Hoppa till innehållet

Vinranka

Från Wikipedia
Vinranka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]

Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen


  • A Blomänden av en kvist, naturlig storlek
  • B Fruktänden av en kvist, nedtill ett klänge som letar efter ett fäste, naturlig storlek
  • 1 Knopp (kronbladen avlägsnade), förstoring
  • 2 Knopp på väg att öppna sig, förstoring
  • 3 Utslagen blomma (kronbladen avlägsnade), förstoring
  • 4 Ståndare, förstorade
  • 5 Pollenkorn, förstorade
  • 6 Pistill, uppskuren på längden, förstoring
  • 7 Dito, uppskuren på tvären
  • 8 Druva, uppskuren på längden, naturlig storlek
  • 9 Dito, uppskuren på tvären
  • 10 Kärna, naturlig storlek
  • 11 Kärna sedd från olika håll, förstoring
  • 12 Kärna, uppskuren på längen, förstoring
  • 13 Dito, sett från en annan sida
  • 14 Kärna uppskuren på tvären, förstoring
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningVinordningen
Vitales
FamiljVinväxter
Vitaceae
UnderfamiljVitoideae
SläkteVinsläktet
Vitis
ArtVinranka
V. vinifera
Vetenskapligt namn
§ Vitis vinifera
AuktorL., 1753
'Cabernet Sauvignon'
'Cabernet Sauvignon'
Vin

Denna artikel är en del av
serien om vin:
Produktion
Vin · Vinrankor · Vingård · Terroir · Ekfatslagring · Ädelröta
Lista över vindruvor
Lista över vinregioner
Vin efter druvsorter
Rött vin · Vitt vin · Rosévin
Vinsorter
Starkvin · Naturvin
Dessertvin · Mousserande vin
Vinho verde · Isvin
Kultur
Dekantering · Sommelier · Vinskänk · Vinprovning · Sabrering · Skål

Vinranka (Vitis vinifera) är den vanliga europeiska arten av vinsläktet för framställning av vin, och kallas även europeisk vinranka eller ibland eurasisk vinranka. De allra flesta viner i världen produceras av druvor från denna art. Dock är det vanligt att Vitis vinifera ympasrotstockar av andra arter i vinsläktet för att uppnå resistens mot vinlusen. I detta fall är den fruktbärande delen av vinrankan av arten Vitis vinifera, men ej rötterna. I vissa fall odlas hybrider mellan Vitis vinifera och andra Vitis-arter.

Den vilda växten kommer ursprungligen från centrala Asien. Den introducerades och odlas i flera regioner över hela världen. Populationer i Asien som kanske är vilda hotas av intensivt bruk. Odlade populationer är vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Vinranka odlades i Egypten för 6 000 år sedan.[2] Denna odlade vinrankan härstammar från den vilda underarten V. vinifera subsp. sylvestris som förekommer i medelhavsområdet. Subsp. sylvestris betraktas av vissa taxonomer som en egen art, V. sylvestris.

Den vilt växande östliga underarten V. vinifera subsp. caucasica, betraktas vanligen inte längre som en egen underart utan räknas till subsp. sylvestris.

Underarterna skiljs framför allt på följande sätt:[3]

  • subsp. vinifera-rankor är i huvudsak tvåkönade (dioika), medan Vitis sylvestris-rankor är enkönade (monoika)
  • subsp. sylvestris har enbart blå druvor (mörkt färgade), som är relativt små med relativt sett större kärnor, medan det finns sorter av Vitis vinifera med både blå respektive gröna druvor.

Hybriden mellan vinranka och labruskavin (V. labrusca) har fått namnet alexandervin (V. ×alexanderi), men dessa korsningar räknas vanligen till Labrusca-gruppen.

  • subsp. vinifera
Vitis alemannica András.
Vitis antiquorum András.
Vitis bryoniifolia Bunge
Vitis byzantina András.
Vitis corinthiaca Raf.
Vitis cylindrica Raf.
Vitis deliciosa András.
Vitis laciniosa L.
Vitis mediterranea András.
Vitis vinifera DC. nom. illeg.
Vitis vinifera var. sativa Beck
Vitis vinifera subsp. sativa Beger
Vitis sylvestris C.C.Gmel. nom. illeg.
Vitis vinifera DC.
Vitis vinifera var. anebophylla Kolen.
Vitis vinifera subsp. caucasica Vavilov
Vitis vinifera var. sylvestris Willd.
Vitis vinifera var. trichophylla Kolen.
  1. ^ [a b] Central Asian regional tree Red Listing workshop 2007 Vitis vinifera . Från: IUCN 2007. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juni 2023.
  2. ^ "Vinranka". Arkiverad 15 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. Shenet.se. Läst 28 juli 2013.
  3. ^ Wein-Plus Glossar, uppslagsordet Wildreben, hämtad 20 augusti 2007

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]