrands stad verkar tjugofem finskspråkiga grundskolor, varav tjugo är skolor med lägre årskurser, två skolor med högre årskurser och tre enhetliga grundskolor med årskurserna 1 – 9. Utöver dessa skolor finns här bland annat tre finskspråkiga gymnasier, ett vuxengymnasium, en yrkeshögskola: Saimaan ammattikorkeakoulu och ett finskspråkigt universitet: Villmanstrands tekniska universitet.[15]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Från Villmanstrand utgår Saima kanal mot Östersjön och Viborg. Under sommarsäsongen bedriver ett rederi reguljär kryssningstrafik mellan Villmanstrand och Viborg. Fyra rederier bedriver under sommarsäsongen båtkryssningar på insjön Saimen. Riksvägarna 13 och 6 löper genom Villmanstrand. Staden har järnvägsförbindelse med Helsingfors och med Sankt Petersburg i Ryssland.
Förutom väg- och järnvägsförbindelser finns här även en internationell flygplats där det i dagsläget (2013) går direktflyg till fem utländska städer: Riga, Bryssel, Düsseldorf, Milano och Köpenhamn. Inrikes har Villmanstrand daglig flygförbindelse till Helsingfors.[16]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Villmanstrands stad 1975–2020[17] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 68 397 | |||
| 1980 | 68 814 | |||
| 1985 | 69 112 | |||
| 1990 | 68 662 | |||
| 1995 | 69 850 | |||
| 2000 | 70 587 | |||
| 2005 | 71 435 | |||
| 2010 | 71 982 | |||
| 2015 | 72 875 | |||
| 2020 | 72 662 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Tidningar
[redigera | redigera wikitext]I staden utges två finskspråkiga lokaltidningar: Etelä-Saimaa och gratistidningen Lappeenrannan Uutiset.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Stadsdelen Linnoitus (Fästningen). Inom stadsdelen återfinns stadens museer, gränder, gallerier och Finlands äldsta ortodoxa kyrka. Sevärd inom stadsdelen är även en av stadens två hamnar.
- Salpalinjen. En av Finlands fortifikationslinjer från andra världskriget.[18]
- Villmanstrands rådhus från 1828–1829 är ett av Finlands äldsta rådhus i trä.
Stadsvapen
[redigera | redigera wikitext]Stadsvapnet föreställer en vild skogsman, därav också namnet.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]
I Villmanstrand finns ett antal framstående idrottsföreningar.[19] Här är ett axplock av dem:
- SaiPa, som är en ishockeyklubb. Laget spelar sedan länge i Finlands högsta division i ishockey för herrar.
- Lappeenrannan NMKY, som är en basketbollklubb. Laget spelar i Finlands högsta division i basket för herrar.
- Cats, som är en basketbollklubb. Laget spelar i Finlands högsta division i basket för damer.
- Veiterä, som är en bandyklubb. Laget spelar sedan länge i Finlands högsta division i bandy för herrar och har blivit finska mästare ett flertal gånger.
Staden har stått värd för världsmästerskapet i bandy för damer 2004 och 2014 samt för världsmästerskapet i bandy för flicklag (F17) 2009. I staden spelades också enstaka matcher i världsmästerskapet i bandy för herrar 1967 och 1975.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Villmanstrands stads webbplats (finska) (engelska) (ryska) Läst 14 april 2016. (Basfakta om staden har hämtats från denna webbplats.)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Befolkningen efter språk (2011), Statistikcentralen. (svenska) Läst 5 februari 2013.
- ^ Alueluokitukset, Statistikcentralens webbplats Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 14 april 2016.
- ^ Skattebyråerna (sökfunktion) Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 14 april 2016.
- ^ Lista över sjukv.-distrikt, Kommunerna.net. (finska) Läst 5 februari 2013.
- ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 14 april 2016.
- ^ Räddningsverkets webbplats Arkiverad 13 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 14 april 2016.
- ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014” (på svenska). Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst 13 april 2016.
- ^ Om Villmanstrands historia på en av stadens specialwebbsidor (engelska) (finska) Läst 5 februari 2013.
- ^ (på finska och svenska) (
PDF) Befolkningens sammansättning 1989. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1990:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 1990. sid. 26 (27 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/166651/xvrm_1990_12_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
- ^ ”Kaupunginosat” (på finska). Villmanstrands stads webbplats. Arkiverad från originalet den 14 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190714052208/https://www.lappeenranta.fi/fi/Osallistu-ja-vaikuta/Asukas--ja-aluetoiminta/Kaupunginosat. Läst 14 april 2016.
- ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014” (på svenska). Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst 14 april 2016.
- ^ ”Ystävyyskaupungit (Vänorter)” (på finska). Villmanstrands stad. https://www.lappeenranta.fi/fi/kaupunki-ja-paatoksenteko/kansainvalisyys/ystavyyskaupungit. Läst 25 maj 2024.
- ^ ”Kasvatus ja opetus” (på finska). Villmanstrands stads webbplats. Arkiverad från originalet den 3 april 2016. https://web.archive.org/web/20160403204444/http://lappeenranta.fi/fi/Palvelut/Kasvatus-ja-opetus/Perusopetus/Perusopetus. Läst 14 april 2016.
- ^ Huvudkälla: Stadens webbplats/Trafikförbindelser. (svenska) Läst 5 februari 2013.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ Besöksmål i Saimenregionen, webbkälla ”flylappeenranta”. (finska) Läst 5 februari 2013.
- ^ Villmanstrand har starka idrottstraditioner, webbkälla ”flylappeenranta”. (finska) Läst 4 februari 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Villmanstrand.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
| |||||||||||||||||||
